Sök

Regeringen bör utreda möjligheterna att inrätta barn- och familjecentraler där personer som på olika sätt jobbar med barn och unga arbetar tillsammans. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Det är viktigt att så tidigt som möjligt identifiera barn och unga som riskerar att drabbas av exempelvis psykisk ohälsa. Ett sätt att uppnå detta är enligt riksdagen att skapa förutsättningar för ett tätare samarbete mellan personer som arbetar med barn och unga. En sådan organisationsform är barn- och familjecentraler. Riksdagen vill därför att regeringen utreder hur detta samarbete kan underlättas oavsett var i landet det sker.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om socialtjänst- och barnfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Behandlade dokument

84

Förslagspunkter

40

Reservationer

75 

Anföranden och repliker

12, 62 minuter

Justering

2019-04-09

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24

Riksdagen riktar tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över flera frågor som rör hälso- och sjukvård.

• Regeringen bör årligen rapportera till riksdagen om konsekvenserna för akutsjukvården vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens koncentration. Enligt riksdagen finns det en risk för att mindre regionsjukhus kan få svårt att klara den akuta vården.
• Regeringen bör återkomma med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården. Riksdagen anser att vårdval i den specialiserade öppenvården ska vara en rättighet för alla medborgare oavsett var i landet de bor.
• Regeringen bör ta fram ett förslag om en utvidgning av patientlagen så att patienter ges möjlighet att välja vårdgivare i den offentligt finansierade slutenvården också i en annan region än den egna.
• Regeringen bör se till att gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister. Idag finns en stor variation av system för information och dokumentation som används i regioner, kommuner och av privata vårdgivare, vilket enligt riksdagen försvårar informationsutbytet.
• Regeringen bör överväga om det finns anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant lagstiftning. Det är enligt riksdagen angeläget att lagstiftningen på området är anpassad till de krav som dagens teknik ställer, samtidigt som den personliga integriteten beaktas.

Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med utskottets behandling av cirka 350 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om hälso- och sjukvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

165

Förslagspunkter

97

Reservationer

111 

Anföranden och repliker

41, 122 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-15

Debatt

2019-05-16

Beslut

2019-05-16

Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att överväga om det går att tidigarelägga datumen för när lagen om en nationell läkemedelslista ska börja gälla. Riksdagen bedömer att läkemedelslistan kommer att förbättra patientsäkerheten och arbetet med att förskriva läkemedel. Därför är det viktigt att det inte dröjer längre än nödvändigt att införa en sådan lista. Riksdagens tillkännagivande lämnades när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018.

Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag om apoteks- och läkemedelsfrågor. Detta eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om gemensamma läkemedelsrekommendationer, utveckling av apotekens tjänster, returrätt, läkemedel till unga, läkemedel till äldre och generisk förskrivning.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

14

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

22, 80 minuter

Justering

2019-02-14

Bordläggning

2019-02-26

Debatt

2019-02-27

Beslut

2019-02-27

Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om framtidens äldreomsorg. Antalet äldre över 80 år ökar, vilket innebär att behovet av hälso- och sjukvård ökar. I takt med åldrandet ökar risken för sjukdom och multisjuklighet. Detta innebär en stor framtida utmaning för samhället.

Regeringen framhåller också att digitaliseringen kan vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till 2025. Med hjälp av välfärdsteknik, exempelvis mobila larm eller applikationer på mobiler och surfplattor som påminner eller ger stöd, kan äldre personer vara mer delaktiga, mer självständiga och uppnå högre livskvalitet. Men införandet av ny teknik behöver kombineras med kompetensutveckling och utbildning.

Efterfrågan på personal inom hälso- och sjukvården bedöms öka kraftigt fram till 2035. Regeringen framhåller att personal- och kompetensförsörjningsarbetet inte bara kan ta sikte på att attrahera och rekrytera nya arbetare utan även måste handla om att ta till vara den fulla potentialen hos dem som redan är anställda, till exempel genom att minska sjukfrånvaron.

I skrivelsen anger regeringen också vilka områden som den tycker ska prioriteras under kommande mandatperiod. Bland annat handlar det om att höja kvaliteten när det gäller samverkan mellan vård- och omsorgsgivare, kommuner och landsting har fått ökade förutsättningar att arbete med kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling och regeringen fortsätter att se över undersköterskans yrkesroll.

