Sök
8 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, EU-nämndens kallelser och föredragningslistor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, KU:s särskilda protokoll, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2016/17, 2013/14, 2001/02, 1918, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Betänkande 2016/17:FöU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till försvaret och samhällets krisberedskap. Sammanlagt går drygt 50 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (cirka 32,5 miljarder kronor) samt materiel och anläggningar (cirka 10,4 miljarder).
Riksdagen lämnade delvis bifall till regeringens förslag om att under vissa förutsättningar få sälja och hyra ut försvarsmateriel. Riksdagen beslutade om en begränsning att regeringen endast får göra detta under 2017 och det får bara gälla JAS 39 C/D.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 60, 161 minuter
- Justering
- 2016-12-01
- Bordläggning
- 2016-12-07
- Debatt
- 2016-12-08
- Beslut
- 2016-12-13
- Dokument & lagar
Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen 2013
Betänkande 2013/14:UU10
Regeringen har lämnat en skrivelse om EU:s verksamhet under 2013. Skrivelsen tar upp EU:s utveckling och förbindelser med andra länder, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens olika institutioner. I sin behandling av skrivelsen har utrikesutskottet valt att särskilt uppmärksamma nio teman: utvidgningsprocessen, EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik, ekonomiska och finansiella frågor, rättsliga och inrikes frågor, sysselsättning och socialpolitik, jordbruks- och fiskepolitik, miljö- och energifrågor, EU:s institutioner samt utbildning, kultur och idrott.
Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen som rör den svenska kollektivavtalsmodellen. Löneförhållanden i Sverige bör inte regleras genom beslut på EU-nivå. Reglerna som omger de svenska kollektivavtalen måste bli starkare, anser riksdagen. Därmed sa riksdagen delvis ja till en motion från Socialdemokraterna.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2012 och 2013 om samarbetet inom EU.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 39
- Anföranden och repliker
- 88, 315 minuter
- Beredning
- 2014-04-03
- Justering
- 2014-04-29
- Debatt
- 2014-05-09
- Beslut
- 2014-05-27
- Dokument & lagar
Fråga om återtagande av förslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt
Betänkande 2013/14:FiU15
Riksdagen sa nej till finansutskottets förslag om att riksdagen i ett tillkännagivande ska uppmana regeringen att ta tillbaka sitt budgetförslag om höjd skiktgräns för statlig inkomstskatt. Regeringens förslag lämnades i budgetpropositionen för 2014.
Finansutskottet anser att regeringens budgetförslag utgör en oansvarig finanspolitik som dessutom får felaktiga fördelningspolitiska effekter. Utskottets förslag är ett utskottsinitiativ. Bakom förslaget står Socialdemokraterna, Miljöpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet.
Riksdagen anser att regeringens budgetproposition ska behandlas som ett helhetsförslag. Budgetpropositionen omfattar både intäkter och utgifter och innehåller bland annat förslaget om höjd gräns för statlig inkomstskatt. Det strider mot riksdagsordningens intentioner och en etablerad konstitutionell praxis att uppmana regeringen att återta delar av budgeten, anser riksdagen. Riksdagen pekar på att en höjning av skiktgränsen beräknas leda till fler arbetade timmar i ekonomin samt ökad tillväxt.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 48, 143 minuter
- Justering
- 2013-10-15
- Debatt
- 2013-10-23
- Beslut
- 2013-10-24
- Dokument & lagar
Krisplan mot ohälsa
Betänkande 2001/02:SFU18
Riksdagen avslog motionsförslag om en finansiell samordning mellan socialförsäkringen, hälso- och sjukvården, socialtjänsten och arbetsmarknadsmyndigheterna. Vidare avslogs motionsförslag om bl.a. en åtgärdsplan mot den ökande sjukfrånvaron, en ny rehabiliteringsförsäkring, försäkringskassornas situation, läkarnas roll i sjukskrivningsprocessen och förtidspensionärers återgång till arbetslivet.- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 62, 1 minuter
- Justering
- 2002-06-04
- Debatt
- 2002-06-12
- Beslut
- 2002-06-13
- Dokument & lagar
Lotterier över Internet m.m.
