143 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, Utskottens verksamhetsberättelser, 2005/06, 1918, Arbetsmarknadsutskottet, Sammansatta utrikes- och försvarsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter relevans
Riksdagen tillkännagav för regeringen att det är viktigt att Sverige kan ratificera den ILO konvention som innebär att man vid offentlig upphandling kan ställa sociala krav på sina leverantörer av varor och tjänster. Riksdagen sade också nej till motioner om arbetsrätt från allmänna motionstiden 2005. Det huvudsakliga skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Frågan om att ta bort turordningsundantaget i lagen om anställningsskydd (LAS) har behandlats igen av riksdagen (se 2004/05:AU8 ). En majoritet av riksdagen röstade för en reservation av m, fp, kd, c och mp som innebär att undantaget ska vara kvar.
Riksdagen beslutade om en ny lag om arbetstagarinflytande i europakooperativ och några lagändringar i syfte att genomföra ett EU-direktiv i svensk lag. Lagstiftningen börjar gälla den 18 augusti 2006.
Lagen om anställningsskydd (LAS) förenklas genom att olika former av tidsbegränsade anställningar förs samman till en anställningsform, fri visstidsanställning. Därmed försvinner lagreglerna om till exempel säsongsanställning som anställningsform. Andra tidsbegränsade anställningar, som vikariat och när arbetstagaren har fyllt 67 år, blir kvar som i dag liksom provanställningar. Den som under fem år har varit anställd hos samma arbetsgivare i fri visstidsanställning i sammanlagt mer än 14 månader automatiskt ska bli tillsvidareanställd (fast anställning). Om arbetstagaren har varit provanställd ska den tiden också räknas in. En arbetstagare som har varit anställd hos en arbetsgivare ska även i fortsättningen ha företräde till återanställning. För företräde ska det i framtiden räcka med 6 månaders anställning under de senaste två åren i stället för som i dag 12 månaders anställning under de senaste tre åren. Föräldraledighetslagen får en ny regel som förbjuder arbetsgivare att missgynna arbetssökande och arbetstagare av skäl som har samband med föräldraledighet. Föräldralediga får också ett starkare skydd enligt LAS. Uppsägningstiden för en föräldraledig arbetstagare som sägs upp på grund av arbetsbrist ska börja löpa först när arbetstagaren återupptar arbetet. I dag löper uppsägningstiden medan tiden föräldraledigheten pågår. De ändringar som avser en förstärkt föräldraledighet börjar gälla den 1 juli 2006. Övriga ändringarna börjar gälla den 1 juli 2007.
Regeringen har redovisat till riksdagen olika rättsliga frågeställningar som är förknippade med en anställning i bemanningsföretag. Det gäller bland annat den så kallade karensregeln och rätten till arbetslöshetsersättning. Regeringens redovisning har gjorts på begäran av riksdagen (se 1999/2000:AU1 ). Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg. Riksdagen sade också nej till motioner som tar upp olika frågor om bemanningsföretag, bland annat med hänvisning till att vissa frågor ska övervägas ytterligare.
Riksdagen sade nej till motioner om diskriminering och jämställdhet från allmänna motionstiden 2004 och 2005. Skälet är att Diskrimineringskommittén nyligen har lämnat sina förslag till en sammanhållen diskrimineringslagstiftning. Riksdagen vill vänta in den fortsatta behandlingen av de förslagen. Även när det gäller motionerna om jämställdhetsfrågor hänvisar riksdagen till pågående utredningsarbete. Dessutom lämnade regeringen nyligen sitt förslag till nya mål i jämställdhetspolitiken, som riksdagen behandlar senare i vår.
Riksdagen sade nej till ett förslag från Riksrevisionens styrelse om arbetsförmedlingens och arbetslöshetskassornas hantering av arbetslöshetsförsäkringen. Skälet var att regeringen redan arbetar med att rätta till de brister som styrelsen pekat på. Regeringens arbete ligger i linje med de rekommendationer från Riksrevisionen som ligger till grund för styrelsens förslag. Riksdagen utgår från att regeringen redovisar vad som gjorts till riksdagen vid lämpligt tillfälle. Riksdagen sade nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2005 som tog upp frågor om bland annat inträdesvillkor och a-kassa vid studier. Riksdagen hänvisade till pågående utredning.
