Sök
254 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2018/19, 2016/17, 1918, Skatteutskottet, Socialutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Socialtjänst- och barnfrågor
Betänkande 2018/19:SoU9
Regeringen bör utreda möjligheterna att inrätta barn- och familjecentraler där personer som på olika sätt jobbar med barn och unga arbetar tillsammans. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.
Det är viktigt att så tidigt som möjligt identifiera barn och unga som riskerar att drabbas av exempelvis psykisk ohälsa. Ett sätt att uppnå detta är enligt riksdagen att skapa förutsättningar för ett tätare samarbete mellan personer som arbetar med barn och unga. En sådan organisationsform är barn- och familjecentraler. Riksdagen vill därför att regeringen utreder hur detta samarbete kan underlättas oavsett var i landet det sker.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med behandlingen av motioner från den allmänna motionstiden 2018 om socialtjänst- och barnfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner i ämnet.
- Behandlade dokument
- 84
- Förslagspunkter
- 40
- Reservationer
- 75
- Anföranden och repliker
- 12, 62 minuter
- Justering
- 2019-04-09
- Bordläggning
- 2019-04-23
- Debatt
- 2019-04-24
- Beslut
- 2019-04-24
- Dokument & lagar
Hälso- och sjukvårdsfrågor
Betänkande 2018/19:SoU8
Riksdagen riktar tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen om att se över flera frågor som rör hälso- och sjukvård.
- Regeringen bör årligen rapportera till riksdagen om konsekvenserna för akutsjukvården vid regionsjukhusen med anledning av den högspecialiserade vårdens koncentration. Enligt riksdagen finns det en risk för att mindre regionsjukhus kan få svårt att klara den akuta vården.
- Regeringen bör återkomma med förslag om att utveckla vårdvalet i den specialiserade öppenvården. Riksdagen anser att vårdval i den specialiserade öppenvården ska vara en rättighet för alla medborgare oavsett var i landet de bor.
- Regeringen bör ta fram ett förslag om en utvidgning av patientlagen så att patienter ges möjlighet att välja vårdgivare i den offentligt finansierade slutenvården också i en annan region än den egna.
- Regeringen bör se till att gemensamma standarder tas fram för journalsystem och kvalitetsregister. Idag finns en stor variation av system för information och dokumentation som används i regioner, kommuner och av privata vårdgivare, vilket enligt riksdagen försvårar informationsutbytet.
- Regeringen bör överväga om det finns anledning att göra en översyn av patientdatalagen och annan relevant lagstiftning. Det är enligt riksdagen angeläget att lagstiftningen på området är anpassad till de krav som dagens teknik ställer, samtidigt som den personliga integriteten beaktas.
Förslagen om tillkännagivanden kom i samband med utskottets behandling av cirka 350 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om hälso- och sjukvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 165
- Förslagspunkter
- 97
- Reservationer
- 111
- Anföranden och repliker
- 41, 122 minuter
- Justering
- 2019-05-09
- Bordläggning
- 2019-05-15
- Debatt
- 2019-05-16
- Beslut
- 2019-05-16
- Dokument & lagar
Apoteks- och läkemedelsfrågor
Betänkande 2018/19:SoU7
Riksdagen uppmanade regeringen i ett tillkännagivande att överväga om det går att tidigarelägga datumen för när lagen om en nationell läkemedelslista ska börja gälla. Riksdagen bedömer att läkemedelslistan kommer att förbättra patientsäkerheten och arbetet med att förskriva läkemedel. Därför är det viktigt att det inte dröjer längre än nödvändigt att införa en sådan lista. Riksdagens tillkännagivande lämnades när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018.
Riksdagen sa samtidigt nej till andra motionsförslag om apoteks- och läkemedelsfrågor. Detta eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om gemensamma läkemedelsrekommendationer, utveckling av apotekens tjänster, returrätt, läkemedel till unga, läkemedel till äldre och generisk förskrivning.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 22, 80 minuter
- Justering
- 2019-02-14
- Bordläggning
- 2019-02-26
- Debatt
- 2019-02-27
- Beslut
- 2019-02-27
- Dokument & lagar
Framtidens äldreomsorg - en nationell kvalitetsplan
Betänkande 2018/19:SoU6
Riksdagen har granskat en skrivelse från regeringen som handlar om framtidens äldreomsorg. Antalet äldre över 80 år ökar, vilket innebär att behovet av hälso- och sjukvård ökar. I takt med åldrandet ökar risken för sjukdom och multisjuklighet. Detta innebär en stor framtida utmaning för samhället.
