Sök

Regeringen får rätt att besluta om regler om de beredskapsavgifter som elföretag ska betala. Avgifterna används för att förebygga, motstå och hantera den typ av störningar i elförsörjningen som kan innebära att det blir svåra påfrestningar på samhället.

Förändringen innebär att elberedskapslagen ändras. Den reglerar vilka skyldigheter ett elföretag har för att se till att samhället har tillgång till el. I dag är det specificerat i lagen vilka avgifter som ska betalas, framöver kommer det alltså att vara regeringen som bestämmer reglerna. Regeringen kan också välja att lämna över rätten till en myndighet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag och lagändringen börjar gälla den 1 januari 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-19

Bordläggning

2017-10-24

Debatt

2017-10-25

Beslut

2017-10-25

I Veteransoldatutredningen från 2008 föreslogs det att regeringen borde instifta en belöningsmedalj för särskilt berömvärda internationella insatser, men det har ännu inte genomförts. Riksdagen håller med om att personer som utfört särskilt berömvärda internationella insatser borde få en belöningsmedalj av regeringen. Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att införa det.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 om Försvarsmaktens personal. Riksdagen sa nej till övriga motioner

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

12

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

10, 89 minuter

Justering

2018-03-08

Bordläggning

2018-03-20

Debatt

2018-03-21

Beslut

2018-03-22

Arbetet med civilt försvar och krisberedskap är viktigt för att Sverige ska stå väl rustat vid en kris eller ett krig. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Regeringen bör se till att de ökade förvaltningsanslag länsstyrelserna får för en bättre krisberedskap går till det och inte till annan verksamhet. Regeringen bör även se över länsstyrelsernas krisberedskap så att övningsverksamheten och beredskapen kan utvecklas. Till sist bör regeringen snarast också följa upp utredningen Kommunikation för vår gemensamma säkerhet och göra det möjligt att ta fram en säker kommunikationslösning så att exempelvis polis, sjukvård och försvar kan dela sekretessbelagd information med varandra.

Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen om civilt försvar och krisberedskap som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

60

Förslagspunkter

50

Reservationer

50 

Anföranden och repliker

9, 66 minuter

Justering

2018-03-27

Bordläggning

2018-04-11

Debatt

2018-04-12

Beslut

2018-04-18

Ansvaret för Försvarsmaktens materiel bör överföras till Försvarsmakten. ÖB, överbefälhavaren, bör vara den som ansvarar för vidmakthållandet och tillhörande upphandling när det gäller logistikförsörjningen. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta. Syftet är att Försvarsmakten effektivt ska kunna hantera Sveriges beredskap vid en ändrad beredskapsnivå.

Riksdagen riktar även en uppmaning till regeringen om att det bör införas ett tillfälligt stopp mot att avveckla befintliga övnings- och skjutfält. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området militära frågor.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

17

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

27, 115 minuter

Justering

2018-04-26

Bordläggning

2018-04-27

Debatt

2018-05-02

Beslut

2018-05-02

Signalspaning får utföras för att kartlägga utvecklingen och spridningen av massförstörelsevapen och krigsmateriel. Det är områden som Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har ansvar för. Men ISP har i dag inte rätt att ange inriktningen för signalspaning från FRA i sitt arbete.

Riksdagen anser att det kan betyda att ISP inte har möjlighet att lösa sina uppgifter på ett bra sätt. Riksdagen vill därför att regeringen ser över möjligheten att ge ISP rätt att besluta om inriktningen för signalspaning av FRA och riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om detta.

Riksdagens tillkännagivande kom när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Riksdagen lade samtidigt skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Justering

2018-03-08

Bordläggning

2018-03-13

Debatt

2018-03-14

Beslut

2018-03-14

Riksdagen sa ja till att godkänna det övergripande avtalet om ekonomi och handel (CETA) mellan Europeiska unionen och Kanada. Avtalet är det mest omfattande frihandelsavtal som har förhandlats fram av EU och riksdagen menar att det kommer att skapa möjligheter för både handel och investeringar. Det kan i sin tur leda till lägre priser och större utbud av varor och tjänster i både EU och Kanada. Avtalet innebär bland annat att tullarna för industri- och jordbruksprodukter i princip avvecklas.

