Sök
112 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2016/17, 2012/13, 2009/10, 1918, 1908, Försvarsutskottet, Näringsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Avtal om ändring av avtalet mellan Sverige och Norge om en gemensam elcertifikatsmarknad
Betänkande 2016/17:NU25
Riksdagen har godkänt att Sverige och Norge ingår ett nytt avtal som innebär att ändringar kan göras i ett avtal kring elcertifikat. Sedan 2011 har Sverige ett avtal med Norge om en gemensam marknad för elcertifikat.
Ändringarna i avtalet om en gemensam elcertifikatsmarknad behöver göras till följd av nya svenska regler och mål kring produktion av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar till 2030. Elcertifikatssystemet, som ska öka produktionen av förnybar el, förlängs också till 2045.
För att dessa ändringar ska börja gälla krävs alltså att avtalet mellan Norge och Sverige ändras. Riksdagen har godkänt att Sverige och Norge ingår ett nytt avtal som tillåter att det ursprungliga avtalet ändras.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-14
- Debatt
- 2017-06-15
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
Statligt ägda bolag i omvandling
Betänkande 2016/17:NU24
Regeringen får rätt att sälja eller lägga ner vissa statligt ägda företag. Det handlar om Apoteksgruppen i Sverige Holding AB, Metria AB, Swedish National Road Consulting AB, AB Göta kanalbolag och Swedesurvey Aktiebolag.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslagen kommer efter att regeringen beslutat om en förändrad ägarpolicy för statligt ägda bolag. Däri ingår att kontinuerligt pröva skälen för fortsatt statligt ägande liksom att se över bolagens olika uppdrag och inriktning.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 23, 55 minuter
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-14
- Debatt
- 2017-06-15
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
Immaterialrätt
Betänkande 2016/17:NU23
Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om immaterialrätt. Förslagen handlar bland annat om åtgärder för att stärka immateriella rättigheter, streamning från olovlig källa och privatkopieringsersättningen. Skälen till att riksdagen sa nej är i flera fall att arbete pågår hos regering och myndigheter och att de frågor som tas upp i motionerna ses över inom EU.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 11, 41 minuter
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-14
- Debatt
- 2017-06-15
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om förutsättningar för en säker kraftöverföring
Betänkande 2016/17:NU21
Riksdagen riktade två tillkännagivanden till regeringen om elnätet. Riksdagen vill att regeringen ska utreda behovet av kompletterande samhällsekonomiska lönsamhetsbedömningar vid elnätsinvesteringar, parallellt med de bedömningar som statliga Svenska kraftnät gör. Riksdagen tycker också att Svenska kraftnät bör få ett uppdrag att analysera effektsituationen på några års sikt. Svenska kraftnät är den myndighet som förvaltar och utvecklar det svenska stamnätet för el.
Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport Förutsättningar för en säker kraftöverföring. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 12, 40 minuter
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-14
- Debatt
- 2017-06-15
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
Nytt mål för förnybar el och kontrollstation för elcertifikatssystemet 2017
Betänkande 2016/17:NU20
Riksdagen sa ja till förslag från regeringen som bland annat innebär ett nytt mål för produktionen av förnybar el. Produktionen ska öka med 18 terawattimmar (TWh) till 2030. Elcertifikatsystemet förlängs också till 2045. Elcertifikatsystemet är ett marknadsbaserat stödsystem som ska öka produktionen av förnybar el.
Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2018.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 16, 60 minuter
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-14
- Debatt
- 2017-06-15
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
Ökad kärnsäkerhet
Betänkande 2016/17:FöU13
Det ska bli tydligare i lagen vilket ansvar den som bedriver kärnteknisk verksamhet har. Som kärnteknisk verksamhet räknas till exempel att driva ett kärnkraftverk och hantering av kärnavfall. Ändringarna innebär att det införs gemensamma principer för säkerhetsarbetet och krav på att det arbetet utvärderas löpande. Det ska också bli enklare för tillsynsmyndigheten att få insyn i och kunna övervaka hur säkerheten sköts. Ändringarna görs för att genomföra EU:s ändrade kärnsäkerhetsdirektiv. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 18 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-07
- Debatt
- 2017-06-08
- Beslut
- 2017-06-14
- Dokument & lagar
Tillsyn och kontroll på hälso- och miljöområdet inom försvaret
Betänkande 2016/17:FöU11
Generalläkaren, det vill säga den funktion som bland annat kontrollerar att Försvarsmakten följer lagar om miljö- och hälsoskydd, ska få utökat tillsynsansvar. I samband med förändringen kommer funktionens självständighet gentemot Försvarsmakten att stärkas. Den nya titeln på funktionen ska vara försvarsinspektören för hälsa och miljö. De djur som används inom Försvarsmakten ska omfattas av den offentliga kontrollen. Den som är ansvarig för tillsynen ska ha möjlighet att, med vissa undantag, ingripa mot Försvarsmakten. Dessutom ska beslut enligt djurskyddslagen som gäller Försvarsmakten få överklagas till regeringen.
Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den 1 oktober 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-07
- Debatt
- 2017-06-08
- Beslut
- 2017-06-14
- Dokument & lagar
Vissa frågor om Försvarsmaktens personal
Betänkande 2016/17:FöU4
Riksdagen sa nej till motionsförslag om försvarsmaktens personal. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om värnplikt, bemanning, personalförsörjning, subventioner, premier och veteranfrågor.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 25, 94 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-17
- Debatt
- 2017-05-18
- Beslut
- 2017-05-18
- Dokument & lagar
Mineralpolitik
Betänkande 2016/17:NU17
Riksdagen sa nej till motionsförslag om mineralpolitik. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om den svenska mineralstrategin, avgifter och ersättningar och utvinning av fossila energitillgångar.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 20, 71 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-09
- Debatt
- 2017-05-10
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Regional tillväxtpolitik
Betänkande 2016/17:NU16
Riksdagen sa nej till motionsförslag om regional tillväxtpolitik. Skälen är främst att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om frågor om lokalisering och organisering av statliga myndigheter, kommersiell och offentlig service på landsbygden och återföring av medel från vatten- och vindkraft.
- Behandlade dokument
- 51
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 19, 74 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-09
- Debatt
- 2017-05-10
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Viktiga meddelanden till allmänheten via telefon
Betänkande 2016/17:FöU12
Varningsmeddelanden ska kunna skickas via sms till mobiltelefoner som använts i ett område som drabbats av en olycka eller någon annan allvarlig händelse. Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om de lagändringar som krävs för att göra detta möjligt. I dag skickas meddelanden bara till fasta telefoner och till mobilabonnenter som har en adress registrerad i området. Det görs via varnings- och informationssystemet Viktigt Meddelande till Allmänheten, som varnar allmänheten vid exempelvis gasutsläpp, stora bränder eller andra allvarliga olyckor.
Beslutet innebär att mobiloperatörer blir skyldiga att avgiftsfritt medverka till att förmedla varningsmeddelandena. För att kunna göra detta får operatörerna rätt att behandla bland annat uppgifter om mobiltelefoners position. Uppgifterna får endast behandlas i den utsträckning och under den tid som är nödvändig för ändamålet och ska därefter genast utplånas.
Reglerna börjar gälla den 1 juli 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-09
- Debatt
- 2017-05-10
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande
Betänkande 2016/17:NU11
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om statliga stöd till innovation och företagande. I rapporten har revisionen granskat tre myndigheters arbete med företagsstöd och om regeringen och myndigheterna har överblick över stöden och deras effekter.
Enligt Riksrevisionen saknar regeringen en tydlig överblick av stöden och deras effekter. Granskningen visar också att det är svårt att mäta effekterna av stöden eftersom det saknas användbara data och tydliga mål för att kunna följa upp stöden på ett bra sätt.
Riksrevisionen tycker att regeringen bör skapa bättre förutsättningar för en bättre överblick över stöden till näringslivet. Tillväxtanalys uppdrag bör utformas så att myndigheten kan bidra med mer systematisk kunskap om företagsstöden.
Regeringen håller med Riksrevisionen om att den samlade överblicken behöver förbättras. Regeringen kommer därför bland annat att ge Tillväxtanalys i uppdrag att utveckla analysmetoder och utvärderingar.
Näringsutskottet välkomnar Riksrevisionens granskning och ser positivt på de åtgärder som regeringen kommer att genomföra.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 28 minuter
- Justering
- 2017-03-16
- Bordläggning
- 2017-03-22
- Debatt
- 2017-03-23
- Beslut
- 2017-03-23
- Dokument & lagar
Fortsatt gränsöverskridande handel med ursprungsgarantier för el
Betänkande 2016/17:NU19
Energimyndigheten får ökade möjligheter att utfärda så kallade ursprungsgarantier för el. En ursprungsgaranti visar vilken typ av energikälla som elen kommer ifrån.
Energimyndighetens ökade befogenheter innebär att systemet med ursprungsgarantier för el kan utvecklas löpande och att ursprungsgarantierna kan överföras till andra EU-länder.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juni 2017.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 6
- Justering
- 2017-04-06
- Bordläggning
- 2017-04-18
- Debatt
- 2017-04-19
- Beslut
- 2017-04-19
- Dokument & lagar
Ny lag om medling i vissa upphovsrättstvister och förenklingar i upphovsrättslagen
Betänkande 2016/17:NU18
Rättssäkerheten vid medling i vissa upphovsrättstvister ska öka. Bland annat ska det bli tydligare vem som ska kunna utses till medlare. Dessutom ska handläggningen av ärenden flyttas från regeringen till domstol. Domstolen ska också bestämma en tidsgräns för när medlingen senast ska vara avslutad. Tvisterna kan bland annat gälla upphovsrätten till litterära och konstnärliga verk.