Regeringen framhåller också att digitaliseringen kan vara den enskilt starkaste förändringsfaktorn i samhället fram till 2025. Med hjälp av välfärdsteknik, exempelvis mobila larm eller applikationer på mobiler och surfplattor som påminner eller ger stöd, kan äldre personer vara mer delaktiga, mer självständiga och uppnå högre livskvalitet. Men införandet av ny teknik behöver kombineras med kompetensutveckling och utbildning.
Efterfrågan på personal inom hälso- och sjukvården bedöms öka kraftigt fram till 2035. Regeringen framhåller att personal- och kompetensförsörjningsarbetet inte bara kan ta sikte på att attrahera och rekrytera nya arbetare utan även måste handla om att ta till vara den fulla potentialen hos dem som redan är anställda, till exempel genom att minska sjukfrånvaron.
I skrivelsen anger regeringen också vilka områden som den tycker ska prioriteras under kommande mandatperiod. Bland annat handlar det om att höja kvaliteten när det gäller samverkan mellan vård- och omsorgsgivare, kommuner och landsting har fått ökade förutsättningar att arbete med kompetensförsörjning och verksamhetsutveckling och regeringen fortsätter att se över undersköterskans yrkesroll.
Riksdagen ser positivt på det långsiktiga förändringsarbete som regeringen har påbörjat för att anpassa äldreomsorgen till den demografiska och tekniska utvecklingen. Med det lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 39 minuter
- Justering
- 2018-11-13
- Bordläggning
- 2018-11-21
- Debatt
- 2018-11-22
- Beslut
- 2018-11-28
- Dokument & lagar
Bastjänstgöring för läkare
Betänkande 2018/19:SoU5
Idag krävs det minst 18 månaders praktisk tjänstgöring, allmäntjänstgöring, efter läkarexamen för att få en läkarlegitimation. Regeringen föreslår att detta krav tas bort. Förslaget har samband med ett förslag om en ändrad läkarutbildning som just nu bereds av regeringen. Förslaget om ändrad läkarutbildning innebär att utbildningen förlängs med en termin och att läkarlegitimationen ges direkt efter avslutad utbildning. Därefter ska ges möjlighet till en bastjänstgöring om cirka ett år, som en introduktion till den nu gällande specialiseringstjänstgöringen. För att möjliggöra förslaget om ändrad läkarutbildning måste först kravet på allmäntjänstgöring tas bort.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ta bort kravet på allmäntjänstgöring. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.
Riksdagen riktar också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att det utbildningssamarbete Sverige har i dag med Åland när det gäller allmäntjänstgöringen ska fortsätta när det gäller bastjänstgöringen.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 6, 27 minuter
- Justering
- 2018-11-13
- Bordläggning
- 2018-11-21
- Debatt
- 2018-11-22
- Beslut
- 2018-11-28
- Dokument & lagar
Biståndsbedömt trygghetsboende för äldre
Betänkande 2018/19:SoU4
Regeringen föreslår ett antal lagändringar som bland annat förtydligar kommuners möjlighet att skapa biståndsbedömt trygghetsboende. Det är en behovsprövad boendeform för äldre människor som känner att det inte är tryggt att bo kvar i sina egna hem men som inte har behov av vård dygnet runt. I ett trygghetsboende ska äldre exempelvis kunna få hemtjänst och eventuellt hemsjukvård samt en möjlighet att bryta ofrivillig ensamhet genom gemensamma måltider, kulturella aktiviteter och umgänge.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag och nej till en följdmotion. Lagändringarna börjar gälla den 2 april 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2018-10-25
- Bordläggning
- 2018-11-06
- Debatt
- 2018-11-07
- Beslut
- 2018-11-07
- Dokument & lagar
Ny lag om tobak och liknande produkter
Betänkande 2018/19:SoU3
Regeringen har föreslagit att en ny lag om tobak och liknande produkter införs. Två äldre lagar ska samtidigt tas bort. Regeringen har också lagt fram flera förslag som ska minska hälsorisker som beror på användning av tobak. Bland annat ska alla som vill handla med tobak ha tillstånd, nuvarande rökförbud utvidgas till att gälla vissa allmänna platser utomhus, rökförbudet utvidgas till att gälla även elektroniska cigaretter, förpackningar med portionsförpackat snus måste innehålla minst 20 portioner och reglerna om spårbarhet och säkerhetsmärkning i EU:s tobaksproduktdirektiv genomförs i Sverige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort. Däremot ändrade riksdagen i regeringsförslaget om reklam och annan marknadsföring av tobak så att nuvarande ordning förblir som den är i dag. Riksdagen sa nej till regeringens förslag om förbud mot självbetjäning av tobaksvaror.