Riksdagen ser positivt på det långsiktiga förändringsarbete som regeringen har påbörjat för att anpassa äldreomsorgen till den demografiska och tekniska utvecklingen. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 39 minuter

Justering

2018-11-13

Bordläggning

2018-11-21

Debatt

2018-11-22

Beslut

2018-11-28

Idag krävs det minst 18 månaders praktisk tjänstgöring, allmäntjänstgöring, efter läkarexamen för att få en läkarlegitimation. Regeringen föreslår att detta krav tas bort. Förslaget har samband med ett förslag om en ändrad läkarutbildning som just nu bereds av regeringen. Förslaget om ändrad läkarutbildning innebär att utbildningen förlängs med en termin och att läkarlegitimationen ges direkt efter avslutad utbildning. Därefter ska ges möjlighet till en bastjänstgöring om cirka ett år, som en introduktion till den nu gällande specialiseringstjänstgöringen. För att möjliggöra förslaget om ändrad läkarutbildning måste först kravet på allmäntjänstgöring tas bort.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ta bort kravet på allmäntjänstgöring. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att det utbildningssamarbete Sverige har i dag med Åland när det gäller allmäntjänstgöringen ska fortsätta när det gäller bastjänstgöringen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

6, 27 minuter

Justering

2018-11-13

Bordläggning

2018-11-21

Debatt

2018-11-22

Beslut

2018-11-28

Regeringen föreslår ett antal lagändringar som bland annat förtydligar kommuners möjlighet att skapa biståndsbedömt trygghetsboende. Det är en behovsprövad boendeform för äldre människor som känner att det inte är tryggt att bo kvar i sina egna hem men som inte har behov av vård dygnet runt. I ett trygghetsboende ska äldre exempelvis kunna få hemtjänst och eventuellt hemsjukvård samt en möjlighet att bryta ofrivillig ensamhet genom gemensamma måltider, kulturella aktiviteter och umgänge.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och nej till en följdmotion. Lagändringarna börjar gälla den 2 april 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2018-10-25

Bordläggning

2018-11-06

Debatt

2018-11-07

Beslut

2018-11-07

Regeringen har föreslagit att en ny lag om tobak och liknande produkter införs. Två äldre lagar ska samtidigt tas bort. Regeringen har också lagt fram flera förslag som ska minska hälsorisker som beror på användning av tobak. Bland annat ska alla som vill handla med tobak ha tillstånd, nuvarande rökförbud utvidgas till att gälla vissa allmänna platser utomhus, rökförbudet utvidgas till att gälla även elektroniska cigaretter, förpackningar med portionsförpackat snus måste innehålla minst 20 portioner och reglerna om spårbarhet och säkerhetsmärkning i EU:s tobaksproduktdirektiv genomförs i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort. Däremot ändrade riksdagen i regeringsförslaget om reklam och annan marknadsföring av tobak så att nuvarande ordning förblir som den är i dag. Riksdagen sa nej till regeringens förslag om förbud mot självbetjäning av tobaksvaror.

Riksdagen ändrade också i regeringens förslag på när de nya reglerna ska börja gälla. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019. Bestämmelserna om spårbarhet och säkerhetsmärkning börjar gälla den 20 maj 2019.

Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör senast den 19 mars 2019 återkomma till riksdagen med lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

14

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

29, 92 minuter

Justering

2018-12-06

Bordläggning

2018-12-10

Debatt

2018-12-11

Beslut

2018-12-12

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om förtydliganden i den del i offentlighet- och sekretesslagen som handlar om bostadsanpassningsbidrag.

Anledningen är att en ny lag har ersatt den gamla lagen om bostadsanpassningsbidrag. Den nya lagen namnger vissa bidrag som tidigare gick under samlingsnamnet bostadsanpassningsbidrag, exempelvis bidrag till reparationer. Dessutom har nya bidragsformer tillkommit. Sekretess ska gälla även för de här ärendena om en person kan drabbas negativt av om en uppgift röjs.