Riksdagen sa också ja till det strategiska partnerskapsavtalet mellan EU och Kanada. Syftet med avtalet är att stärka de politiska banden mellan EU och Kanada. Enligt riksdagen kommer avtalet att bidra till att förbättra och bredda samarbetet mellan länderna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 204 minuter

Justering

2018-03-08

Bordläggning

2018-03-20

Debatt

2018-03-21

Beslut

2018-03-22

Nu införs ökade krav på de länder som Sverige exporterar krigsmateriel till. För att landet ska få tillstånd att ta emot krigsmateriel ska landet ha respekt för mänskliga rättigheter, ha en hög demokratisk status och importen av krigsmateriel får inte motverka en rättvis och hållbar utveckling i landet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med ändringarna är att se till att Sverige endast exporterar krigsmaterial till länder som är acceptabla. Förändringarna innebär inga ändringar i lagen utan endast i de principer som reglerar tillståndsprövning för export av krigsmateriel. Ändringarna börjar gälla den 15 april 2018.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

28, 119 minuter

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-02-27

Debatt

2018-02-28

Beslut

2018-02-28

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om exportkontrollen av krigsmateriel. Det vill säga produkter som är framtagna för militärt bruk.

Syftet med Riksrevisionens granskning var att undersöka om kontrollen av exporten av krigsmateriel sker på ett effektivt sätt och om den fungerar som det var tänkt. Den myndighet som ansvarar för själva kontrollen är Inspektionen för strategiska produkter (ISP).

Riksrevisionen har kommit fram till att ISP överlag har ett fungerande arbetssätt men ger också några rekommendationer till regeringen och ISP om vad som kan förbättras.

Regeringen håller till största delen med Riksrevisionen och de kommer att följa upp vilka åtgärder ISP genomför utifrån rekommendationerna. Riksdagen välkomnar riksrevisionens rapport och ser fram emot att regeringen återkopplar om hur de följt upp granskningen. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-11-28

Bordläggning

2017-12-11

Debatt

2017-12-12

Beslut

2017-12-13

Riksdagen sa ja till ett avtal om partnerskap och utveckling mellan EU-länderna och Afghanistan. Riksdagen sa samtidigt nej till en följdmotion, alltså en motion som kommit till följd av förslaget om samarbetsavtal.

Samarbetsavtalet ska ligga till grund för EU:s och EU-ländernas förbindelser med Afghanistan de kommande tio åren. Det grundas i bindande åtaganden om respekt för demokratiska principer, mänskliga rättigheter och rättsstatens principer och skyldigheter när det gäller icke-spridning av massförstörelsevapen. Avtalet syftar till att stärka dialogen och samarbetet mellan å ena sidan EU och EU-länderna och å andra sidan Afghanistan.

Sedan 2017 gäller samarbetsavtalet provisoriskt. Detta i väntan på att alla EU-länders nationella parlament har ratificerat, alltså godkänt, avtalet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att godkänna anslutningen av Ecuador till det frihandelsavtal som EU och EU-länderna har med Colombia och Peru.

Ecuador är det tredje landet i sydamerikanska Andiska gemenskapen som ansluter sig till frihandelsavtalet med EU och EU-länderna. Avtalet innebär underlättad handel, bland annat genom stegvis sänkta eller borttagna tullavgifter på industri- och jordbruksprodukter samt förenklad handel med tjänster. Syftet är bland annat att öka ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt uppnå lägre priser och ökat utbud av varor och tjänster. Länderna som omfattas av avtalet har också kommit överens om att samarbeta kring miljöskydd och arbetstagares rättigheter samt att respektera mänskliga rättigheter och skyldigheter när det gäller icke-spridning av massförstörelsevapen.

Riksdagen tycker att syftet med frihandelsavtalet är bra och anser att frihandel kan bidra till att skapa välstånd såväl för världens fattigaste länder som för de mer utvecklade.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-15

Debatt

2018-05-16

Beslut

2018-05-16

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om Sida-finansierad myndighetssamverkan. Det är viktigt att biståndsmedel används effektivt tycker riksdagen som därför välkomnar granskningen. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksrevisionen har granskat en tjänsteexport som Sida finansierar och som utförs av svenska myndigheter. Granskningen har gått ut på att undersöka om verksamheten har bidragit till att skapa förutsättningar för ett effektivt biståndsarbete. Riksrevisionen konstaterar bland annat att alla insatser nådde det ekonomiska målet om full kostnadstäckning. Dessutom ger Riksrevisionen förslag på förbättringsåtgärder.