Riksdagen ändrade också i regeringens förslag på när de nya reglerna ska börja gälla. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019. Bestämmelserna om spårbarhet och säkerhetsmärkning börjar gälla den 20 maj 2019.
Riksdagen riktade även en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör senast den 19 mars 2019 återkomma till riksdagen med lagförslag om marknadsföring av tobaksvaror på internet.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 29, 92 minuter
- Justering
- 2018-12-06
- Bordläggning
- 2018-12-10
- Debatt
- 2018-12-11
- Beslut
- 2018-12-12
- Dokument & lagar
Redovisning av skatteutgifter 2019
Betänkande 2018/19:SkU23
Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2018-2021. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan.
Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Vidare beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2018-2021. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-05-28
- Bordläggning
- 2019-06-11
- Debatt
- 2019-06-12
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Befrielse från koldioxid- och energiskatt och förändrad omräkning av skatt för diesel och bensin
Betänkande 2018/19:SkU22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ta bort det årliga extra skattetillägget på bensin- och dieselskatt på två procent. Sedan 2017 höjs årligen skattebeloppet för bensin och diesel med ett extra tillägg på två procent, utöver en höjning utifrån konsumentprisindex. Enligt den budgetreservation som riksdagen röstade igenom 2018 ska den så kallade överindexeringen slopas från 1 juli 2019. I det förslag som regeringen nu har lagt fram slopas skattetillägget, men bara fram till årsskiftet.
Riksdagen sa även ja till regeringens förslag att sänka koldioxid- och energiskatten för diesel i arbetsmaskiner och skepp och vissa båtar under samma tidsperiod.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 20, 65 minuter
- Justering
- 2019-05-16
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-06-04
- Dokument & lagar
Återinförd skattereduktion för gåvor till ideell verksamhet
Betänkande 2018/19:SkU21
Skattereduktionen för gåvor till ideell verksamhet återinförs. Därmed återinförs också den procedur för godkännande av gåvomottagare som hänger ihop med detta, men utan de ansöknings- och årsavgifter som fanns tidigare.
Vidare slopas regleringen av när en särskild skattedeklaration ska lämnas enligt den numera upphävda lagen om skatt på vinstsparande.
De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 30 minuter
- Justering
- 2019-05-16
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-06-04
- Dokument & lagar
Höjt tak för RUT-avdrag
Betänkande 2018/19:SkU20
Regeringen föreslår att taket för RUT-avdrag höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Regeringens förslag bygger på den överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna som gjordes i januari 2019.
Enligt dagens regler om skattereduktion för vissa hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget, kan privatpersoner få avdrag på skatten för exempelvis städning, barnpassning och trädgårdssysslor. För personer under 65 år gäller detta för kostnader upp till högst 25 000 kronor per person och per år. Nu vill regeringen höja taket till 50 000 kronor, så att taket är detsamma för alla skattskyldiga oavsett ålder.
Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019, men gäller retroaktivt för hela beskattningsåret 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 15, 56 minuter
- Justering
- 2019-05-16
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-06-04
- Dokument & lagar
Vissa kontrollfrågor och andra frågor på punktskatteområdet
Betänkande 2018/19:SkU2
Olika lagar som gäller punktskatter ändras. Bland annat ändras reglerna som gäller skatt på kemikalier i elektronik och punktskattekontroll av transporter av alkoholvaror, tobaksvaror och energiprodukter.
Beskattningen av varor som omfattas av punktskatter får skjutas upp av exempelvis registrerade avsändare och varumottagare inom det så kallade uppskovsförfarandet. Vissa delar inom uppskovsförfarandet ska framöver kunna användas i minst sex månader efter att ett godkännande att använda uppskovsförfarandet har slutat gälla.
En ny typ av skattskyldig för skatt på kemikalier i elektronik införs, som kallas registrerad mottagare.
Energiskatt ska kunna återbetalas vid viss lagring av el och skattskyldighet för energiskatt på el ska inte inträda i vissa situationer när skattskyldighet redan har börjat gälla.
De flesta av de nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2018-11-06
- Bordläggning
- 2018-11-13
- Debatt
- 2018-11-14
- Beslut
- 2018-11-14
- Dokument & lagar
Vissa inkomstskatteändringar
Betänkande 2018/19:SkU19
Regeringen föreslår att den nuvarande bestämmelsen om omräkning av representationsavdrag ska upphävas. Bestämmelsen gäller företag som har sin redovisning i euro. Anledningen är att reglerna för representationsavdrag i inkomstskattelagen har ändrats och det krävs därför en ändring i omräkningslagen.
