Sök

Föredragningslista Näringsutskottet 2017/18:34 Kallelse: Utskottssammanträde 2017/18:34 Datum och tid: 2018-08-23 13:00 Plats: RÖ 4-27 1. Kommissionens förslag om marknadskontroll Överläggning Statssekreterare Oscar Stenström, Utrikesdepartementet KOM2017 795 2. Kommissionens förslag om onlinebaserade förmedlingstjänster

Föredragningslista Justitieutskottet 2017/18:32 Kallelse: Utskottssammanträde 2017/18:32 Datum och tid: 2018-08-23 10:00 Plats: RÖ 7-44 1. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden Subsidiaritetsprövning

Föredragningslista Näringsutskottet 2017/18:33 Kallelse: Utskottssammanträde 2017/18:33 Datum och tid: 2018-06-19 14:30 Plats: RÖ 4-27 1. Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till förordning om en mekanism för att lösa problem i gränsöverskridande sammanhang Ev. Justering KOM2018 373 Föredragande: AF

Föredragningslista Näringsutskottet 2017/18:32 Kallelse: Utskottssammanträde 2017/18:32 Datum och tid: 2018-06-19 13:00 Plats: RÖ 4-27 1. Justering av protokoll 2. Förslag till förordning om en mekanism för lösning av rättsliga och administrativa problem i gränsöverskridande sammanhang Tjänstemän från Näringsdepartementet

EU-kommissionen har lagt fram ett förslag om hur rättsliga problem i gränsöverskridande sammanhang, som i EU:s gränsregioner, ska kunna lösas.

Riksdagen konstaterar att EU-kommissionens förslag är komplext och otydligt. Det är även oklart i vilken utsträckning det är frivilligt för medlemsstaterna att använda de åtgärder som föreslås. Förslaget saknar också en tydlig avgränsning när det gäller vilka problem och rättsområden som ska omfattas. Riksdagen påminner om att arbetsmarknadspolitik och skattepolitik är områden som medlemsländerna beslutar om själva. Eftersom det inte går att bedöma om förslaget inkräktar på medlemsländernas egen beslutsrätt går det inte heller att säga att förslaget är förenligt med subsidiaritetsprincipen, det vill säga EU:s princip om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt.

Riksdagen beslutade att lämna invändningar mot EU-kommissionens förslag i ett så kallat motiverat yttrande till Europaparlamentets, ministerrådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-19

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Föredragningslista Näringsutskottet 2017/18:31 Kallelse: Utskottssammanträde 2017/18:31 Datum och tid: 2018-06-14 11:00 Plats: RÖ 4-27 1. Medgivande att närvara Medgivande att civilutskottets ledamöter, suppleanter och kansli får närvara under punkten 2 vid behov2. Betaltider i näringslivet Statsrådet Mikael Damberg,

Regeringen har lagt fram ett förslag till övergripande mål för energipolitiken. Målet är att energipolitiken ska förena ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet. Ett annat mål är att elproduktionen ska vara helt förnybar år 2040. Ett tredje att Sverige år 2030 ska ha 50 procent effektivare energianvändning jämfört med 2005.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, som bygger på den överenskommelse om energipolitiken som slöts 2016 mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet, Centerpartiet och Kristdemokraterna.

Riksdagen sa samtidigt nej till ett 80-tal förslag i motioner om energipolitik från den allmänna motionstiden 2017. Motionerna handlar bland annat om energipolitikens inriktning, förnybar energi, energieffektivisering, kärnkraft, energiforskning, gasfrågor, värmefrågor samt nät- och elmarknadsfrågor.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

10

Reservationer

36 

Anföranden och repliker

37, 127 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny strafftidslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2019.

Den nya lagen innehåller bestämmelser om när fängelsestraff får verkställas och hur strafftid ska beräknas. Bland annat ska strafftiden bara beräknas i dagar och bestämmelser om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande samlas i en ny lag. Det införs tydliga tidsramar för att hålla en dömd i häkte i samband med placering i kriminalvårdsanstalt. Möjligheten att lämna så kallad nöjdförklaring utökas. Även möjligheten att återkalla ett beviljat uppskov med att verkställa fängelsestraff utökas.

Syftet med den nya lagen är att göra reglerna tydligare och enklare att förstå och använda. Den innebär också en anpassning till systemet med överförande av straff mellan olika länder.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 28 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Konsumenterna ska få bättre tillgång till information om avgifter och övriga villkor från elleverantörerna. För att öka flexibiliteten när det gäller efterfrågan på el kommer företagen att kunna utveckla avgifterna för elnäten genom pilotprojekt och att stegvis införa nya nättariffer.

Reglerna för hur höga intäkter elnätsverksamheter får ha är också något som förenklas och görs tydligare. När Energimarknadsinspektionen bedömer nätföretagens kvalitet är avbrott som inneburit skadestånd eller ersättning till konsumenten något de har möjlighet att ta med i bedömningen. Förutsättningarna för att få sluta leverera el till en konsument som inte har betalat förtydligas också.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag, men nej till motionsförslag i ärendet. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

Utredningsverksamheten när det gäller vissa dödsfall ska bli mer effektiv och ändamålsenlig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar.

Enligt förslaget ska syftet med utredningsverksamheten vara att förebygga att barn far illa eller att vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller tidigare närstående person. Utredningsverksamheten ska också utökas till att omfatta fler fall än där barn eller vuxna avlidit. Exempel på fall som ska utredas är grov misshandel av barn samt mord- och dråpförsök mot vuxna om brottet har begåtts av en närstående eller tidigare närstående person. Även mord- och dråpförsök mot barn ska utredas, om barnet varit i behov av skydd. Mot bakgrund av ändringarna ska lagen om utredningar avseende vissa dödsfall byta namn till lagen om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken ska vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Målet ska också vara att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Riksdagen godkände regeringens förslag om en omformulering av det övergripande nationella folkhälsomålet och om en ny målstruktur för folkhälsoarbetet.

