Sök
362 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Rapporter från riksdagen, Utskottens kallelser och föredragningslistor, Utskottens protokoll, 2016/17, 2008/09, Kulturutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Kulturutskottets sammanträde
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2016/17:KrU201612080930 Torsdag 2016-12-08 kl. 09:30
Planerat sammanträde Kulturutskottet Datum och tid: Torsdag 2016-12-08 kl. 09:30 Plats: RÖ7- - Dokument & lagar
Protokoll utskottssammanträde 2016/17:18
Skatteutskottets protokoll 2016/17:18
RIKSDAGEN SKATTEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:18 DATUM 2016-12-08 TID 10.0010.15 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2016/17:17. 2 Kanslimeddelanden Kanslichefen informerade om den preliminära ärendeplanen för våren 2017 och att presidiet planerar - Dokument & lagar
Protokoll utskottssammanträde 2016/17:13
Kulturutskottets protokoll 2016/17:13
KULTURUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:13 DATUM Torsdagen den 8 december 2016 TID Kl. 10.0011.10 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Justering av protokoll Justerades protokoll 2016/17:12 av den 29 november 2016. 2 Medgivande att närvara Utskottet medgav att föredragandena, Kristina Örtenhed och Ann-Charlotte - Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv (EU) 2016/1164 vad gäller hybrida missmatchningar med tredjeländer
Utlåtande 2016/17:SkU19
Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om hybrida missmatchningar med tredjeländer är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.
Hybrida missmatchningar är när skillnader i länders skatteregler för företag och finansiella instrument utnyttjas för att uppnå dubbel icke-beskattning eller en lägre beskattning. Det finns regler om de vanligaste formerna av hybrida missmatchningar, men endast inom EU. Enligt kommissionens förslag behöver hybrida missmatchningar som berör länder utanför EU och EES också motverkas.
Riksdagen anser att kommissionens förslag är mycket komplext och svårbedömt. Det innehåller en rad oklarheter och saknar en nödvändig konsekvensanalys. Bristerna i underlaget gör det svårt att bedöma kommissionens motivering för att syftet med direktivet kan uppnås bättre på EU-nivå än på nationell nivå. Riksdagen är också starkt kritisk till att tidsramarna för de nationella parlamentens subsidiaritetsprövning inte respekteras.
Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-12-08
- Bordläggning
- 2016-12-12
- Debatt
- 2016-12-13
- Beslut
- 2016-12-14
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om tvistlösningsmekanismer vid dubbelbeskattning i Europeiska unionen
Utlåtande 2016/17:SkU18
Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.
EU-kommissionen anser att det finns behov av att förbättra den befintliga tvistlösningsmekanismen för dubbelbeskattning i EU. Syftet är att utforma ett rättvist och effektivt skattesystem som ökar rättssäkerheten. Riksdagen håller med om att mekanismen bör förbättras men tycker inte att kommissionen klarlagt varför en lösning på problemen inom tvistlösningsområdet måste ske genom ett direktiv.
Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-12-08
- Bordläggning
- 2016-12-12
- Debatt
- 2016-12-13
- Beslut
- 2016-12-14
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas
Utlåtande 2016/17:SkU17
Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.
Kommissionen har presenterat förslag som ska genomföras i två steg; ett förslag om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först. I ett andra steg ska förslaget om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas. Kommissionen har angett mål som gäller båda förslagen. Det gör det svårare för riksdagen att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Riksdagen delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.
Riksdagen delar även regeringens bedömning att förslaget om gemensam konsoliderad bolagsskattebas i många delar är vagt och oprecist, svåröverskådligt och innehåller oklarheter.
Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-12-08
- Bordläggning
- 2016-12-12
- Debatt
- 2016-12-13
- Beslut
- 2016-12-14
- Dokument & lagar
Subsidiaritetsprövning av kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam bolagsskattebas
Utlåtande 2016/17:SkU16
Riksdagen har prövat om EU-kommissionens förslag om en gemensam bolagsskattebas är förenligt med subsidiaritetsprincipen. Den principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Åtgärderna som föreslås ska heller inte vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.
Kommissionen har presenterat förslag som ska genomföras i två steg; förslaget om en gemensam bolagsskattebas är tänkt att antas först. I ett andra steg ska ett förslag om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas införas. Kommissionen har angett mål som gäller båda förslagen. Det gör det svårare för riksdagen att bedöma om målen för respektive förslag i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsländerna eller bättre kan uppnås på EU-nivå. Riksdagen delar också regeringens bedömning att medlemsländerna initialt är mer lämpade att avgöra hur företagsbeskattningen bör utformas.