Regeringen föreslår också att bestämmelsen om den justerade anskaffningsutgiften gällande delägare i handelsbolag ska ändras så att expansionsfondsskatten motsvarar den faktiskt gällande skattesatsen.
Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag och sa ja till dessa. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-05-16
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-06-04
- Dokument & lagar
Avskaffad särskild löneskatt för äldre
Betänkande 2018/19:SkU18
Regeringen föreslår att den särskilda löneskatten för äldre avskaffas. Sedan 2016 tas det ut en särskild löneskatt på 6,15 procent på lön, arvoden, förmåner och andra ersättningar som betalas ut till personer som har fyllt 65 vid årets början. Skatten tas också ut på inkomst av näringsverksamhet för personer som har fyllt 65, och för personer som inte har fyllt 65 vid årets början, men som har fått hel allmän ålderspension under hela året.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 19, 53 minuter
- Justering
- 2019-05-07
- Bordläggning
- 2019-05-14
- Debatt
- 2019-05-15
- Beslut
- 2019-05-15
- Dokument & lagar
Nya skatteregler för ägarskiften mellan närstående i fåmansföretag
Betänkande 2018/19:SkU17
Med de regler som gäller idag kan skatten bli högre när en andelsägare överlåter sitt företag till en närstående, än om hon eller han hade överlåtit det till en utomstående. Regeringen anser att det bör vara samma skatteregler som gäller oavsett om man överlåter sitt fåmansföretag inom eller utom familjen, och föreslår därför att de nuvarande reglerna ändras.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna ska börja gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 7, 35 minuter
- Justering
- 2019-04-25
- Bordläggning
- 2019-05-07
- Debatt
- 2019-05-08
- Beslut
- 2019-05-08
- Dokument & lagar
Utökade möjligheter för Skatteverket att bekämpa brott
Betänkande 2018/19:SkU16
Den del av Skatteverket som bedriver brottsbekämpande verksamhet ska få utökade möjligheter att bekämpa brott. Det innebär att Skatteverket får rätt att utreda brott där man misstänker att falska eller manipulerade handlingar har använts, exempelvis för att försöka få ut oberättigade bidrag eller driva företag under falsk identitet. För att omfattas av lagen ska brottet avse en uppgift eller handling som finns hos Skatteverket. Skatteverket ska också kunna utreda penningtvättsbrott.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-04-25
- Bordläggning
- 2019-05-07
- Debatt
- 2019-05-08
- Beslut
- 2019-05-08
- Dokument & lagar
Avskaffad skattereduktion för fackföreningsavgift
Betänkande 2018/19:SkU15
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till att avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgifter. Avskaffandet av skattereduktionen var en del av Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation som riksdagen röstade igenom i december 2018. Skattereduktionen avskaffas från den 1 april.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 10, 32 minuter
- Justering
- 2019-03-07
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-13
- Dokument & lagar
Skatteförfarande och folkbokföring
Betänkande 2018/19:SkU14
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är gjorda eller att riksdagen inte tycker att det finns behov av några åtgärder i dessa frågor.
Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra områden är felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar och frågor om personnummer.
- Behandlade dokument
- 78
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 25
- Anföranden och repliker
- 7, 42 minuter
- Justering
- 2019-03-12
- Bordläggning
- 2019-03-26
- Debatt
- 2019-03-27
- Beslut
- 2019-03-28
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2018/19:SkU13
Riksdagen sa nej till 25 motioner om mervärdesskatt. Motionerna handlar bland annat om skattesatser och mervärdesbeskattning av ideella föreningar.
- Behandlade dokument
- 25
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 6, 29 minuter
- Justering
- 2019-03-05
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-13
- Dokument & lagar
Punktskatt
Betänkande 2018/19:SkU12
Riksdagen sa nej till återstående motioner från den allmänna motionstiden 2018 om frågor om ändrade eller nya skatter på enstaka varor eller varugrupper, så kallad punktskatt. Motionerna handlar bland annat om skatten på drivmedel, trängselskatten, flygskatten, spelskatten och reklamskatten. Andra områden är skatt på godis och läsk och skatten på alkohol.
Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.
- Behandlade dokument
- 67
- Förslagspunkter
- 19
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 7, 47 minuter
- Justering
- 2019-03-05
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-13