Bibliotek behöver inte heller längre få tillstånd från regeringen för att för att anpassa upphovsrättsligt skyddade verk till personer med funktionsnedsättning.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-04-06
- Bordläggning
- 2017-04-18
- Debatt
- 2017-04-19
- Beslut
- 2017-04-19
- Dokument & lagar
Samhällets krisberedskap
Betänkande 2016/17:FöU7
Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.
Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.
- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 28
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 23, 102 minuter
- Justering
- 2017-04-06
- Bordläggning
- 2017-04-19
- Debatt
- 2017-04-20
- Beslut
- 2017-04-26
- Dokument & lagar
Ombud vid stämma i kollektiva förvaltningsorganisationer
Betänkande 2016/17:NU15
Organisationer som förvaltar upphovsrätt ska kunna införa en begränsning av medlemmars rätt att välja ombud inför beslut som ska tas vid organisationernas stämmor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Upphovsrätt förvaltas ofta av organisationer som företräder ett stort antal rättighetshavare. SAMI och STIM är exempel på sådana organisationer. Organisationerna kallas kollektiva förvaltningsorganisationer. Viktiga beslut fattas på organisationernas stämmor och en medlem kan rösta själv eller via ett ombud. Enligt dagens regler kan ett ombud företräda hur många medlemmar som helst. Men regeringen vill nu alltså ge organisationerna rätt att begränsa rätten att anlita ombud. Organisationerna kan i sina stadgar skriva in vem som får vara ombud och hur många medlemmar ett ombud får företräda. En av förutsättningarna är dock att det inte hindrar medlemmarna från att delta i beslutsfattandet på ett lämpligt och effektivt sätt.
Lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-03-28
- Debatt
- 2017-03-29
- Beslut
- 2017-03-29
- Dokument & lagar
Energipolitik
Betänkande 2016/17:NU14
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om energipolitik. Förslagen handlar bland annat om energipolitikens övergripande inriktning, kärnkraft, olika typer av förnybar energi och energieffektivisering.
Riksdagen hänvisar i flera fall till att de frågor motionerna tar upp omfattas av den energiöverenskommelse som slöts mellan fem partier i juni 2016 och till att Energikommissionens förslag om den långsiktiga energipolitiken för närvarande är ute på remiss.
- Behandlade dokument
- 32
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 25, 92 minuter
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-03-28
- Debatt
- 2017-03-29
- Beslut
- 2017-03-29
- Dokument & lagar
Handelspolitik
Betänkande 2016/17:NU13
Riksdagen sa nej till motionsförslag om handelspolitik, bland annat med hänvisning till pågående insatser. Motionerna handlade bland annat om handels- och investeringsavtalet mellan EU och USA, EU:s framtida handelsrelation till Storbritannien och främjandet av EU:s inre marknad.
- Behandlade dokument
- 40
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 45, 125 minuter
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-03-28
- Debatt
- 2017-03-29
- Beslut
- 2017-03-29
- Dokument & lagar
Skärpta straff för brott mot tillståndsplikten för explosiva varor
Betänkande 2016/17:FöU10
Tillgången till explosiva varor, som handgranater, har ökat i kriminella kretsar. Därför skärps straffen för dem som hanterar explosiva varor utan tillstånd.
Exempelvis kommer minimistraffet för grovt brott mot tillståndsplikten för till exempel handgranater att höjas till fängelse i ett år i stället för sex månader, som i dag. När det gäller synnerligen grova brott skärps straffet till fängelse i lägst tre år och högst sex år.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade dessutom ett tillkännagivande till regeringen om att minimistraffet för grova brott bör skärpas ytterligare, från ett till två år. En sådan ändring skulle till exempel innebära att polisen vid misstanke om brott får avlyssna elektronisk kommunikation.
Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2017.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 7, 26 minuter
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-03-28
- Debatt
- 2017-03-29
- Beslut
- 2017-03-29
- Dokument & lagar
Näringspolitik
Betänkande 2016/17:NU12
Många företag upplever att reglerna de måste följa är krångliga och att alltför mycket tid går åt till administration och långa handläggningstider. Myndigheter som företag kommer i kontakt med borde därför sätta tydliga tidsgränser för sina handläggningstider. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att se till att det sker.
Riksdagen sa nej till de motionsförslag om näringspolitik som behandlades samtidigt.
- Behandlade dokument
- 81
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 30
- Anföranden och repliker
- 30, 113 minuter
- Justering
- 2017-03-16
- Bordläggning
- 2017-03-22
- Debatt
- 2017-03-23
- Beslut
- 2017-03-23