Riksdagen konstaterar att möjligheten att motverka bland annat skatteflykt kan hanteras inom ramen för det nyligen antagna direktivet mot skatteflyktsmetoder som påverkar hur den inre marknaden fungerar. Detta direktiv innehåller också minimistandarder med en möjlighet för medlemsländerna att utforma bestämmelser efter nationella förutsättningar, en möjlighet som skulle gå förlorad vid ett införande av absoluta regler mot skatteflykt.
Riksdagen anser att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och beslutade att lämna ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentet, ministerrådet och EU-kommissionen.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-12-08
- Bordläggning
- 2016-12-12
- Debatt
- 2016-12-13
- Beslut
- 2016-12-14
- Dokument & lagar
Skatteutskottets sammanträde
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2016/17:17 Torsdag 2016-12-01 kl. 10:00
Föredragningslista Skatteutskottet 2016/17:17 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:17 Datum och tid: 2016-12-01 10:00 Plats: RÖ 4-09 1. Aktuella EU-frågor Information Statssekreterare Leif Jakobsson, finansrådet Linda Haggren och kanslirådet Johanna Mihaic, Finansdepartementet 2. Kommissionens förslag till rådets - Dokument & lagar
Protokoll utskottssammanträde 2016/17:17
Skatteutskottets protokoll 2016/17:17
RIKSDAGEN SKATTEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:17 DATUM 2016-12-01 TID 10.00-10.40 10.55-11.15 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Medgivande att närvara Utskottet medgav att föredragande Caroline Jender Pamrin från EU-nämndens kansli fick närvara under sammanträdet vid punkt 1 och 2 på föredragningslistan. - Dokument & lagar
Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad
Betänkande 2016/17:SkU11
Taket för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostäder ska slopas. Det innebär att man vid en försäljning kan begära uppskov med att betala skatt på hela vinsten. Det gäller försäljningar som genomförs under perioden 21 juni 2016 - 30 juni 2020.
Dessutom ska metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad ändras permanent. Metoden att beräkna beloppet är generösare än den nuvarande och innebär bland annat att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008.
Syftet med förändringen är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. När vinsten från en försäljning inte beskattas kan säljaren investera pengarna i en ny bostad.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 50 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-12-06
- Debatt
- 2016-12-07
- Beslut
- 2016-12-08
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2016/17:SkU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar inom utgiftsområdet skatt, tull och exekution för 2017. Sammanlagt går cirka 11 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Skatteverket får drygt 7,3 miljarder kronor, Tullverket drygt 1,7 miljarder och Kronofogdemyndigheten knappt 1,9 miljarder kronor.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 15, 54 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-11-30
- Debatt
- 2016-12-01
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Skatteutskottets sammanträde
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2016/17:16 Tisdag 2016-11-29 kl. 11:00
Föredragningslista Skatteutskottet 2016/17:16 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:16 Datum och tid: 2016-11-29 11:00 Plats: RÖ 4-09 1. Justering av protokoll 2. Kanslimeddelanden 3. Kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam konsoliderad bolagsskattebas Subsidiaritetsprövning. Ev. beslut Föredragande: - Dokument & lagar
Kulturutskottets sammanträde
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2016/17:12 Tisdag 2016-11-29 kl. 11:00
Föredragningslista Kulturutskottet 2016/17:12 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:12 Datum och tid: 2016-11-29 11:00 Plats: RÖ 7-35 1. Justering av protokoll Protokoll 2016/17:11 av den 24 november 2016 2. Tydligare tillståndsgivning enligt lotterilagen KrU2 Justering Skrivningsförslag Föredragande: Maria Lindh - Dokument & lagar
Protokoll utskottssammanträde 2016/17:16
Skatteutskottets protokoll 2016/17:16
RIKSDAGEN SKATTEUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:16 DATUM 2016-11-29 TID 11.0011.45 NÄRVARANDE Se bilaga 1 1 Justering av protokoll Utskottet justerade protokoll 2016/17:15. 2 Kanslimeddelanden Inkomna skrivelser enligt bilaga 2 anmäldes. 3 Kommissionens förslag till rådets direktiv om en gemensam - Dokument & lagar
Protokoll utskottssammanträde 2016/17:12
Kulturutskottets protokoll 2016/17:12
KULTURUTSKOTTET PROTOKOLL UTSKOTTSSAMMANTRÄDE 2016/17:12 DATUM Tisdagen den 29 november 2016 TID Kl. 11.0011.02 NÄRVARANDE Se bilaga 1 Justering av protokoll Justerades protokoll 2016/17:11 av den 24 november 2016. 2 Tydligare tillståndsgivning enligt lotterilagen KrU2 Utskottet fortsatte behandlingen av proposition - Dokument & lagar
Ömsesidigt bistånd med indrivning av vissa administrativa sanktionsavgifter
Betänkande 2016/17:SkU12
Det ska bli svårare för företag som utstationerat arbetskraft att undvika sanktionsavgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som bygger på tvingande EU-regler.
