Sök

Justitieutskottet har granskat Europeiska kommissionens meddelande om terrorism. Kommissionen anser att den senaste tidens attacker i EU och i omvärlden visar på ett behov av att EU arbetar inom alla politiska områden för att bekämpa och förebygga terrorism.

Alla terrororganisationer behöver finansiering för att utföra sina planer, därför behöver EU jobba för att försöka stoppa terrorismens finansieringsprocesser. Europeiska kommissionen beskriver i sitt meddelande en åtgärdsplan för hur EU:s medlemsländer ska jobba för att komma åt finansieringen av terror. Planen tar sikte på att hejda penningöverföringar, identifiera finansiering av terrorism, agera mot finansieringskällorna och verka utrikespolitiskt.

Justitieutskottet välkomnar kommissionens initiativ att ta fram en bred åtgärdsplan som stärker det europeiska arbetet att bekämpa finansiering av terrorism. Samtidigt påpekar utskottet att det är viktigt att det finns en balans mellan insatserna mot terrorism och respekten för de grundläggande fri- och rättigheterna, inte minst skyddet av den personliga integriteten.

Efter granskningen lade riksdagen utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 51 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

EU:s direktiv om frysning och förverkande av hjälpmedel som använts vid brott eller för vinning av brott införs i svensk lag. Det blir även utökade möjligheter att förverka utbyte av brott som har samband med organiserad brottslighet.

Förslagen innebär att möjligheterna att förverka utbytet av brott utökas till att gälla vid fler typer av brott. Utvidgat förverkande ska kunna beslutas vid alla brott som har fyra års fängelse eller mer i straffskalan. Utvidgat förverkande ska även kunna beslutas vid brott som har två års fängelse eller mer i straffskalan om brottet har varit en del i organiserad brottslighet. Vidare blir det större möjligheter att besluta om förverkande även om det inte finns en fällande dom.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2016-05-12

Bordläggning

2016-05-17

Debatt

2016-05-18

Beslut

2016-05-18

Regeringen har tagit fram förslag till ändringar i narkotikastrafflagen och i lagen om straff för smuggling. Lagändringarna innebär att straffskalorna delas upp och att det införs två nya brott: synnerligen grovt narkotikabrott och synnerligen grov narkotikasmuggling. Brottsbeteckningarna ringa narkotikabrott och ringa narkotikasmuggling införs.

Med lagändringarna vill regeringen skärpa straffen för handlingar som handlar om hantering av mycket stora mängder narkotika. Avsikten är inte att generellt påverka straffnivåerna för narkotikabrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till flera motioner om narkotikabrott. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2016.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

16, 47 minuter

Justering

2016-04-28

Bordläggning

2016-05-11

Debatt

2016-05-12

Beslut

2016-05-18

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om processrätt och andra domstolsrelaterade frågor. Motionerna handlar bland annat om kameraövervakning, ordning, säkerhet och effektivitet i domstolar samt om nämndemän.

Anledningen till att riksdagen sa nej är bland annat att det redan pågår utredningsarbete inom området.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

18

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

8, 30 minuter

Justering

2016-03-22

Bordläggning

2016-04-05

Debatt

2016-04-06

Beslut

2016-04-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar för att effektivisera och förbättra domstolsprocessen. Syftet är att i större utsträckning anpassa handläggningen av mål och ärenden till förhållandena i det enskilda fallet.

Lagändringarna innebär bland annat följande:

• Möjligheten för domstolar att hänvisa till ljud- och bildinspelningar ökar. Inspelningarna ska exempelvis kunna användas vid en kommande huvudförhandling så att inte brottsoffret eller vittnet behöver komma till domstolen upprepade gånger.
• Hovrätterna får utökade möjligheter att avgöra brottmål utan huvudförhandling för att öka flexibiliteten i handläggningen.
• Bestämmelserna om en parts frånvaro vid huvudförhandling i hovrätt blir tydligare.
• Tingsrätterna ska i högre grad upprätta sammanställningar av parternas ståndpunkter för att effektivisera handläggningen.
• Högsta domstolens förutsättningar för prejudikatbildning stärks.

Lagändringarna börjar att gälla den 1 april 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 15 minuter

Justering

2016-01-28

Bordläggning

2016-02-02

Debatt

2016-02-03

Beslut

2016-02-03

Riksdagen har behandlat skrivelsen Förebygga, förhindra och försvåra - den svenska strategin mot terrorism där regeringen redovisar en ny nationell strategi mot terrorism.

I samband med behandlingen av skrivelsen beslutade riksdagen att göra två tillkännagivanden till regeringen:

• Det bör vara brottsligt att förbereda, påbörja eller genomföra en resa till ett annat land i syfte att utföra, planera, förbereda eller delta i terroristhandlingar, eller att ge eller få terroristträning. Detsamma gäller för finansiering av terrorism. Kriminalisering av medverkan i andra stödfunktioner inom en terroristorganisation bör också övervägas. Regeringen bör snarast återkomma till riksdagen med ett lagförslag om detta.
• I den nya strategin mot terrorism skriver regeringen att det förebyggande arbetet ska vara i fokus för Sveriges internationella arbete mot terrorism och att det arbetet ska bedrivas inom ramen för FN. Enligt riksdagen borde fokus i första hand vara att säkerställa ett bra och fungerande samarbete inom EU.

Riksdagen lade också regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

26

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

19, 100 minuter

Justering

2015-12-01

Bordläggning

2015-12-04

Debatt

2015-12-07

Beslut

2015-12-09

En ny lag, domstolsdatalagen, ska säkerställa att hanteringen av personuppgifter inom domstolsväsendet är effektiv och sker med hänsyn till den enskildes integritet.

Med domstolsväsende menas de allmänna domstolarna, de allmänna förvaltningsdomstolarna samt hyres- och arrendenämndernas rättskipande och rättsvårdande verksamhet.

Den nya lagen ersätter personuppgiftslagen men innehåller hänvisningar till vissa bestämmelser i personuppgiftslagen som ska fortsätta gälla.

Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 21 minuter

Justering

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18