107 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, EU-nämndens protokoll, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Kommittédirektiv, KU:s särskilda protokoll, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2006/07, 1918, 1911, Finansutskottet, Skatteutskottet, sorterat efter datum
Riksdagen sade ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken som presenteras i vårpropositionen. Riksdagen håller bland annat med regeringen om att ett förstärkt jobbskatteavdrag bör införas samt att förmögenhetsskatten och fastighetsskatten ska avskaffas. • Om ekonomiska vårpropositionen 2007
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till tilläggsbudget för 2007. Beslutet innebär att totalt 1 743 miljoner kronor skjuts till statsbudgeten för 2007. Beslutet innebär bland annat följande: Kommunerna får 1,1 miljarder kronor extra för att ta emot flyktingar, delvis beroende på att antalet asylsökande ökar i Sverige. Pengarna behövs också med anledning av nya riktlinjer för ersättningar för mottagande av ensamkommande barn och ett nytt återetableringsstöd till vissa utlänningar. Kommunerna får samtidigt extra pengar för att ta till åtgärder så att flyktingar kommer in snabbare på arbetsmarknaden. 100 miljoner kronor går till att finansiera så kallat instegsjobb för personer som nyligen invandrat till Sverige. Drygt 480 miljoner kronor avsätts till akademisk fortbildning för lärare. Pengar reserveras också för att skydda havsmiljön samt till att införa en miljöbilspremie som ska stimulera användningen av miljöanpassade bilar. Ett nytt bidrag till kommunala hyresgarantier införs. Försvarsmaktens rätt att ingå ekonomiska åtaganden för materielanskaffning utökas med hänsyn till bland annat en ombyggnad av JAS-plan. Finansutskottet vill att regeringen i kommande budgetproposition redovisar de ekonomiska konsekvenserna av Försvarsmaktens beställningar av materiel.
Den ekonomiska utvecklingen för staten har varit god. Det visar årsredovisningen för staten 2006, som regeringen har lämnat till riksdagen. Resultaträkningen uppvisar ett överskott på 104 miljarder kronor, vilket är en ökning med 67 miljarder kronor jämfört med 2005. Överskottet i statsbudgeten uppgick till 18,4 miljarder kronor, vilket är en ökning med 4,3 miljarder kronor jämfört med 2005. Statsskulden har minskat med 41 miljarder kronor till 1 220 miljarder kronor. Finansutskottet har gått igenom årsredovisningen och ser positivt på att det pågår ett arbete med att förbättra den och att antalet revisionsberättelser med invändningar har minskat jämfört med föregående år. Utskottet tycker att redovisningen av skatter har blivit bättre men att det fortfarande finns utrymme för förbättringar. Utskottet vill också ha en samlad information om och analys av ändrade prognosförutsättningar och andra faktorer som påverkat utgifterna på statsbudgeten. Vidare vill utskottet se att utvecklingen av anslagsbehållningar och oförbrukade bidrag kan följas över tid. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Granskningen av den förda penningpolitiken bör stärkas. Det är viktigt att riksdagens och finansutskottets roll i granskningen förstärks och tydliggörs. Det konstaterar finansutskottet i sin behandling av utvärderingen av den svenska penningpolitiken. Professorerna Francesco Giavazzi och Frederic Mishkin har gjort utvärderingen på uppdrag av utskottet. Riksdagen sade nej till två motioner om penningpolitiken och Riksbanken.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om en ny lag om värdepappersmarknaden. Den nya lagen behövs för att genomföra EU:s direktiv om marknader för finansiella instrument, det så kallade MiFID-direktivet. Med finansiella instrument avses till exempel aktier, obligationer och derivatinstrument som optioner och terminer. Tanken med MiFID-direktivet är att reglerna för handeln med finansiella instrument i princip ska se likadana ut i hela EU. Ett syfte är att skapa konkurrens mellan olika sätt att handla. De nya reglerna innebär bland annat att ett värdepappersföretag ska, med tillstånd från hemlandets myndighet, kunna bedriva aktiehandel på alla börser i EU. Finansinspektionen blir tillståndsmyndighet i Sverige. Reglerna börjar gälla den 1 november 2007.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag att införa en trängselskatt i Stockholm från och med den 1 augusti 2007. Syftet med trängselskatt är att förbättra framkomligheten och miljön i Stockholm, men även att bidra till att finansiera investeringar i vägnätet i Stockholmsregionen.
Skatteutskottet redovisade för riksdagen sin syn på EU-kommissionens grönbok om marknadsbaserade styrmedel för miljöpolitiken. Utskottet är positivt till att det används ekonomiska styrmedel på miljöområdet och välkomnar därför grönboken. Exempel på styrmedel som kan användas är handel med utsläppsrätter, subventioner och skatter. Utskottet tycker också att det så kallade energiskattedirektivet bör ses över så att det på ett bättre sätt stödjer EU:s politik på energi- och miljöområdet. Med detta avslutade riksdagen ärendet.
