Riksdagen sa nej till motioner om folkhälsofrågor. Anledningen är främst att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om mål för folkhälsan, självmordsprevention, sexualitet och reproduktiv hälsa, smittskydd och vaccination.

Behandlade dokument

89

Förslagspunkter

21

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

8, 60 minuter

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-05-03

Debatt

2017-05-04

Beslut

2017-05-10

Det statliga apoteksmonopolet upphörde 2009. Det innebär att det nu finns flera olika aktörer som driver apotek. Riksdagen anser att det för patienternas skull är viktigt att se till att öka tillgängligheten och kvaliteten när det gäller läkemedel och andra hälsotjänster. För att stimulera ökat samarbete mellan vården och de olika apoteksaktörerna tycker riksdagen att regeringen bör ge lämplig myndighet i uppdrag att ta fram och utveckla modeller för ett sådant samarbete. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.

I nuvarande regelverk för apoteken finns en 24-timmarsregel, som innebär att en patient ska kunna få sitt receptbelagda läkemedel inom 24 timmar. Regeln gäller dock bara apoteken, inte läkemedelsbolagen eller deras distributörer. Riksdagen anser att 24-timmarsregeln i förhållande till läkemedelsdistributörerna bör ses över och uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att göra det.

Riksdagen menar att det snarast bör införas regler som innebär att apoteken får rätt att returnera läkemedel till leverantörerna. Riksdagen uppmanade regeringen att ta fram ett förslag om returrätt för läkemedel.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 om apoteks- och läkemedelsfrågor.

Behandlade dokument

64

Förslagspunkter

29

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

24, 84 minuter

Justering

2017-02-23

Bordläggning

2017-03-01

Debatt

2017-03-02

Beslut

2017-03-02

Åldersgränsen för att få delta i sprututbytesverksamheten sänks från 20 år till 18 år. Dessutom ska landstingen självständigt kunna ansöka om att starta upp en sprututbytesverksamhet. I dag måste alla kommuner i ett landsting godkänna en sådan ansökan. 

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Avsikten med förändringarna är att förbättra tillgången till sprututbyten i hela landet för personer som injicerar droger. I dag finns denna typ av verksamhet bara på nio platser i Sverige.

Syftet med utbyte av sprutor och kanaler är att förebygga spridning av hivinfektion och andra blodburna infektioner bland personer som missbrukar eller är beroende av narkotika. Sprututbytet bedöms vara ett effektivt redskap för att minska smittspridningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 mars 2017.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

9, 50 minuter

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2017-01-10

Debatt

2017-01-11

Beslut

2017-01-11

Bilstödet, som en del människor med funktionsnedsättning kan söka, ska reformeras. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förändringen innebär bland annat att grundbidraget för inköp av bil halveras till 30 000 kronor. Samtidigt utökas antalet personer som kan söka stöd genom att gränsen höjs för hur mycket man får tjäna för att få bidraget. Det införs också ett nytt tilläggsbidrag för inköp av bil.

Reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.

Riksdagen sa samtidigt nej till motionsförslag om bland annat mobilitetsstöd, höjt grundavdrag och höjda åldersgränser.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

23, 60 minuter

Justering

2016-11-10

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Regeringen har föreslagit att det ska stå tydligare i lagen att den offentligt finansierade sjukvården får ge hälso- och sjukvård inom ramen för en privat sjukvårdsförsäkring enbart om principerna om människovärde, behov och solidaritet inte sätts åt sidan. Syftet med förslaget var att motverka risken att det utvecklas ett parallellt sjukvårdssystem som innebär att patienter vars vård är offentligt finansierad missgynnas i förhållande till patienter med en sjukvårdsförsäkring.

Riksdagen tycker inte att regeringen har visat att det finns något behov av den här lagändringen. Därför sa riksdagen nej till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

32, 107 minuter

Justering

2017-05-11

Bordläggning

2017-05-30

Debatt

2017-05-31

Beslut

2017-05-31

Riksdagen riktade fem uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen om riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens skrivelse om Riksrevisionens granskningsrapport om statens styrning genom riktade statsbidrag inom hälso- och sjukvården. Riktade statsbidrag är bidrag från staten till kommuner och landsting som är öronmärkta för ett visst ändamål.