Betänkande 2001/02:KRU21
Folkrörelser tillåts fr.o.m. den 1 augusti 2002 ordna lotterier över Internet, mobiltelefoni och liknande. Lotterilagen anpassas till den tekniska utvecklingen genom särskilda regler för lotterier som förmedlas med hjälp av elektromagnetiska vågor. För att få ordna lotterier över bl.a. Internet kommer det att krävas tillstånd från Lotteriinspektionen. Vidare gjorde riksdagen, med anledning av motionsförslag, tre tillkännagivande till regeringen: A-lotteriernas nuvarande tillstånd för testförsäljning av lotterier över Internet bör upphöra när deras tillstånd går ut den 30 juni 2002. Därmed kan alla folkrörelser på lika villkor söka tillstånd när lagändringarna träder i kraft. A-lotterierna har sedan 1998 haft regeringens tillstånd att anordna testförsäljning av lotterier över Internet. Ingen annan folkrörelse har givits den möjligheten. Det har gjort att regeringen inte fått en bredare erfarenhet som grund för förslagen om generella regler i lotterilagen. Dessutom har A-lotterierna fått konkurrensfördelar i förhållande till andra folkrörelser. I det andra tillkännagivandet föreslås ökade medel för att motverka och behandla spelmissbruk. I det tredje tillkännagivandet uttalar riksdagen att det inte är rimligt att införa en bestämmelse om krav på folkbokföring i Sverige för lotterier över Internet, mobiltelefoni och liknande.- Behandlade dokument
- 10
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 8
- Beredning
- 2002-05-16
- Justering
- 2002-05-23
- Debatt
- 2002-06-10
- Beslut
- 2002-06-11
- Dokument & lagar
Integrationspolitik för 2000-talet
Betänkande 2001/02:SFU15
Riksdagen lade till handlingarna regeringens skrivelse Integrationspolitik för 2000-talet. Regeringen redovisar i skrivelsen utvecklingen på en rad olika områden i förhållande till riksdagens beslut hösten 1997 om mål och inriktning för integrationspolitiken (se 1997/98:SfU6 ). Regeringen redovisar också den framtida inriktningen för integrationspolitiken. Den nuvarande inriktningen ska fortsätta, men genomförandet ska förbättras och utvecklas inom olika samhällsområden. Målen ska tydliggöras, och den gemensamma värdegrunden ska ges ökad uppmärksamhet liksom uppväxtvillkoren för barn och ungdomar med utländsk bakgrund. Riksdagen gav, med anledning av motionsförslag, regeringen i uppdrag att snarast återkomma när det gäller ansvarsfördelningen för ensamkommande barn beträffande asylfrågan, boendet och hälsan.- Behandlade dokument
- 44
- Förslagspunkter
- 29
- Reservationer
- 49
- Justering
- 2002-05-16
- Debatt
- 2002-05-31
- Beslut
- 2002-06-04
- Dokument & lagar
Statliga företag
Betänkande 2001/02:NU13
Riksdagen avslog motioner om näringspolitiska frågor, bl.a. om förvaltningen av statens aktier i företag. Vidare lade riksdagen till handlingarna regeringens skrivelse om statliga företag.- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 25, 1 minuter
- Justering
- 2002-04-16
- Debatt
- 2002-04-26
- Beslut
- 2002-04-26
- Dokument & lagar
Infrastruktur för ett långsiktigthållbart transportsystem
Betänkande 2001/02:TU2
Riksdagen godkände regeringens förslag om infrastruktur för ett långsiktigt hållbart transportsystem. Kommuner eller regioner som med en betydande majoritet beslutar att införa s.k. trängselavgifter för att komma till rätta med trafikens trängsel- och miljöproblem ska kunna begära att regeringen behandlar deras önskemål. Det transportpolitiska delmålet om hög transportkvalitet för näringslivet utvidgas till att omfatta medborgarna. Ett nytt delmål om ett jämställt transportsystem - som svarar mot både kvinnor och mäns transportbehov - införs. Totalt 364 miljarder kronor satsas på att utveckla och bevara Sveriges infrastruktur under 2004-2015. 12 miljarder kronor ska användas till ökade åtgärder i infrastrukturen under 2002-2004, bl.a. investeringar i och underhåll av vägar och järnvägar. Banverket får möjlighet att fortsätta planeringen av järnvägstunneln genom Hallandsås. Regeringen får besluta om en låneram om högst 10,4 miljarder kronor för Botniabanans första och andra utbyggnadsetapp. Regeringen bemyndigas att godkänna att Banverket ensamt ska ansvara för genomförandet av Citytunneln i Malmö. På så vis ska kostnadskontrollen förbättras. Banverkets andel av Citytunnelns totala finansiering ska finansieras inom planeringsramen för järnvägsinvesteringar. Ett nytt bidrag på 4,5 miljarder kronor införs för investeringar i regionaltåg. En nationell strategi ska tas fram för hur transportsystemet ska kunna bli tillgänglig för funktionshindrade till år 2010.- Behandlade dokument
- 512
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 23
- Beredning
- 2001-10-25
- Justering
- 2001-11-27
- Debatt
- 2001-12-13
- Beslut
- 2001-12-14