Sök

Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska läggas till bland de myndigheter som får tillgång till signalspaning i sin försvarsunderrättelseverksamhet. Syftet är att Säkerhetspolisens och Rikskriminalpolisens lättare ska kunna få strategiska uppgifter om bland annat internationell terrorism och annan grov brottslighet som har koppling till andra länder och som kan hota viktiga svenska intressen. Säkerhetspolisen och Rikskriminalpolisen ska följa samma regler som gäller för övrig signalspaning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

32, 107 minuter

Justering

2012-11-15

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28

Riksdagen sa ja till lagändringar som ska göra det lättare att utbyta information om dömda personer inom EU.

Sverige ska meddela andra EU-länder om deras medborgare döms för brott här. De andra länderna ska informera Sverige om domar mot svenska medborgare. Uppgifterna om svenska medborgare ska sparas i belastningsregistret här i Sverige. Andra EU-länders myndigheter kan begära ut uppgifter om enskilda personer från belastningsregistret. Sverige kan göra en motsvarande begäran hos de andra länderna. Uppgifterna får endast användas för det som de begärdes ut för.

Lagändringarna innebär att Sverige genomför EU:s rambeslut om medlemsländernas utbyte av uppgifter ur kriminalregister.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2012-11-15

Debatt

2012-11-28

Beslut

2012-11-28

Riksrevisionen har granskat om regeringen och rättsväsendets myndigheter hanterar brottsligheten på ett samlat och effektivt sätt. Den övergripande slutsatsen är att det fortfarande finns effektivitetsbrister inom rättsväsendet. Regeringen tycker att Riksrevisionens tillvägagångssätt vid granskningen har varit alltför förenklat. Justitieutskottet håller med regeringen men understryker samtidigt att utskottet inte ifrågasätter Riksrevisionens slutsats. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna.

Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen om fler civilanställda inom polisen. Det behövs fler civilanställda för till exempel administrativa uppgifter så att poliserna i stället kan ägna sig åt polisarbete. Antalet civilanställda är delvis en ekonomisk fråga, konstaterar riksdagen. Men det handlar inte bara om hur mycket resurser polisen får utan även om hur resurserna används. Riksdagen menar därför att en del åtgärder förmodligen kan vidtas för att komma till rätta med situationen redan inom nuvarande ekonomiska ramar. Ställningstagandet gjordes med anledning av motioner från Socialdemokraterna.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

11

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

20, 70 minuter

Beredning

2012-09-13

Justering

2012-10-25

Debatt

2012-11-08

Beslut

2012-11-08

Idag saknas regler om vad som krävs för att en förundersökning ska återupptas när resning i ett brottmål blir aktuell. Nu ska det bestämmas i lag.

En domstol kan under vissa omständigheter bevilja resning i ett brottmål som är avgjort och har börjat gälla. En resning innebär att domen rivs upp och att det normalt blir en ny rättegång. När en resning blir aktuell kan det ibland behövas vissa utredande åtgärder, till exempel att nya förhör hålls. För det krävs att åklagaren tar upp förundersökningen på nytt.

De nya reglerna innebär att kraven för att en förundersökning ska återupptas sänks jämfört med den praxis som åklagare och domstolar har utvecklat. Åklagaren blir under vissa förutsättningar skyldig att återuppta förundersökningen. En domstol kan i ett resningsärende bestämma att åklagaren ska ta till en viss utredningsåtgärd. I praktiken innebär det att åklagaren måste återuppta förundersökningen.

Den som har blivit utsatt för brottet och den som har varit åtalad för det ska i vissa fall ha rätt till ett rättsligt biträde om en resning är aktuell.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2013.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 38 minuter

Justering

2012-10-16

Debatt

2012-11-08

Beslut

2012-11-08

EU-kommissionen har lämnat ett förslag till nytt direktiv för att förebygga och bekämpa bedrägerier som riktar sig mot EU:s ekonomiska intressen. Förslaget innehåller bland annat regler om hur olika typer av bedrägeribrott ska definieras.

Justitieutskottet har granskat EU-kommissionens förslag utifrån subsidiaritetsprincipen och då även gjort ett så kallat proportionalitetstest. Det betyder att utskottet prövar om den åtgärd som EU-kommissionen föreslår går längre än vad som är målet med förslaget. Utskottet anser att vissa bestämmelser i förslaget går längre och är mer detaljerade än vad som kan anses nödvändigt för att skydda EU:s ekonomiska intressen. Det gäller regler om straffnivåer som EU-länderna är skyldiga att införa för brott som har gett förmåner eller orsakat skador för minst en viss summa pengar. Det gäller också två bestämmelser om preskription, efter hur lång tid man inte längre kan straffas för ett brott och hur denna tid ska beräknas.

Riksdagen anser att de här delarna av förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen. Riksdagen beslutade på utskottets förslag att skicka ett så kallat motiverat yttrande till EU.

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Beredning

2012-09-13

Justering

2012-10-04

Debatt

2012-10-17

Beslut

2012-10-17

Riksdagen beslutade på justitieutskottets initiativ om en rättning i brottsbalken. Orsaken är en tidigare ändring i brottsbalken. Ändringen visade sig leda till att en annan del av brottsbalken hänvisar till en numera upphävd paragraf. Detta fel rättades nu till.

Förslagspunkter

1

Justering

2012-09-27

Debatt

2012-10-17

Beslut

2012-10-17