Sök
10 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Bilagor, EU-nämndens skriftliga samråd, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Riksdagsskrivelser, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2016/17, 1918, Jakobsson, Stefan (SD), Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor
Betänkande 2016/17:UbU23
En så kallad stadieindelad timplan ska införas i grundskolan. Dessutom ska regeringen reglera undervisningstiden mellan låg-, mellan- och högstadiet i stället för nuvarande ordning där skolorna relativt fritt kan bestämma hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan årskurserna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Med nuvarande regler kan det skilja sig mellan skolor hur mycket undervisningstid elever får under en årskurs. Dessutom kan skolorna välja i vilken årskurs exempelvis språkval ska starta. Syftet med regeringens förslag är att öka likvärdigheten mellan skolorna. Bland annat underlättar det för elever att byta skola utan att riskera att de missar undervisningstimmar, eller ett helt ämne om skolan de byter till har påbörjat ämnet i en tidigare årskurs. En ökad styrning av fördelningen av undervisningstiden innebär också att skolorna enklare kan följa upp att eleverna får de timmar de har rätt till.
Regeringens förslag innebär bland annat också att undervisningstiden för språkval i sameskolan ska utökas med 48 timmar.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 18, 57 minuter
- Justering
- 2017-06-13
- Bordläggning
- 2017-06-16
- Debatt
- 2017-06-19
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
En skyldighet att erbjuda lovskola
Betänkande 2016/17:UbU22
Elever i grundskolan ska ha rätt till undervisning under skollov. Det gäller de elever som slutat åttan och som är i riskzonen för att inte bli behöriga till gymnasiet under nästa årskurs. Även de elever som slutat nian och inte fått tillräckligt bra betyg för att bli behöriga till gymnasiet ska erbjudas lovskola. Kommuner eller andra aktörer som driver skolor ska bli skyldiga att erbjuda dessa elever lovskola. Undervisningen under lovskolan får lämnas över på entreprenad.
En elev ska få tacka nej till undervisningen, men har hon eller han tackat ja så måste eleven också delta.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2017.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 15, 35 minuter
- Justering
- 2017-05-30
- Bordläggning
- 2017-06-02
- Debatt
- 2017-06-07
- Beslut
- 2017-06-07
- Dokument & lagar
Skolväsendet - lärare och elever
Betänkande 2016/17:UbU18
En väl fungerande studie- och yrkesvägledning minskar risken för att elever väljer fel utbildning och sedan hoppar av. En professionell vägledning ger också bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden.
Därför behöver studie- och yrkesvägledarna få mer tid till att ha kvalitativa samtal med eleverna anser utbildningsutskottet. I dag går mycket tid till att reda ut till exempel behörighetsfrågor. Den typen av information skulle kunna erbjudas på en digital plattform för att på så vis frigöra tid till samtal. Studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste också stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet.
I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att jobba för detta. Riksdagen säger nej till övriga motioner i ärendet.
- Behandlade dokument
- 70
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 25
- Anföranden och repliker
- 30, 128 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Vuxenutbildningen
Betänkande 2016/17:UbU16
Riksdagen konstaterar att universitet, högskola och yrkeshögskola i dagsläget inte erbjuder utbildningar som är anpassade efter de personer som har gått i gymnasiesärskolan utom i undantagsfall. Utbildningarna är i huvudsak utformade efter studenter som har gått den vanliga gymnasieskolan. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att särskilt se över hur tillgången till eftergymnasial utbildning för elever med intellektuell funktionsnedsättning kan förbättras.
Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av motioner från allmänna motionstiden 2016 inom området vuxenutbildningen. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 18, 74 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-04
- Dokument & lagar
Skolväsendet - övergripande skolfrågor
Betänkande 2016/17:UbU19
Riksdagen sa nej till motionsförslag om övergripande skolfrågor. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten i de svenska skolorna, om skolvalet, friskolor och tillsyn. Skälet är främst att det redan pågår arbete inom området.
- Behandlade dokument
- 48
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 30, 128 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Skolväsendet - grundläggande om utbildningen
Betänkande 2016/17:UbU17
Riksdagen vill att skollagen ska ses över och skärpas så att det inte råder några tvivel om att huvudregeln är att undervisningen inte ska vara könsuppdelad. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.
Riksdagen vill också säkerställa att digitala och centralt rättade nationella prov införs för att lätta på lärares arbetsbelastning. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Riksdagen sa nej till övriga motioner i ärendet.
- Behandlade dokument
- 74
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 30, 128 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2016/17:UbU15
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om gymnasieskolan. Skälen är huvudsakligen att riksdagen anser att gällande regler är tillräckliga, att åtgärder har vidtagits och arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om behörighetskrav till gymnasieskolan, introduktionsprogram, nya inslag på de nationella programmen, ämnesbetyg, rektorns befogenheter när det gäller avstängning av elever och kommunernas uppföljningsansvar.
- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 15, 68 minuter
- Justering
- 2017-03-02
- Bordläggning
- 2017-03-15
- Debatt
- 2017-03-16
- Beslut
- 2017-03-22
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Betänkande 2016/17:UbU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Sammanlagt går cirka 72,4 miljarder kronor till det här området för 2017. Mest pengar går till barn- och ungdomsutbildning, utbildning vid universitet och högskolor samt forskning.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 121, 319 minuter
- Justering
- 2016-12-06
- Bordläggning
- 2016-12-12
- Debatt
- 2016-12-13
- Beslut
- 2016-12-13
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Betänkande 2016/17:UbU2
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar i statsbudgeten för 2017 inom utgiftsområdet 15 Studiestöd. Sammanlagt går 22,4 miljarder kronor till detta område. Mest pengar går till bidrag till studiemedel (15,3 miljarder) och studiehjälp (3,4 miljarder).
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa bemyndiganden, bland annat när det gäller bidrag till studiesociala ändamål.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 11, 34 minuter
- Justering
- 2016-12-01
- Bordläggning
- 2016-12-12
- Debatt
- 2016-12-13
- Beslut
- 2016-12-14
- Dokument & lagar
Fler elever i fler skolor
Betänkande 2016/17:UbU3
Friskolor ska kunna göra undantag från sina urvalsregler. Det gäller de skolor som har ett kösystem där de elever som stått längst tid i kö får börja på skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär att skolorna kan erbjuda ett begränsat antal nyanlända elever som inte har tillräckligt med kötid plats på skolan.
Den särskilda kvoten bör avse elever som varit bosatta i landet kortare tid än två år före skolstarten det aktuella läsåret. Lagändringen börjar gälla den 1 november 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 43 minuter
- Justering
- 2016-09-20
- Bordläggning
- 2016-09-27
- Debatt
- 2016-09-28
- Beslut
- 2016-09-28