Bostadsanpassningsbidraget gäller för personer med funktionsnedsättning som vill kunna anpassa sin bostad.

Regeringen föreslår också vissa rättelser i offentlighet- och sekretesslagen.

Lagändringarna börjar gälla 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-02

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Försäkringskassan, Skatteverket och Pensionsmyndigheten samverkar vid servicekontor för att erbjuda medborgarna hjälp med sina olika frågor på ett och samma ställe. Regeringen har föreslagit lagändringar som kommer att innebära att den lokala statliga servicen som erbjuds vid servicekontoren ska samlas i en sammanhållen organisation som Statens servicecenter ska ansvara för. Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten och Skatteverket ska bli skyldiga att ansluta sig till den nya organisationen. I framtiden kan även andra myndigheter, som Arbetsförmedlingen, komma att ingå i den nya organisationen. Men det behöver utredas först.

När Statens servicecenter tar över ansvaret för servicekontoren bedömer regeringen också att det behövs en ny bestämmelse i offentlighets- och sekretesslagen som reglerar vilka sekretessregler som ska gälla för de handlingar som lämnas in till eller upprättas vid Statens servicecenter. Myndigheten ska då använda samma sekretessbestämmelser som gäller hos den myndighet för vilken handlingen har tagits emot eller upprättats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2019.

Riksdagen sa samtidigt nej till sju andra motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om bland annat bättre tillgång till statlig service. Anledningen är bland annat att det redan pågår en kartläggning av vilken statlig service som erbjuds i länen och kommunerna.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

5, 20 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24

Riksdagen har granskat verksamhetsredogörelser för 2018 från riksdagens åtta nämndmyndigheter. Det är redogörelser från Riksdagens överklagandenämnd, Riksdagens ansvarsnämnd, Riksdagens arvodesnämnd, Partibidragsnämnden, Valprövningsnämnden, Nämnden för lön till riksdagens ombudsmän och riksrevisorerna, Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden) samt Statsrådsarvodesnämnden.

Riksdagen beslutade om en ändring i instruktionen till Nämnden för prövning av statsråds och statssekreterares övergångsrestriktioner (Karensnämnden), som innebär att nämnden ska redovisa sina kostnader i sin årliga verksamhetsredogörelse. Riksdagen lade verksamhetsredogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

2

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag till ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden i statens budget. Bland annat innebär regeringens förslag att Riksrevisionens verksamhet ska höra till utgiftsområde 1 Rikets styrelse som ingår i konstitutionsutskottets beredningsområde.

Riksdagen sa nej till att flytta ändamål och verksamheter som avser folkbildning från utgiftsområde 17, Kultur, medier, trossamfund och fritid till utgiftsområde 16, Utbildning och universitetsforskning. Riksdagen anser att det saknas tillräckligt med underlag för att bifalla förslaget.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-04

Debatt

2019-06-05

Beslut

2019-06-12

Riksdagen har behandlat regeringens årliga skrivelse om sammansättningen och arbetet inom de kommittéer, utredningar, som regeringen har tillsatt. Under 2018 tillsattes 68 kommittéer och de totala utgifterna för dem var cirka 450 miljoner kronor.

Riksdagen anser att regeringens kommittéberättelse ger värdefull information om kommittéernas sammansättning och verksamhet. Skrivelsen redogör bland annat för fördelningen mellan män och kvinnor i kommittéerna. Det råder en förhållandevis jämn könsfördelning i tre av fyra yrkeskategorier i kommittéerna. Enligt riksdagen är det viktigt att eftersträva en jämn könsfördelning inom alla grupper. Riksdagen välkomnar också den anpassning av redovisningen av kommittéernas sammansättning som genomförts med anledning av konstitutionsutskottets påpekande i sin granskning av kommittéväsendet hösten 2017.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2018 om lagstiftningsprocessen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

7

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Riksdagen sa nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018 om kommunala och regionala frågor. Motionerna handlar bland annat om kommunal samverkan, antalet ledamöter och ersättare i fullmäktige, byte av partitillhörighet, partistöd och kommunal misstroendeförklaring. Anledningen är bland annat att arbete och utredningar redan pågår samt att nya lagar inom området har börjat gälla.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

20

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

6, 30 minuter

Justering

2019-04-11

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24

Riksdagen anser att den tidspressade budgetprocessen under hösten 2018 väcker flera frågor kring budgetprocessen efter ett val och de snäva tidsramar som finns för beredning och beslut i riksdagen. En parlamentarisk kommitté bör därför se över reglerna för lämnandet av budgetpropositionen och bestämmelserna om provisorisk budget. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om det här till riksdagsstyrelsen.