Det här handlar de fem tillkännagivandena om:

• En bortre tidsgräns bör fastställas när nya riktade statsbidrag införs.
• Regeringen bör utforma de riktade statsbidragen på ett sätt som underlättar uppföljning och effektutvärdering.
• Regeringen bör genomföra en översyn av befintliga riktade statsbidrag som saknar en tidsgräns, för att analysera om en tidsgräns behövs.
• Staten bör ta fram en nationell övergripande plan för att få till stånd en systematisk process vid beslut om att införa nya riktade statsbidrag.
• Det bör vara ett krav vid prestationsbaserade statsbidrag att de regelbundet utvärderas och detta bör gälla även efter det att bidraget har upphört.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

24, 80 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Regeringen har lämnat förslag om samverkan när patienter med behov av insatser från öppen vård och omsorg skrivs ut från sluten hälso- och sjukvård. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär bland annat att det blir tydligare i lagen att verksamheter inom socialtjänst och öppen hälso- och sjukvård tidigt måste börja planera inför patientens utskrivning från sluten vård. Lagen innehåller även bestämmelser om samverkan mellan landsting och kommun.

Riksdagen anser emellertid att det krävs fler åtgärder för att förbättra vården och omhändertagandet av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att skyndsamt återkomma med förslag om det samlade omhändertagandet i vården och omsorgen av de mest sjuka äldre och kroniskt multisjuka patienterna.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-15

Patienter ska få stärkta möjligheter att få sina klagomål inom hälso- och sjukvård besvarade. Förslagen innebär ett förtydligande av att det, i första hand, är vårdgivarna som ska ta emot och besvara klagomål från patienter och deras anhöriga.

Även patientnämndernas funktion ska förtydligas i en ny lag. Nämndernas huvuduppgift är att hjälpa patienter att få klagomål besvarade av vårdgivarna.

Riksdagen sa ja till förslaget och till att ändringarna samt den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

12, 56 minuter

Justering

2017-04-27

Bordläggning

2017-05-10

Debatt

2017-05-11

Beslut

2017-05-11

Socialnämnden ska få ansvar för att förebygga och motverka spelmissbruk. Det är en utökning av det ansvar nämnden har i dag för att förebygga och motverka missbruk av alkohol- och andra beroendeframkallande medel. Socialnämnden ska också få ansvar för att aktivt arbeta för att förebygga och motverka spelmissbruk bland barn och unga. I dag ska kommun och landsting samarbeta om personer som missbrukar bland annat alkohol och narkotika. Det samarbetet ska utökas till att även handla om personer som är spelmissbrukare. Hälso- och sjukvården ska också ta ansvar för att ge råd och stöd till de barn som har föräldrar eller andra vuxna i hemmet som är spelmissbrukare.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Lagändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

16, 45 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

Landsting och regioner ska framöver erbjuda hälsoundersökning för barn och unga personer mellan 18-20 år. Det gäller de barn och ungdomar som vårdas utanför det egna hemmet. Dessutom ska kommuner och landsting ingå överenskommelser om samarbete när det gäller barn och unga som vårdas utanför det egna hemmet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

En annan del av regeringens förslag handlar om tillståndsplikten inom socialtjänsten. Den som driver privat verksamhet inom socialtjänsten måste framöver skaffa tillstånd för att få driva en sådan verksamhet. Det gäller den verksamhet som har avtal med en kommun om att driva till exempel HVB, stödboende eller boende för funktionshindrade. Redan i dag har många privata verksamheter tillståndsplikt. Men de verksamheter som genom avtal med en kommun driver socialtjänst har tidigare haft undantag från tillståndsplikten. Regeringen föreslår alltså att detta undantag tas bort. Riksdagen sa ja till även denna del av regeringens förslag.

Riksdagen anser vidare att det borde ställas samma krav på verksamheter som drivs av kommunerna själva. Riksdagen vill därför att regeringen ska återkomma till riksdagen med förslag om att den tillståndsplikt som gäller privat verksamhet, även ska gälla offentliga verksamheter. Riksdagen riktade ett tillkännagivande med den uppmaningen till regeringen.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 43 minuter

Justering

2017-02-16

Bordläggning

2017-02-22

Debatt

2017-02-23

Beslut

2017-03-01

Patientens ställning i sjukvården har inte stärkts, trots att patientlagen som infördes 2015 hade just det syftet. Det har en rapport från myndigheten Vårdanalys visat. Regeringen borde därför ta initiativ till en översyn av patientlagen. Det anser riksdagen som, i ett tillkännagivande, uppmanade regeringen till det.

Riksdagen riktade ytterligare ett tillkännagivande till regeringen som handlade om att utveckla vårdvalet. Vårdvalet innebär bland annat att alla fritt får välja vilken vårdcentral de vill gå till och att alla har rätt till en fast läkarkontakt. Inom den specialiserade öppenvården har dock vårdvalet införts i olika omfattning. Riksdagen tycker att vårdvalet i den specialiserade öppenvården borde utvecklas. Riksdagen uppmanade regeringen att återkomma med förslag om det här till riksdagen.