Riksdagen ställde sig bakom regeringens förslag om att en arbetslöshetskassa ska kunna lämna ut personuppgifter till en annan arbetslöshetskassa i ett ärende om arbetslöshetsersättning. Riksdagens beslut innebär också att enskilda personer ska kunna komma åt uppgifter om sig själva i en arbetsmarknadspolitisk databas. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2006.
Riksdagen sade nej till motioner om arbetsmiljöfrågor från allmänna motionstiden 2004 och 2005. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp.
Behandlingen av två förslag skjuts upp till riksmötet 2006/07. Det gäller regeringens proposition 2005/06:207 Skäliga stöd- och anpassningsåtgärder för arbetstagare med funktionshinder och Riksrevisionens styrelses framställning 2005/06:RRS22 angående insatserna mot deltidsarbetslösheten. Det gäller också de nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till arbetsmarknadsutskottet under resten av riksmötet 2005/06.
Riksdagen beslutade om nya mål i jämställdhetspolitiken. Det övergripande målet ska vara att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Dessutom ska det finnas fyra delmål på områdena makt och inflytande, ekonomisk jämställdhet, det obetalda hem- och omsorgsarbetet och mäns våld mot kvinnor.
En ny lag införs om behandling av personuppgifter vid Inspektionen för arbetslöshetsförsäkringen, IAF. Lagen om arbetslöshetsförsäkring ändras när det gäller dels utökade bemyndiganden att meddela föreskrifter, dels samordning av ekonomiskt skadestånd med arbetslöshetsersättningen, dels viss uppgiftsskyldighet vid Arbetsmarknadsverket och IAF. En ny bestämmelse om återbetalning till a-kassan införs. Slutligen ändras lagen om behandling av personuppgifter i den arbetsmarknadspolitiska verksamheten så att Arbetsmarknadsstyrelsen och länsarbetsnämnderna får behandla personuppgifter för att tillhandahålla information som behövs inom IAF:s intygsverksamhet. Det innebär också att IAF under vissa förutsättningar får direktåtkomst till personuppgifter som behandlas i den arbetsmarknadspolitiska databasen. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2006.
Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen där man förespråkar ökad mångfald och konkurrens på arbetsförmedlingens område. Tillkännagivandet gjordes med anledning av en fempartireservation (m, fp, kd, c, mp). Vidare sa riksdagen ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till arbetsmarknad och arbetsliv. De största anslagen är kontantstödet vid arbetslöshet och deltagande i arbetsmarknadsprogram. Riksdagen ställde sig bakom regeringens sysselsättningspaket. Det innebär bland annat att 55 000 personer beräknas få möjlighet till arbete, praktik eller utbildning och att de arbetsmarknadspolitiska programmen ökar under 2006 till över 161 000 platser. Vidare sa riksdagen ja till att ungdomar även under 2006 ska kunna få allmänt anställningsstöd efter sex månaders inskrivningstid. Orden "arbetshandikapp" och "arbetshandikappade" ersätts av "funktionshinder" respektive "personer med funktionshinder som medför nedsatt arbetsförmåga". En ny modell införs för arbetssökande med särskilda behov. Modellen innehåller bland annat en ny form av skyddat arbete som kallas utvecklingsanställning och ytterligare en ny form av anställning, trygghetsanställning, som liknar den som erbjuds inom Samhall. Riksdagen föreslår vissa ändringar i regeringsförslaget, bland annat att arbete i en utvecklingsanställning ska ge rätt till a-kassa. Riksdagen tycker att det ska vara möjligt att fortsätta en anställning med lönebidrag till 67 års ålder. En tidigare ändring i lagen om anställningsskydd (LAS) gör det möjligt att stanna kvar i anställningen till den åldern. Riksdagen anser att de tankar som ligger bakom ändringen i LAS bör få ett tydligt genomslag vid bedömningen av om fortsatt lönebidrag ska lämnas. Riksdagen delger regeringen sin uppfattning om lönebidrag i ett tillkännagivande. Regeringen får bilda ett nytt aktiebolag, ägt direkt av staten, genom en sammanslagning av Samhall Resurs AB och Arbetslivstjänster. Regeringen får skjuta till högst 50 miljoner kronor.
