Sök
13 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2019/20, 2017/18, 2006/07, 1918, Oscarsson, Mikael (KD), Försvarsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Civilt försvar och krisberedskap
Betänkande 2019/20:FöU7
Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om civilt försvar och krisberedskap. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har behandlat liknande frågor tidigare under mandatperioden.
Motionerna handlar exempelvis om skydd mot olyckor, samhällets fredstida krisberedskap och civilt försvar.
- Behandlade dokument
- 62
- Förslagspunkter
- 31
- Reservationer
- 27
- Anföranden och repliker
- 12, 74 minuter
- Justering
- 2020-03-26
- Bordläggning
- 2020-04-15
- Debatt
- 2020-04-16
- Beslut
- 2020-04-22
- Dokument & lagar
Försvarspolitik
Betänkande 2019/20:FöU6
Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om försvarspolitik, bland annat eftersom det inte finns anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, övningsverksamhet, krigsorganisationens förmåga, försvarets materielförsörjning, den svenska försvarsindustrin och försvarssamarbete inom EU.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 12, 63 minuter
- Justering
- 2020-03-26
- Bordläggning
- 2020-03-31
- Debatt
- 2020-04-01
- Beslut
- 2020-04-01
- Dokument & lagar
Militära frågor
Betänkande 2019/20:FöU9
Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om organisation och övningsverksamhet inom försvaret och hemvärnet. Riksdagen sa nej bland annat med hänvisning till att det inte finns någon anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet och annat arbete som pågår inom området.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 12, 58 minuter
- Justering
- 2020-03-10
- Bordläggning
- 2020-03-17
- Debatt
- 2020-03-18
- Beslut
- 2020-03-18
- Dokument & lagar
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
Betänkande 2019/20:FöU5
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Skrivelsen behandlar bland annat resultatet av den uppföljning och granskning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet (Siun) genomförde under 2018. Ingen av granskningarna ledde till någon synpunkt.
Regeringens slutsats är att signalspaning är ett viktigt verktyg inom försvarsunderrättelseverksamhet och en nödvändig del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism. Regeringens uppfattning är att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet har fungerat på det sätt som avsetts i lagen.
Riksdagen delar regeringens uppfattning och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motionerna på området.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 4, 14 minuter
- Justering
- 2020-02-20
- Bordläggning
- 2020-03-04
- Debatt
- 2020-03-05
- Beslut
- 2020-03-05
- Dokument & lagar
Vissa frågor om Försvarsmaktens personal
Betänkande 2019/20:FöU8
Riksdagen sa nej till cirka 10 motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor som rör Försvarsmaktens personal.
Motionerna handlar bland annat om personalförsörjning, frivilligorganisationer, mönstring och rekryteringsfrågor inom försvaret.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 15, 54 minuter
- Justering
- 2020-02-06
- Bordläggning
- 2020-02-12
- Debatt
- 2020-02-13
- Beslut
- 2020-02-13
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Betänkande 2019/20:FöU1
Regeringen har föreslagit att ungefär 64,8 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, som får knappt 39 miljarder kronor. Ungefär 15,2 miljarder går till anskaffning av materiel och anläggningar.
Riksdagen godkände att regeringen gör framtida ekonomiska åtaganden som motsvarar cirka 92,6 miljarder kronor inom utgiftsområdet. Investeringsplaner för vissa av Försvarsmaktens investeringar och beredskapsinvesteringar hos Myndigheten för samhällsskydd och beredskap godkändes. Regeringen fick rätt att under vissa förutsättningar exportera JAS 39 Gripen-plan och att inrätta fyra militärregionstaber.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Försvarsutskottet föreslog också att riksdagen skulle rikta en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den bör återkomma till riksdagen med förslag om att inrätta en inspektion för totalförsvaret i enlighet med förslag från Försvarsberedningen. Riksdagen sa dock nej till utskottets förslag om tillkännagivande.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 53, 150 minuter
- Justering
- 2019-11-28
- Bordläggning
- 2019-12-10
- Debatt
- 2019-12-11
- Beslut
- 2019-12-12
- Dokument & lagar
Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster
Betänkande 2017/18:FöU14
Leverantörer av samhällsviktiga, digitala tjänster får nya krav när det gäller informationssäkerhet. Det införs bland annat krav på att leverantörerna systematiskt ska arbeta med informationssäkerhet och att de ska rapportera incidenter som kan påverka kontinuiteten i tjänsterna. Den nya lagen omfattar bland annat de som levererar digitala tjänster till sjukvården, banker, energi- och transportsektorn.
Regeringen ansvarar för att utse en tillsynsmyndighet som ska säkerställa att de nya lagkraven följs.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på EU-regler och syftet är att uppnå en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem inom EU.
Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 6, 34 minuter
- Justering
- 2018-05-31
- Bordläggning
- 2018-06-08
- Debatt
- 2018-06-11
- Beslut
- 2018-06-13
- Dokument & lagar
Militära frågor
Betänkande 2017/18:FöU6
Ansvaret för Försvarsmaktens materiel bör överföras till Försvarsmakten. ÖB, överbefälhavaren, bör vara den som ansvarar för vidmakthållandet och tillhörande upphandling när det gäller logistikförsörjningen. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta. Syftet är att Försvarsmakten effektivt ska kunna hantera Sveriges beredskap vid en ändrad beredskapsnivå.