Behandlade dokument

178

Förslagspunkter

28

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

44, 147 minuter

Justering

2017-04-25

Bordläggning

2017-05-09

Debatt

2017-05-10

Beslut

2017-05-10

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområdet hälsovård, sjukvård och social omsorg för 2017. Totalt fördelas cirka 68,5 miljarder kronor till olika anslag. Mest pengar går till assistansersättning och läkemedelsförmåner. Assistansersättning tilldelas 25,9 miljarder och läkemedelsförmåner 24 miljarder.

Riksdagen sa också ja till följande förslag från regeringen:

• Preventivmedel som ingår i läkemedelsförmånerna, så som exempelvis p-piller, ska vara gratis för unga under 21 år.
• Regeringen ska kunna bestämma olika belopp som assistansersättning. I dag finns bara ett schablonbelopp som ersättning per timme vid assistansersättning.

De nya reglerna ska börja gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

85, 207 minuter

Justering

2016-12-08

Bordläggning

2016-12-14

Debatt

2016-12-15

Beslut

2016-12-16

Det har blivit lättare att komma över nya droger på Internet. Det är ett av skälen att regeringen granskat de lagar som rör narkotika, dopningsmedel och angränsande områden. Granskningen visar att myndigheterna behöver få snabbare och kraftfullare verktyg för att angripa droghandeln. Regeringen har därför lagt fram ett förslag på lagändringar som riksdagen nu sagt ja till. Beslutet innebär bland annat att: Polis och tull ska kunna beslagta substanser som kan användas i missbrukssyfte. Åklagare kan sedan besluta att den beslagtagna substansen ska förstöras. Syftet är att hindra spridningen av farliga substanser som är på väg att klassas som narkotika eller hälsofarlig vara. Statens folkhälsoinstitut och Läkemedelsverket får möjlighet att beställa misstänkta substanser inom sina respektive ansvarsområden. Statens folkhälsoinstitut, som sköter narkotikaklassningen av de varor som inte utgör läkemedel, får även en förstärkt tillsynsroll. Myndigheten ska se till att lagen om förbud mot vissa hälsofarliga varor följs. Straffskalan för grovt dopningsbrott i dopningslagen skärps. Straffmaximum höjs från fängelse i fyra år till fängelse i sex år. Dopinglagen ska omfatta substanser som ökar produktionen eller frigörelsen av testosteron eller tillväxthormon. Tidigare kunde lagen tolkas som att enbart omfatta substanser som både ökar produktionen och frigörelsen av dessa ämnen. En bestämmelse som gör det möjligt att hantera narkotika för industriella syften införs. GBL och 1,4 butandiol som används som lösningsmedel inom industrin kan också användas som narkotika. Substanserna, som i dag klassas som hälsofarliga varor, kan därmed narkotikaklassas. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2011.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2011-01-20

Debatt

2011-02-02

Beslut

2011-02-02

Alkohollagen moderniseras den 1 januari 2011. De största förändringarna gäller reglerna kring serveringstillstånd: Cateringföretag kan få ett långvarigt serveringstillstånd. Kraven på köksutrustning och matutbud moderniseras. En restaurang behöver inte längre servera varm mat för att få serveringstillstånd. Däremot ska serveringslokalen ha ett kök och det ska finnas ett varierat utbud av maträtter. Provsmakning tillåts i samband med mässor och liknande tillställningar som riktar sig till allmänheten. Även på gårdar med egen tillverkning av alkoholdrycker blir provsmakning tillåtet. Det blir tillåtet att krydda brännvin och servera som snaps på sitt eget serveringsställe. Kommunerna ska ha riktlinjer för serveringstillstånd och en tillsynsplan. Den som söker serveringstillstånd ska avlägga ett prov för att visa att han eller hon har tillräcklig kunskap om alkohollagen. För brott mot reglerna om serveringstillstånd införs erinran som en lindrigare åtgärd än en varning. Andra förändringar är bland annat att den så kallade bjudregel, som tillåter att man i undantagsfall bjuder ungdomar på alkohol trots att de inte har uppnått tillåten ålder, förtydligas. Grundregeln är fortfarande att det inte är tillåtet att bjuda unga på alkohol. I fortsättningen får man endast bjuda på en mindre mängd alkohol om den dricks på platsen, under ordnade förhållanden och med hänsyn till bland annat den ungas ålder och utveckling. När det gäller marknadsföring av alkoholdrycker utvidgas de regler som i dag gäller för bilder i tidningsannonser till att gälla all marknadsföring, oavsett kanal. Det betyder att till exempel Internet och affischer omfattas av reglerna. Bestämmelserna kring teknisk sprit och alkoholhaltiga preparat förs in i alkohollagen.