Riksdagen anser också att en parlamentarisk kommitté bör se över regleringen av krigsdelegationen. Enligt riksdagen bör kommittén bland annat analysera om ordningen med en krigsdelegation fortfarande är ett ändamålsenligt sätt att organisera riksdagens arbete i krig och i krigsfara. Riksdagen riktade ett tillkännagivande om det här till regeringen.

Förslagen om de två tillkännagivandena har sin grund i två så kallade utskottsinitiativ från konstitutionsutskottet. Ett utskottsinitiativ betyder att förslagen har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion. Riksdagen sa nej till alla motionsförslag inom författningsfrågor från den allmänna motionstiden 2018.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

34

Reservationer

25 

Anföranden och repliker

12, 43 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Lagar ska ändras på grund av ändringar i grundlagarna tryckfrihetsförordningen (TF) och yttrandefrihetsgrundlagen (YGL). Följdändringarna till grundlagsändringarna gäller totalt 16 lagar där hänvisningar görs till bestämmelser i TF och YGL. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-11-06

Bordläggning

2018-11-13

Debatt

2018-11-14

Beslut

2018-11-14

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om tryck- och yttrandefrihet och massmediefrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området eller att det inte finns skäl att ändra på gällande regler.

Motionerna handlar exempelvis om

• stärkt skydd för journalister och medieredaktioner,
• meddelarfrihet vid förundersökningar,  
• mediestöd,
• public-serviceföretagens verksamhet på internet samt
• granskningsnämnden för radio och tv.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

12

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 40 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Regeringen bör göra en översyn av den centrala krisledningsorganisationen med målet att inrätta ett nationellt säkerhetsråd för krisledning vid Statsrådsberedningen. Det anser riksdagen som riktar ett så kallat tillkännagivande om det till regeringen.

Riksdagen säger samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om handläggningstiden hos myndigheter, tolkning vid myndighetskontakter och statstjänstemannautbildning.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

17

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

7, 32 minuter

Justering

2019-05-09

Bordläggning

2019-05-14

Debatt

2019-05-15

Beslut

2019-05-15

Riksdagen riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en parlamentariskt sammansatt kommitté som ska se över och stärka det grundlagsreglerade egendomsskyddet.

Konstitutionsutskottet anser att det är betydelsefullt att samhället värnar äganderätten och att markägare så långt som möjligt bör få bestämma över sin egendom. Beslut som rör exempelvis skydd av värdefulla områden, arter och ekosystem bör bygga på samarbete med markägare och respekt för äganderätten. Med stärkt egendomsskydd säkras Sveriges viktiga naturtillgångar och en omställning till ett mer hållbart samhälle, enligt utskottet.

Förslaget till tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om fri- och rättighetsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

24

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

9, 52 minuter

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-14

Debatt

2019-06-17

Beslut

2019-06-18

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018 om offentlighet, sekretess och integritet. Anledningen är bland annat att utredningar redan pågår på området.

Motionerna handlar exempelvis om datainsamling på internet, myndigheters handel med personuppgifter, Datainspektionens uppdrag och ökad insyn och öppenhet i EU.

Behandlade dokument

13

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2019-04-04

Bordläggning

2019-04-10

Debatt

2019-04-11

Beslut

2019-04-24

Riksdagen sa nej till cirka 40 motionsyrkanden från allmänna motionstiden 2018. Motionerna handlar bland annat om valsedlar, valhemlighet, valsäkerhet och rösträkning samt legitimationskrav vid röstning. Andra områden är valhemlighet för personer med synnedsättning eller annan funktionsnedsättning, rösträttsålder samt skilda valdagar.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

13

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

5, 22 minuter

Justering

2019-04-09

Bordläggning

2019-04-23

Debatt

2019-04-24

Beslut

2019-04-24