Finansutskottet har redovisat för riksdagen sin granskning av EU-kommissionens grönbok om finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag på den inre marknaden KOM(2007)226. Grönboken tar upp tre huvudmål på området. De går i korthet ut på att verka för att konsumenterna får större valmöjligheter och lägre priser, att öka konsumenternas förtroende för marknaden och att stärka konsumenternas kunskap. Finansutskottet stödjer målen men framhåller att nya regler på området inte får leda till att nya administrativa bördor läggs på företagen i onödan. Utskottet påpekar också att det är viktigt att länder som har ett väl utbyggt konsumentskydd ska kunna bibehålla det och att utbildning av konsumenter inte är en fråga för EU utan för medlemsländerna. Vidare finns det skäl att undersöka samspelet mellan å ena sidan reglerna om skydd för investerare i direktiven om finansiella tjänster, å andra sidan reglerna om konsumentskydd i annan EU-lagstiftning, skriver utskottet i sin redovisning. Med detta avslutade riksdagen ärendet.
Statens totala lånekostnader har minskat. Det visar regeringens årliga utvärdering av statens upplåning och förvaltning av statsskulden som lämnats till riksdagen. Utvärderingen gäller för perioden 2002-2006. Vid utgången av 2006 uppgick statsskulden till 1270 miljarder kronor, vilket är cirka 45 procent av BNP. Regeringen har föreslagit att utvärderingen av statsskuldspolitiken i fortsättningen ska lämnas till riksdagen vartannat år i stället för som nu varje år. Riksdagen har inget att invända mot detta eftersom utvecklingen av statsfinanserna och statsskulden är god samtidigt som förvaltningen fungerar väl. Riksdagen välkomnar också regeringens förslag om att utvärderingarna framöver ska stödjas av externa utvärderingar.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2006/07:24
Föredragningslista
Skatteutskottet 2006/07:24
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2006/07:24
Datum och tid: 08:00
Plats: RÖ 4-09
Föredragningslista
1. Skatt på trafikförsäkringspremier m.m. prop. 2006/07:96 Ytterligare beredning
Betänkande 2006/07:SkU16 återförvisat av kammaren 2006-05-31
föredr. Gutsjö Nästa sammanträde
Nästa sammanträde äger rum direkt efter voteringen denna dag
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om att införa en skatt på trafikförsäkringspremier och trafikförsäkringsavgifter från och med den 1 juli 2007. Försäkringsbolagen ska då betala 32 procent i skatt på de trafikförsäkringspremier de hanterar. Syftet med en skatt på trafikförsäkringspremier är att tydligare koppla skaderisken till kostnaden att färdas i trafiken och på så sätt styra mot ökad trafiksäkerhet. Intäkterna från skatten ska också delfinansiera de skattelättnader som riksdagen beslutade i höstas för att öka sysselsättningen. Premien för en genomsnittlig privatbil kan öka med cirka 700 kr per år till följd av skatten. Detta innebär att värdet av en bilförmån ökas med samma belopp. Även trafikförsäkringsavgiften, den avgift som tas ut av fordonsägare som inte betalat sin trafikförsäkring, beskattas med 22 procent.
Den ekonomiska utvecklingen inom den kommunala sektorn är positiv även om ett fåtal kommuner och landsting ännu inte uppnått balans i sin ekonomi. Det visar regeringens årliga redovisning av utvecklingen av ekonomin och verksamheterna i den kommunala sektorn, som lämnats till riksdagen. Redovisningen av verksamheterna avser huvudsakligen verksamhetsåret 2005. För den ekonomiska redovisningen finns även vissa uppgifter för 2006. Riksdagen framhöll att den årliga skrivelsen är ett viktigt inslag i återrapporteringen till riksdagen och avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2006/07:31
Föredragningslista
Finansutskottet 2006/07:31
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2006/07:31
Datum och tid: 11:00
Plats: RÖ 5-10
Föredragningslista
1. Information om trängselskatten
Statssekreterare Hans Lindblad informerar om Den budgetmässiga hanteringen av trängselskatten Promemoria från finansdepartementet
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2006/07:30
Föredragningslista
Finansutskottet 2006/07:30
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2006/07:30
Datum och tid: 10:00
Plats: RÖ 5-10
Föredragningslista
1. Intern utfrågning av Riksbanksdirektionen
Riksbankschef Stefan Ingves och vice riksbankschef Irma Rosenberg utfrågas om utskottets rapport RFR1
2. Godkännande
Riksdagen sade ja till regeringens förslag om konkurrens på lika villkor i kontantbranschen. En företagare som säljer varor och tjänster mot kontant betalning måste från den 1 januari 2010 registrera försäljningen i ett godkänt kassaregister. Syftet är att skydda seriösa företagare från illojal konkurrens från företagare som inte betalar skatter och avgifter. Vissa verksamheter, bland annat torg- och marknadshandeln och distans- och hemförsäljning, undantas från lagen, liksom försäljning där det inte rör sig om särskilt mycket pengar.
