Sök

Fråga 2014/15:626 Kortbedrägerier av Ulla Andersson V till Statsrådet Per Bolund MP Allt fler bankkontor väljer bort kontanthanteringen. Bankerna motiverar ofta detta med att det ökar säkerheten för såväl kunder som bankanställda. Beträffande bankernas kunder är det svårt att veta om det verkligen förhåller sig på det

Inlämnad

2015-06-04

Besvarare

Statsrådet Per Bolund (MP)

I mars 2015 beslutade regeringen att utreda nya regler för offentlig finansiering av privat utförda välfärdstjänster. Riksdagen ansåg att denna utredning är problematisk och uppmanade därför regeringen i ett tillkännagivande att så fort som möjligt tillsätta en ny utredning.

Den nya utredningen ska utreda utvecklade och delvis nya regler som ska garantera valfrihet, mångfald och kvalitet när välfärdstjänster utförs. Utredningen bör bland annat behandla tillståndsplikt med ägar- och ledningsprövning, kravställande och uppföljning av kvalitet samt skarpare sanktioner vid misskötsel. En utgångspunkt ska vara att det ska ställas likadana krav på både privata och offentliga utförare. Utredningen bör kunna redovisa sina förslag i slutet av 2016.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 102 minuter

Justering

2015-06-04

Bordläggning

2015-06-10

Debatt

2015-06-11

Beslut

2015-06-16

Regeringen har lämnat sin årliga redovisning av hur ekonomin och verksamheten i kommuner och landsting utvecklats de senaste åren. Riksdagen har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att kommunsektorn som helhet haft en god ekonomisk utveckling även under 2014. Utvecklingen har dock varierat mellan enskilda kommuner och landsting och kostnaderna har fortsatt att öka.

Riksdagen noterar att kommunsektorn står inför stora utmaningar som kommer att utsätta hela eller delar av den kommunala sektorn för stora ekonomiska påfrestningar framöver. Några exempel på utmaningar är den demografiska utvecklingen, efterfrågan på skattefinansierade tjänster, behovet av infrastruktursatsningar, fastigheter, kollektivtrafik och utflyttning. Riksdagen betonar därför vikten av att följa utvecklingen och regeringens årliga skrivelse till riksdagen är ett viktigt led i den uppföljningen.

I övrigt tycker riksdagen att skrivelsen kan vidareutvecklas så att fler specialdestinerade bidrag utvärderas och redovisas. Med specialdestinerade statsbidrag menas utbetalningar från ett antal anslag på statsbudgeten inom andra utgiftsområden än de som är direkt avsedda för kommuner och landsting.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2015-05-26

Bordläggning

2015-06-03

Debatt

2015-06-04

Beslut

2015-06-04

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2012-2014. Under 2014 skedde en tydlig omsvängning i penningpolitiken. Riksbanken sänkte reporäntan till historiskt låga 0 procent under hösten för att komma närmare inflationsmålet på 2 procent. Utskottet välkomnar sänkningen men konstaterar att inflationen är fortsatt extremt låg. Konsumentpriserna sjönk under 2014 med i genomsnitt 0,2 procent vilket är mer än 2 procentenheter under inflationsmålet.

Utskottet konstaterar också att resursutnyttjandet i ekonomin har varit lågt under perioden och att arbetslösheten har pendlat kring 8 procent av arbetskraften. Med facit i hand tyder detta på att Riksbanken hade kunnat bedriva en mer expansiv penningpolitik under 2013 och inledningen av 2014 för att få upp inflationen närmare målet och öka resursutnyttjandet i ekonomin.

Utskottet understryker att det är viktigt att penningpolitiken utvärderas och debatteras. Det kommer därför att se över formerna för riksdagens framtida utvärderingar och granskningar av penningpolitiken. Senast det gjordes var i mitten av 2000-talet.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 27 minuter

Justering

2015-05-28

Bordläggning

2015-06-03

Debatt

2015-06-04

Beslut

2015-06-04

Fråga 2014/15:470 Diskriminering av flyktingbarn av Ulla Andersson V till Kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke MP Det har framkommit att Handelsbanken i Alvesta nekar ensamkommande flyktingbarn med uppehållstillstånd att öppna konto i banken. Motiveringen från bankdirektören uppges vara att man inte fick betalt

Inlämnad

2015-04-27

Besvarare

Per Bolund (MP)

Fråga 2014/15:465 Rätt att få öppna bankkonto av Ulla Andersson V till Statsrådet Per Bolund MP Det har framkommit att Handelsbanken i Alvesta nekar ensamkommande flyktingbarn med uppehållstillstånd att öppna konto i banken. Motiveringen från bankdirektören uppges vara att man inte fick betalt för det arbete man lade

Inlämnad

2015-04-24

Besvarare

Per Bolund (MP)