Riksdagen har beslutat att skolorna ska få en möjlighet att införa flexibel skolstart. Beslutet innebär att skolstarten ska kunna anpassas efter elevens mognad. En elev ska kunna börja i första klass det år eleven fyller sex eller sju år. Det är föräldrarna som avgör och de ska erbjudas ett skolmognadsprov som underlag för sitt beslut. Riksdagen beslutade också att Skolverket ska kunna bötfälla skolor som missköter sig. Enligt gällande regler finns det inga sanktionsmöjligheter för kommunala skolor. När det gäller friskolor så kan Skolverket tvinga en friskola som missköter sig att lägga ner. Besluten bygger på reservationer från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Riksdagen sade nej till övriga motionsförslag om grundskolan som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2006.
Skollagen ändras så att fristående gymnasieskolor kan inrätta individuella program. En elev som lämnar grundskolan utan att ha uppnått gymnasiebehörighet kan komplettera sin utbildning på gymnasieskolans individuella program. Eleven ska läsa in vad han eller hon har har missat i grundskolan för att sedan kunna börja på ett vanligt nationellt program. I dag är det bara kommunala gymnasieskolor som får ha individuella program. Denna regel begränsar valmöjligheterna för elever som inte har uppnått gymnasiebehörighet. Riksdagen ändrade därför skollagen från den 1 juli 2006. Riksdagen beslutade också om lagändringar från den 1 juli 2006 som ger etableringsfrihet för förskolor och fritidshem. Kommunerna ska vara skyldiga att lämna tillstånd för förskolor och fritidshem som uppfyller vissa kvalitetskrav. Kommunerna ska också, om tillstånd finns och verksamheten är öppen för alla barn, lämna bidrag till verksamheten. Riksdagen gjorde dessutom tre uttalanden: Lika villkor ska gälla för skolor oavsett driftsform. Möjligheten för kommunerna att använda plan- och byggregler samt lokalfrågor för att hindra etableringar av fristående skolor ska tas bort. Regeringen bör snarast lägga fram förslag om hur kommunala beslut om bidrag till fristående skolor ska kunna överklagas genom så kallade förvaltningsbesvär av huvudmannen för den fristående skolan. Besluten om etableringsfrihet för förskolor och fritidshem och om de tre uttalandena innebar att reservationer av fem partier i utbildningsutskottet (m, fp, kd, c, mp) fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.
Riksdagen sade nej till motioner om förskolan från allmänna motionstiden 2005. Bland annat sade en majoritet av riksdagen nej till en reservation av fem partier (m, fp, kd, c och mp) i utbildningsutskottet. Partierna ville att riksdagen skulle uppmana regeringen att genomföra ett tidigare riksdagsbeslut om mångfald och valfrihet inom barnomsorgen (se 2002/03UbU19 ). Till grund för reservationen låg ett antal motioner.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om om arbetsmiljö och elevhälsa i grundskolan. Motionerna handlar om elevhälsa, skolans förebyggande arbete vad gäller ungas självmord och drogmissbruk, undervisning i ämnet alkohol, narkotika och tobak samt sex- och samlevnadsundervisning. Andra motioner handlar bland annat om ökat antal undervisningstimmar i ämnet idrott och hälsa, fysisk aktivitet i skolan, kost och motion, skolans arbetsmiljö i allmänhet, elevskyddsombudens ställning samt förekomsten av buller i skolan.