Syftet med förändringarna är att underlätta folkhälsoarbetet på samtliga samhällsnivåer.

Riksdagen anser också att det är angeläget att fler patienter än i dag får en fast läkarkontakt. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkerställa patienternas rätt till en fast läkarkontakt.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 72 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Svensk lagstiftning anpassas till nya EU-regler om naturgasförsörjning. Syftet med EU-reglerna är att säkerställa att medlemsstaterna har en trygg försörjning av gas.

Det som är nytt jämfört med de tidigare reglerna är att det införts ett solidaritetskrav mellan medlemsstaterna. Det innebär att om det inträffar en kris där vissa inte får tillgång till gas så ska de kunna få hjälp från andra stater. Det här nya kravet innebär att det behövs kompletterande bestämmelser i den svenska lagstiftningen.

Förslaget innebär att regeringen får ta fram regler för hur ansvarsfördelningen för olika åtgärder ser ut om det uppstår en sådan typ av kris. Dessutom kommer det behövs göras ändringar i lagen om trygg naturgasförsörjning. Ändringarna innebär att hänvisningar till de gamla EU-reglerna ändras.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

En ny lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I förslaget finns bestämmelser om att lufttrafikföretag ska överföra så kallade PNR-uppgifter, alltså passageraruppgifter om till exempel namn, resedatum, resväg, bagage och betalningssätt, till en ny nationell enhet för passagerarinformation inom Polismyndigheten. Förslaget innehåller också regler om behandlingen av sådana uppgifter i brottsbekämpningen för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet.

Syftet är att bekämpa terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet genom tillgång till PNR-uppgifter och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid behandlingen av uppgifterna.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018 och innebär att bindande EU-regler genomförs i svensk lagstiftning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-14

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas av Kriminalvården när det gäller genomförande av frihetsberövanden och vissa transporter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny kriminalvårdsdatalag.

Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddsförordning som började gälla i Sverige den 25 maj. För delar av Kriminalvårdens verksamhet behövs dock kompletterande bestämmelser. Det gäller bland annat när Kriminalvården transporterar personer som ska utvisas eller när myndigheten transporterar patienter som är intagna för psykiatrisk tvångsvård. Därför behövs alltså en kompletterande kriminalvårdsdatalag som reglerar hur personuppgifter får användas i denna typ av ärenden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas och utbytas mellan myndigheter när det behövs för att förebygga, förhindra eller avslöja brott liksom att se till att straff verkställs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny brottsdatalag.

Syftet med den nya lagen är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att myndigheter kan utbyta personuppgifter med varandra när det är nödvändigt.

Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddsförordning som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till de särskilda förutsättningar som gäller för personuppgiftsbehandling när det gäller brott och straff. Därför införs nu en ny brottsdatalag som kompletterar EU:s dataskyddslag.

Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Nästan alla straffbestämmelser i de tre lagarna om terrorism utvidgas. Det innebär bland annat att:

• Grovt dataintrång ska under vissa förutsättningar kunna räknas som terroristbrott.
• Självstudier inom exempelvis vapen- och sprängämnestekniker ska bli straffbart.
• Terrorismresor till det land en person är medborgare i ska bli straffbara, med undantag för svenska medborgare som reser till Sverige.
• Svenska domstolar ska i fler fall kunna döma över terrorismrelaterade brott som begåtts utomlands.

Syftet med ändringarna är i huvudsak att genomföra ett direktiv från EU om bekämpande av terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

42

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

29, 77 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Föredragningslista Näringsutskottet 2017/18:30 Kallelse: Utskottssammanträde 2017/18:30 Datum och tid: 2018-06-07 11:00 Plats: RÖ 4-27 1. Justering av protokoll 2. Energipolitikens inriktning NU22 Justering Prop. 2017/18:228 och motioner Föredragande: RB 3. Elmarknadsfrågor NU23 Justering Prop. 2017/18:237 och

Föredragningslista Justitieutskottet 2017/18:31 Kallelse: Utskottssammanträde 2017/18:31 Datum och tid: 2018-06-07 10:00 Plats: RÖ 7-44 1. Justering av protokoll 2. En mer heltäckande terrorismlagstiftning JuU35 Justering Proposition 2017/18:174 och motioner Föredragande: CU 3. Ny kamerabevakningslag JuU36 Justering

Föredragningslista Socialutskottet 2017/18:41 Kallelse: Utskottssammanträde 2017/18:41 Datum och tid: 2018-06-07 09:30 Plats: RÖ 4-50 1. Justering av protokoll Prot. 2017/18:40. 2. En god och jämlik hälsa en utvecklad folkhälsopolitik SoU26 Justering Prop. 2017/18:249 och motioner Föredragande: EH 3. Utredningar

Förenta nationernas, FN:s, barnkonvention blir lag i Sverige. Konventionens grundprincip är att barn är individer med egna rättigheter och den antogs av FN 1989. Sverige godkände konventionen redan 1990 och måste följa den men den har ännu inte fått genomslag i praktiken.

Den gällande svenska lagstiftningen ligger väl i linje med konventionens bestämmelser och i många fall går den längre. Däremot har kartläggningar och rapporter från utredningar och myndigheter visat att den inte fått tillräckligt stort genomslag i statlig och kommunal verksamhet samt i rättstillämpningen. Att göra konventionen till lag bidrar till att ett barnrättsbaserat synsätt får genomslag i praktiken.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Samtidigt riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att följa upp att konventionen efterlevs och används i enlighet med svensk rätt.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

25, 105 minuter

Justering

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13