Fråga 2014/15:336 Styrning av AP-fondernas innehav i fossila och förnybara energikällor av Ulla Andersson V till Statsrådet Per Bolund MP Enligt Världsnaturfonden ökar AP-fondernas innehav i kol-olje- och gasbolag tvärtemot vad klimatet kräver. Första, Tredje och Sjunde AP-fonden har ökat sina kolinnehav under de senaste

Inlämnad

2015-03-20

Besvarare

Per Bolund (MP)

Fråga 2014/15:335 Krav på AP-fonderna att redovisa utsläpp av växthusgaser av Ulla Andersson V till Statsrådet Per Bolund MP Enligt Världsnaturfonden ökar AP-fondernas innehav i kol-olje- och gasbolag tvärtemot vad klimatet kräver. Första, Tredje och Sjunde AP-fonden har ökat sina kolinnehav under de senaste 18 månaderna

Inlämnad

2015-03-20

Besvarare

Per Bolund (MP)

Fråga 2014/15:334 Svensk läkare i etiopiskt fängelse av Ulla Andersson V till Utrikesminister Margot Wallström S Den svenske hjärtläkaren Fikru Maru har suttit häktad i Etiopien sedan maj 2013, åtalad för kännedom om brott. Fikru Maru delar sin tjänst med verksamhet vid Hudiksvalls sjukhus och ett svenskstött sjukhus

Inlämnad

2015-03-20

Besvarare

Margot Wallström (S)

Fråga 2014/15:321 Bankdelningslag av Ulla Andersson V till Statsrådet Per Bolund MP Regeringen har tyvärr meddelat att den inte är intresserad av en bankdelningslag på EU-nivå, detta trots de fördelar en sådan lag skulle innebära både för den finansiella stabiliteten och för att skattebetalarna inte på samma sätt som

Inlämnad

2015-03-18

Besvarare

Per Bolund (MP)

Fråga 2014/15:247 Bankernas kontanthantering av Ulla Andersson V till Statsrådet Per Bolund MP Vi kan gång på gång ta del av hur företag och föreningar men även privatpersoner har svårt att lämna kontanter eller ta ut kontanter på banken. Antalet bankkontor som slutat med kontanthantering har ökat drastiskt under senare

Inlämnad

2015-02-19

Besvarare

Per Bolund (MP)

Fråga 2014/15:207 Moms på ideell second hand-verksamhet av Ulla Andersson V till Finansminister Magdalena Andersson S Efter ett avgörande i Högsta förvaltningsdomstolen förra året har Skatteverket fastslagit att ideella second hand-butiker ska betala 25 procent i moms. Anledningen är att de bedöms konkurrera med kommersiell

Inlämnad

2015-02-09

Besvarare

Magdalena Andersson (S)

Fråga 2014/15:182 Inställda tåg på Norra stambanan av Ulla Andersson V till Statsrådet Anna Johansson S Vikten av tillgång till bra infrastruktur kan inte nog understrykas för en kommuns eller regions utveckling. En infrastruktur som dessutom är klimatsmart bör stimuleras. Järnvägens betydelse är därför central i Gävleborg

Inlämnad

2015-01-29

Besvarare

Anna Johansson (S)

Fråga 2014/15:179 Åtgärder mot bankernas övervinster av Ulla Andersson V till Statsrådet Per Bolund MP De svenska hushållens skuldsättning riskerar stabiliteten i ekonomin. Framför allt är det bolånen som ökat som andel av bankernas utlåning. De står i dag för nästan hälften av bankernas utlåning och utgör därmed också

Inlämnad

2015-01-28

Besvarare

Per Bolund (MP)

Fråga 2014/15:134 SBAB:s verksamhet utanför de större orterna av Ulla Andersson V till Närings- och innovationsminister Mikael Damberg S Den statliga banken SBAB avser att försämra servicen till och villkoren för företagskunder och bostadsrättsföreningar utanför de tre storstadsregionerna och vissa högskole- och tillväxtorter.

Inlämnad

2014-12-11

Besvarare

Mikael Damberg (S)

Fråga 2014/15:124 Betaltjänster för alla i hela landet av Ulla Andersson V till Statsrådet Per Bolund MP Tillgången till grundläggande betaltjänster rapporteras återigen minska. Antalet bankomater har sjunkit med 15 procent de senaste tre åren och antalet bankkontor har minskat med 40 procent. Samtidigt fungerar inte

Inlämnad

2014-12-09

Besvarare

Per Bolund (MP)

Finansutskottet har utvärderat penningpolitiken för 2009-2011. Utskottets utvärdering bygger bland annat på en rapport från Riksbanken. Utskottet anser att rapporten skulle vinna på att Riksbanken redovisade tydligare slutsatser av om penningpolitiken varit väl avvägd eller inte.