Riksdagen uttalar ett stöd för behovet av att förbättra studie- och yrkesvägledningen. Det faktum att så stor andel av eleverna hoppar av gymnasieskolan, väljer om och läser vidare på komvux visar att det finns stora skäl att förbättra vägledningen både kvalitativt och kvantitativt, anser riksdagen. Ställningstagandet grundar sig på motioner från Moderaterna och Folkpartiet. Riksdagen sade nej till övriga motionsförslag som togs upp i utbildningsutskottets betänkande. Samtliga motionsförslag handlade om gymnasieskolan. En del av motionerna tog upp frågor om gymnasieskolans demokratiska uppdrag och värdegrund, utvecklingen av gymnasieskolan när det gäller kvalitet och resultat, kursutformningen, elever som har behov av särskilt stöd och särskilda ansvarskontrakt. Andra motioner rörde ämnesområden som behörighet, snedrekrytering, organisationsfrågor, de nationella programmen, avskaffandet av det individuella programmet och införande av lärlingsutbildning. Frågor om kärn- och karaktärsämnen, betygs- och bedömningsfrågor, inrättande av nya examina, elevinflytande, elevhälsa samt ordning och disciplinära åtgärder togs också upp i ett antal motioner.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till utbildning och universitetsforskning för 2006. Statsbidraget till personalförstärkningar höjs till 2 miljarder kronor. Målet med stödet är att öka personaltätheten samt ge förutsättningar för att minska barngruppernas storlek och öka kvaliteten i förskolan. Bidraget till den kvalificerade yrkesutbildningen förstärks med ytterligare 120 miljoner kronor och utbildningen kommer att kunna byggas ut med 1 000 platser. Bidraget till utveckling av påbyggnadsutbildningar ökas med 175 miljoner kronor. År 2006 sker en permanent utökning av högskolan med 15 820 platser. För detta tillförs grundutbildningsanslagen sammanlagt 1 125 miljoner kronor. Några universitet och högskolor får tillbaka medel som drogs in i budgetpropositionen för 2002 på grund av svårigheter med att rekrytera tillräckligt många studenter. Anslaget till Vetenskapsrådet ökar med 208 miljoner kronor. De nya resurserna ska bland annat användas för medicinsk forskning, teknikvetenskaplig forskning samt starka forskningsmiljöer. Riksdagen beslutade, med anledning av motionsförslag (s, v, mp), att Högskoleverket ska få 10 miljoner kronor mer än regeringen föreslagit.
Systemet med uppehållstillstånd för unionsmedborgare och deras familjemedlemmar avskaffas. I stället införs begreppet uppehållsrätt, en självständig rätt att uppehålla sig i Sverige. Uppehållsrätten omfattar bland annat arbetstagare, egna företagare, studerande och arbetssökande. När en EES-medborgare har vistats här under mer än tre månader ska Migrationsverket utfärda ett registreringsbevis. För EES-medborgares familjemedlemmar utfärdas uppehållskort. Handlingarna är bevis för att personerna registrerat eller anmält sig. Personer med uppehållsrätt får också ett utökat skydd mot avvisning och utvisning. Vidare införs en ny ställning som varaktigt bosatt för så kallade tredjelandsmedborgare. Tredjelandsmedborgare är personer som inte är medborgare i ett EU- eller EES-land eller i Schweiz. Enligt huvudregeln ska en tredjelandsmedborgare som har permanent uppehållstillstånd och som har vistats oavbrutet i Sverige i fem år beviljas ställning som varaktigt bosatt i Sverige. Det innebär att personen får vissa rättigheter som liknar de rättigheter som unionsmedborgare har. Personen beviljas även ett EG-uppehållstillstånd som ska gälla i minst fem år. Lagändringarna börjar gälla den 30 april 2006. Ändringarna innebär att EU:s rörlighetsdirektiv och EU-direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning genomförs i svensk lag.
Utlänningslagen ändras bland annat så att det blir lättare för vissa medlemmar ur kärnfamiljen att få uppehållstillstånd för att kunna förenas med sin familj i Sverige. Vidare ska uppehållstillstånd kunna vägras vid till exempel särlevnad, skenförhållanden, om ansökan om uppehållstillstånd grundar sig på oriktiga uppgifter eller om den som söker uppehållstillstånd utgör ett hot mot allmän ordning och säkerhet. Ändringarna grundar sig på ett EU-direktiv. Migrationsverket blir skyldigt att erbjuda den som ansöker om uppehållstillstånd på grund av familjeåterförening en DNA-analys så att han eller hon kan bevisa släktskapet. Riksdagen sade jag till regeringens förslag med den ändringen att lagändringarna ska börja gälla redan den 30 april 2006 förutom reglerna om DNA-analys som ska börja gälla den 1 juli 2006. Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att undersöka hur Migrationsverket använder de regler som ska skydda kvinnor som har kommit till Sverige för att bo tillsammans med en man i landet och under förhållandet utsatts för våld. Om det visar sig att skyddet inte är tillräckligt bör regeringen återkomma till riksdagen med förslag till lagändring.