Behandlade dokument

105

Förslagspunkter

26

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

37, 105 minuter

Justering

2010-11-18

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Barns rättigheter stärks med en ny strategi. Utgångspunkten är de mänskliga rättigheter som varje barn upp till 18 år har enligt internationella överenskommelser, särskilt de rättigheter som nämns i FN:s barnkonvention. Den nya strategin består av följande principer: Alla lagar som rör barn ska utformas så att de stämmer överens med barnkonventionen. Barnets fysiska och psykiska integritet ska respekteras i alla sammanhang. Barn ska ges förutsättningar att uttrycka sina åsikter i frågor som rör dem. Barn ska få kunskap om sina rättigheter och vad de innebär i praktiken. Föräldrar ska få kunskap om barnets rättigheter och erbjudas stöd i sitt föräldraskap. Beslutsfattare och relevanta yrkesgrupper ska ha kunskap om barnets rättigheter och använda sig av denna kunskap i verksamheter som rör barn. Aktörer inom olika verksamheter som rör barn ska samverka för att stärka barnets rättigheter. Beslut och prioriteringar som rör barn ska grundas på aktuell kunskap om barns levnadsvillkor. Beslut och åtgärder som rör barn ska följas upp och utvärderas utifrån ett barnrättsperspektiv. Strategin ska vara en utgångspunkt för riksdagen, regeringen, statliga myndigheter, landsting och kommuner i arbetet med att trygga barns rättigheter.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

37, 92 minuter

Justering

2010-11-18

Debatt

2010-12-01

Beslut

2010-12-01

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2010 om läkemedelsfrågor. Skälet är främst att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 41 minuter

Justering

2011-03-29

Debatt

2011-04-06

Beslut

2011-04-07

Riksrevisionen har granskat arbetet med förberedelserna inför apoteksreformen. Riksrevsionens styrelse redogör för resultaten i en rapport. Delar av arbetet har enligt styrelsen skötts väl, men man anser att regeringen bör överväga förutsättningarna för konkurrensneutralitet, formerna för utgivning av tillstånd och tillsyn samt förutsättningarna för en uppföljning av reformen. Styrelsen föreslår att man skapar en gemensam organisation som ger ut tillstånd och sköter tillsynen på apoteksmarknaden. Statskontoret har fått i uppdrag av regeringen att följa upp och utvärdera reformen. Riksrevisionen ser positivt på detta och lyfter fram att man alltid bör försäkra sig om att grundläggande data finns tillgängliga för att reformer ska kunna utvärderas. Socialutskottet har granskat styrelsens redogörelse. Utskottet välkomnar Riksrevisionens granskning eftersom den ger möjlighet att tidigt vidta åtgärder som kan göra det lättare att uppnå och följa upp målen med apoteksreformen. Man konstaterar att regeringen redan vidtagit en del av de åtgärder som Riksrevisionen rekommenderar. Utskottet har också hållit en öppen utfrågning i ämnet för att informera sig. Trots att mycket pekar på att omregleringen i det stora hela har varit en framgång, anser utskottet att det fortfarande finns saker kvar att förbättra. Riksdagen avslutade ärendet med detta.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

33, 91 minuter

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-08

Beslut

2011-06-08

I ett meddelande presenterar EU-kommissionen en EU-agenda för barns rättigheter. Agendan innehåller allmänna principer som ska hjälpa EU att vara ett föredöme när det gäller att se till att bestämmelserna om barns rättigheter i EU-stadgan och i FN:s barnkonvention följs. Agendan innehåller också ett antal konkreta insatser för barn inom prioriterade områden. Socialutskottet konstaterar att EU-agendan har samma målsättning som den svenska barnrättspolitiken. Riksdagen sa i höstas ja till en strategi för att stärka barnets rättigheter i Sverige. Utskottet gör samma bedömning som regeringen. Utskottet anser att bland annat följande punkter bör beaktas i det fortsatta arbetet: Grundläggande data och information som ska fungera som beslutsunderlag bör delas upp utifrån kön. Ett aktivt arbete bör bedrivas för att stärka både flickors och pojkars rättigheter. Arbetet med flyktingbarn måste också omfatta arbete med så kallade papperslösa barn. I arbetet med att bekämpa våld mot barn måste också ingå att avskaffa barnaga. Alla EU-länder har ratificerat FN:s barnkonvention. I arbetet med att öka ansträngningarna för att skydda och främjas barns rättigheter bör det ingå att intensifiera arbetet med att genomföra barnkonventionen i respektive EU-land. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

11, 48 minuter

Justering

2011-05-19

Debatt

2011-06-08

Beslut

2011-06-08