Riksdagen riktar även en uppmaning till regeringen om att det bör införas ett tillfälligt stopp mot att avveckla befintliga övnings- och skjutfält. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området militära frågor.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 27, 115 minuter
- Justering
- 2018-04-26
- Bordläggning
- 2018-04-27
- Debatt
- 2018-05-02
- Beslut
- 2018-05-02
- Dokument & lagar
Civilt försvar och krisberedskap
Betänkande 2017/18:FöU7
Arbetet med civilt försvar och krisberedskap är viktigt för att Sverige ska stå väl rustat vid en kris eller ett krig. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Regeringen bör se till att de ökade förvaltningsanslag länsstyrelserna får för en bättre krisberedskap går till det och inte till annan verksamhet. Regeringen bör även se över länsstyrelsernas krisberedskap så att övningsverksamheten och beredskapen kan utvecklas. Till sist bör regeringen snarast också följa upp utredningen Kommunikation för vår gemensamma säkerhet och göra det möjligt att ta fram en säker kommunikationslösning så att exempelvis polis, sjukvård och försvar kan dela sekretessbelagd information med varandra.
Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen om civilt försvar och krisberedskap som behandlades samtidigt.
- Behandlade dokument
- 60
- Förslagspunkter
- 50
- Reservationer
- 50
- Anföranden och repliker
- 9, 66 minuter
- Justering
- 2018-03-27
- Bordläggning
- 2018-04-11
- Debatt
- 2018-04-12
- Beslut
- 2018-04-18
- Dokument & lagar
Försvarspolitik
Betänkande 2017/18:FöU3
Riksdagen sa nej till motionsförslag som bland annat handlar om Sveriges försvarspolitiska inriktning, försvarets förmåga och materialförsörjning. Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt på grund av att förslagen angränsar till Försvarsberedningens pågående arbete och nuvarande samt kommande försvarspolitiska inriktningsbeslut.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 29, 101 minuter
- Justering
- 2018-02-06
- Bordläggning
- 2018-02-14
- Debatt
- 2018-02-15
- Beslut
- 2018-02-15
- Dokument & lagar
Nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet
Betänkande 2017/18:FöU4
Regeringen har tagit fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet och redogör för den i en skrivelse. Regeringen avser bland annat att lyfta betydelsen av myndigheters informationssäkerhetsarbete i sin myndighetsstyrning. Ett av strategins mål är också att det ska finnas en nationell modell till stöd för ett systematiskt informationssäkerhetsarbete, som ett stöd till olika aktörer.
Regeringen anser också att man behöver prioritera att:
- säkerställa en systematisk och samlad ansats i arbetet med informations- och cybersäkerhet
- öka säkerheten i nätverk, produkter och system
- stärka förmågan att förebygga, upptäcka och hantera cyberattacker och andra it-incidenter
- öka möjligheterna att förebygga och bekämpa it-relaterad brottslighet
- öka kunskapen och främja kompetensutvecklingen
- stärka det internationella samarbetet.
Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen ser positivt på regeringens nationella strategi. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 9, 56 minuter
- Justering
- 2017-12-07
- Bordläggning
- 2018-01-23
- Debatt
- 2018-01-24
- Beslut
- 2018-01-24
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Betänkande 2017/18:FöU1
53,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, drygt 34,9 miljarder kronor. Drygt 10,8 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:
- Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ansvaret för att underhålla och ta hand om Försvarsmaktens materiel och utrustning ska tas över av Försvarsmakten från Försvarets materielverk, FMV.
- Regeringen bör förankra anskaffningen av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd i riksdagen.
- Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om stöd för civila som gjort en internationell insats.
- Regeringen bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.
Riksdagen gav regeringen rätt att gå vidare med sitt förslag om att det ska inrättas ett regemente på Gotland, som ska förläggas till Visby. Gotlands regemente blir en egen enhet inom Försvarsmakten som kan börja arbeta från och med 2018.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 40, 165 minuter
- Justering
- 2017-11-23
- Bordläggning
- 2017-12-06
- Debatt
- 2017-12-07
- Beslut
- 2017-12-12
- Dokument & lagar
Start för Europeiska försvarsfonden
Utlåtande 2017/18:FöU10
Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om start för Europeiska försvarsfonden. Den föreslagna försvarsfonden ingår som en del i EU:s försvarshandlingsplan, som i sin tur är en del i EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet.
Kommissionen menar att en försvarsfond behövs eftersom den europeiska försvarsindustrin kännetecknas av otillräckliga investeringar i att utveckla och säkerställa framtida försvarskapacitet. Tanken är att fonden ska hjälpa medlemsländerna till ökat samarbete på området, något som ska utveckla och uppnå central, strategisk försvarskapacitet.
Riksdagen anser bland annat att Sverige bör vara drivande i att utveckla samarbetet på de områden där detta kan höja såväl enskilda medlemsländers försvarskapacitet som den EU-gemensamma kapaciteten men att medlemsländernas befogenhet på området bör värnas. Det bör finnas handlingsfrihet att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att främja det nationella försvaret. Riksdagen anser också att Sverige bör verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU.
Sammantaget välkomnar riksdagen förslagen i meddelandet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 12, 47 minuter
- Justering
- 2017-10-26
- Bordläggning
- 2017-11-07
- Debatt
- 2017-11-08
- Beslut
- 2017-11-08