Den fria rörligheten inom EU innebär att ett företag har rätt att använda sin egen arbetskraft för att utföra tjänster i en annan medlemsstat. Om inte företaget följer medlemsstatens regler har landet rätt att ta ut avgifter. Men struntar företaget i att betala avgiften är det ofta svårt för det aktuella landet att driva in pengarna. Därför ska nu nya regler införas i hela EU för att förhindra att företag kan smita från sanktionsavgifter. Samma regler ska även gälla inom EES då dessa länder anslutit sig till samarbetet.
I Sverige blir det Kronofogden som blir ansvarigt för att driva in sanktionsavgifter för de företag som har utstationerat arbetstagare. Det ska ske på ungefär samma sätt som Kronofogden jobbar med indrivningar i Sverige.
Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-12-02
- Debatt
- 2016-12-06
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning
Betänkande 2016/17:SkU10
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.
Det innebär att behöriga myndigheter i EU-länderna, som till exempel Skatteverket i Sverige, automatiskt ska utbyta information om vissa typer av förhandsbesked utan att behöva göra en formell begäran. Syftet är att möjliggöra ett effektivt utbyte av upplysningar. Det ska öka möjligheten att motverka skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens inom EU.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 15 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-12-02
- Debatt
- 2016-12-06
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Tydligare tillståndsgivning enligt lotterilagen
Betänkande 2016/17:KrU2
Det ska införas en åldersgräns på 18 år för att få delta i tillståndspliktiga lotterier, det vill säga lotterier som bara får anordnas med särskilt tillstånd. Lotteri kan bland annat omfatta en del bingospel, automatspel eller tärningsspel där spelaren kan vinna pengar.
För att minska risken för skadligt och överdrivet spelande måste den som anordnar lotteriet följa krav på måttfullhet vid marknadsföring. Marknadsföringen får inte riktas särskilt mot den som är under 18 år.
Den som bedriver spelverksamheten måste göra det på ett sätt som inte underlättar ett överdrivet spelande. Det kan till exempel handla om att begränsa spelandet i tid eller pengar.
Dessutom ska det bli tydligare i lagen vilka som har möjlighet att få lotteritillstånd av regeringen.
Förslagen på lagändringar bygger på EU-regler. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-11-29
- Bordläggning
- 2016-12-02
- Debatt
- 2016-12-06
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen
Betänkande 2016/17:SkU9
Det kommer att införas ett golv för statslåneräntan i skattelagstiftningen. Det blir två olika nivåer på golven: 0 procent, respektive 0,5 procent.
Statslåneräntan används som referensränta i skattelagstiftningen i vissa fall. Den används bland annat för att beräkna avkastningsskatt på pensionsmedel och inkomst från fåmansbolag.
Riksgälden fastställer statslåneräntan varje torsdag.
Syftet med förändringen är att underlätta tolkningen av reglerna om statslåneräntan skulle bli noll procent eller negativ. I de perioder när ränteläget är osäkert skapar det nya systemet trygghet i hur lagstiftningen ska tillämpas, tror regeringen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringen börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 13, 31 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-12-06
- Debatt
- 2016-12-07
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 17 Kultur, medier, trossamfund och fritid
Betänkande 2016/17:KrU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om fördelning av pengar inom utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Sammanlagt går 14,5 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till folkbildning (3,9 miljarder), idrott (1,9 miljarder) och regional kulturverksamhet (1,4 miljarder).
Riksdagen sa också ja till att Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB tilldelas sammanlagt 8,2 miljarder, medel som kommer från radio- och tv-avgiften.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 52, 154 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-11-30
- Debatt
- 2016-12-01
- Beslut
- 2016-12-07