Utskottet behandlar bland annat frågor om den flexibla inflationsmålspolitiken, uppskattning av resursutnyttjandet i ekonomin och behovet av tydlighet i det penningpolitiska beslutsunderlaget. Utvärderingsperioden har på många sätt varit extrem med en utpräglad finansiell osäkerhet. Utskottet har tidigare berömt Riksbanken för bankens penning- och stabilitetsfrämjande politik under finanskrisen. Utskottet står fast vid den bedömningen.

Sett över hela utvärderingsperioden har inflationen av olika skäl i genomsnitt varit lägre än inflationsmålet på 2 procent. Utskottet vill gärna att Riksbanken i nästa års rapport redovisar en analys av inflationsutvecklingen och inflationsmålet i ett mer långsikt perspektiv. Riksdagen godkände utskottets utvärdering.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 51 minuter

Beredning

2012-05-10

Justering

2012-06-07

Debatt

2012-06-19

Beslut

2012-06-19

Finansutskottet har granskat EU-komissionens grönbok om den så kallade skuggbanksektorn. Det har uppstått en allt större kreditverksamhet utanför banksektorn. Verksamheten har inte varit i blickfånget för reglering och tillsyn ur ett stabilitetsperspektiv. Sektorn utgör enligt kommissionen en viktig funktion i det finansiella systemet genom att den skapar ytterligare möjligheter till finansiering och erbjuder alternativ till bankinlåning. Men den kan potentiellt utgöra ett hot mot en långsiktig finansiell stabilitet.

Utskottet konstaterar att övervakningen av skuggbanksektorn behöver stärkas. En reglering och andra åtgärder bör dock varken vara enbart nationella eller enbart begränsade till EU, utan man bör sträva efter att verka för ett så brett internationellt samarbete som möjligt. Utskottet ser att konsumenter utanför den reguljära banksektorn kan utsättas för risker och menar att det måste uppmärksammas särskilt. I det sammanhanget bör även möjligheten till nationella regleringar övervägas.

Utskottet noterar att skuggbanksektorn i Sverige är begränsad. Men arbetet inom EU och globalt med att kartlägga och reglera är av stor betydelse för Sverige, inte minst mot bakgrund av den svenska reguljära banksektorns storlek. Utskottet stöder EU-kommissionens fortsatta arbete med att kartlägga skuggbanksektorn och behovet av reglering.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet för kännedom till EU-kommissionen och till Regeringskansliet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 12 minuter

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

Europeiska rådet har beslutat att inrätta ett nytt permanent ekonomiskt stödprogram för euroländerna, den så kallade europeiska stabilitetsmekanismen (ESM). För att beslutet ska kunna träda i kraft krävs ett godkännande av alla EU-länder. Riksdagen anser att det är angeläget att Sverige medverkar till att euroländerna får möjlighet att bygga upp en stabiliseringsmekanism. Riksdagen godkände därför den ändring av fördraget om EU:s funktionssätt som krävs och en följdändring i lagen om Sveriges anslutning till EU. Beslutet grundar sig på en proposition från regeringen.

ESM ska kunna ge ekonomisk hjälp till krisdrabbade länder i euroområdet i form av lån eller statsobligationer om det finns en risk för hela euroområdets stabilitet. Landet måste dock uppfylla strikta villkor i linje med internationella valutafondens, IMF:s, modell för att få stöd. ESM ska ersätta två andra tillfälliga stödprogram som inrättades i spåren av den ekonomiska krisen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

26, 102 minuter

Beredning

2012-03-13

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30

En viktig del i EU:s program mot klimatförändringar är systemet för handel med utsläppsrätter av växthusgaser. En utsläppsrätt är ett certifikat som ger ägaren, en industri- eller energianläggning, rätten att släppa ut en viss mängd koldioxid. Anläggningen får ett antal certifikat gratis och kan vid behov sälja dem eller köpa fler till marknadspris. Men från och med 2013 kommer systemet med fri tilldelning av utsläppsrätter att till stora delar ersättas av ett system med auktionering av utsläppsrätter. Syftet med ändringen är att effektivisera handeln.

Hur auktioneringen av utsläppsrätter ska gå till regleras i en förordning, auktioneringsförordningen. Enligt den ska medlemsländer som valt att inte inrätta en nationell plattform, handelsplats, för auktioner ha en gemensam plattform. De utsläppsrätter som auktioneras kommer att underkastas bestämmelser om skydd mot marknadsmissbruk och penningtvätt.

Sverige ska genomföra auktioner via den EU-gemensamma handelsplatsen. Riksdagen har nu sagt ja till ett regeringsförslag om lagändringar som syftar till att uppfylla kraven i auktioneringsförordningen. Ändringarna gör det möjligt för en svensk aktör att förordnas som auktionsförättare. Regeringen skriver i sitt förslag att den har för avsikt att peka ut Riksgäldskontoret som svensk auktionsförrättare. Lagändringarna börjar att gälla den 1 juli 2012.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 37 minuter

Justering

2012-05-22

Debatt

2012-05-30

Beslut

2012-05-30