Regeringen tycker att rapporten ger en översiktlig bild av verksamheten och håller med om att det finns förändringar som kan göras inom vissa områden.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

I en skrivelse beskriver regeringen Sveriges utvecklingsarbete och det humanitära biståndet som går via de multilaterala utvecklingsorganisationerna, såsom FN, EU och Världsbanken. Riksdagen har granskat skrivelsen och konstaterar bland annat att biståndet som kanaliseras genom multilaterala organisationer har ökat väsentligt under senare år. Riksdagen understryker vidare att det är viktigt att regeringen fortsätter bedriva ett aktivt påverkansarbete när det gäller bland annat kvinnors tillgång till mänskliga rättigheter samt sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 29 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-30

Debatt

2018-05-31

Beslut

2018-06-07

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om politiken för global utveckling, PGU och genomförandet av Agenda 2030. Syftet med PGU är att alla politikområden ska bidra till en rättvis och hållbar utveckling genom samstämmiga beslut. I skrivelsen redogör regeringen för sitt arbete med detta under åren 2016-2017.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa nej till de motioner som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

24, 82 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2017 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. I skrivelsen har regeringen redogjort för den svenska exportkontrollpolitiken 2017 när det gäller krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Dessutom finns det en redovisning av exporten under året och en beskrivning av samarbetet inom EU och i andra internationella forum för den här typen av frågor.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet, och sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-06-05

Debatt

2018-06-07

Beslut

2018-06-07

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att den totala ramen för bistånd år 2018 ska vara en procent av bruttonationalinkomsten (BNI). Det motsvarar 49 miljarder kronor, vilket är en ökning från förra året. I biståndsramen ingår kostnader som räknas som bistånd men behandlas inom andra områden, t.ex. vissa kostnader för asylmottagande.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om hur 43 miljarder ur statens budget för 2018 som går till utgiftsområdet internationellt bistånd ska fördelas. Den största delen, 41,6 miljarder kronor, går till biståndsverksamhet. Cirka 1,2 miljarder går till Sidas förvaltningskostnader.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

7

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

41, 118 minuter

Justering

2017-11-28

Bordläggning

2017-12-05

Debatt

2017-12-06

Beslut

2017-12-06

Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom Interparlamentariska unionen (IPU) och den svenska IPU-delegationens arbete under 2017. IPU arbetar för fred och mellanfolkligt samarbete. I uppgifterna ingår att främja kontakter mellan parlamentsledamöter i alla länder och att verka för de parlamentariska institutionernas utveckling. 178 nationella parlament är idag medlemmar i IPU. Sveriges riksdag är en av medlemmarna och deltar i arbetet genom riksdagens IPU-delegation. 2017 var det 125 år sedan Sveriges riksdag blev medlem i IPU.

Riksdagen anser att riksdagens parlamentariska delegationer bör verka för demokrati och mänskliga rättigheter och arbeta för att stärka parlamentens roll. Riksdagen välkomnar därför IPU-delegationens arbete under 2017. IPU har bland annat arbetat för att minska ojämlikheter och bidra till ökad välfärd för alla kopplat till FN:s hållbarhetsmål om ökad jämlikhet. Andra frågor som IPU arbetat med är parlamentens roll vad gäller ingripande i självständiga staters inre angelägenheter vid allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och frågan om situationen för minoritetsbefolkningen rohingya i norra Myanmar.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 11 minuter

Justering

2018-03-27

Bordläggning

2018-04-18

Debatt

2018-04-19

Beslut

2018-04-25

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2015, 2016 och 2017 om FN och mänskliga rättigheter i svensk utrikespolitik. Motionerna rör FN och FN-systemet samt situationen för de mänskliga rättigheterna i Eritrea, Etiopien, Somalia, Ryssland, Kina och Myanmar. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

66

Förslagspunkter

8

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

18, 93 minuter

Justering

2018-05-17

Bordläggning

2018-05-29

Debatt

2018-05-30

Beslut

2018-05-30

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 som gäller Mellanöstern och Nordafrika. Motionerna tar bland annat upp situationen i Irak och Syrien, situationen i Turkiet, fredsprocessen i Mellanöstern samt situationen i Västsahara. Riksdagen sa nej till alla motionerna.

Behandlade dokument

81

Förslagspunkter

9

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

25, 109 minuter

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-25

Debatt

2018-04-26

Beslut

2018-04-26

Riksdagen har behandlat en skrivelse och en redogörelse om Sveriges arbete i Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, OSSE. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till två motioner från allmänna motionstiden 2017.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 27 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-16

Debatt

2018-05-17

Beslut

2018-05-23

Riksdagen har behandlat en skrivelse och en redogörelse om Sveriges arbete i Europarådets ministerkommitté samt i Europarådets parlamentariska församling, PACE. Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sade samtidigt nej till en motion som lämnats med anledning av skrivelsen och två motioner från allmänna motionstiden 2017.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

18, 70 minuter

Justering

2018-05-03

Bordläggning

2018-05-16

Debatt

2018-05-17

Beslut

2018-05-23