Sök

Den som arbetar i en privat verksamhet inom vård, skola och omsorg ska få motsvarande rätt som offentligt anställda att berätta om missförhållanden till media. Det gäller de verksamheter som helt eller delvis finansieras av skattemedel. Rätten att berätta om missförhållanden ingår i det så kallade meddelarskyddet.

Meddelarskyddet innebär också att den som bedriver verksamheten inte får efterforska vem som har berättat om saker till media. Den som gör efterforskningar som strider mot lagen kan dömas för brott.

Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag, men med några justeringar. Justeringarna handlade bland annat om att lagen ska börja gälla den 1 juli 2017 i stället för den 1 april, vilket regeringen föreslog.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

5, 24 minuter

Justering

2017-02-02

Bordläggning

2017-02-15

Debatt

2017-02-16

Beslut

2017-02-16

Konstitutionsutskottet, KU, har följt upp hur riksdagen använde EU:s subsidiaritetsprincip under 2015. Riksdagen prövar alla utkast till lagförslag som kommer från EU utifrån subsidiaritetsprincipen. Principen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen gjorde 21 subsidiaritetsprövningar under 2015 och fann att ett EU-förslag stred mot principen.

Om tillräckligt många av EU-ländernas parlament tycker att ett EU-förslag strider mot subsidiaritetsprincipen ska förslaget omprövas av den som lämnat förslaget, oftast EU-kommissionen. Det brukar ibland kallas att parlamenten ger kommissionen en varning, ett så kallat gult kort. Under 2015 utfärdades inga gula kort.

Konstitutionsutskottet påpekar att det är viktigt att subsidiaritetsprövningen kan göras innan förhandlingarna av förslagen inom EU börjar. Annars kan subsidiaritetsprövningarna förlora i betydelse. Detta utifrån att det finns exempel där förhandlingar i rådet inleddes - och medlemsländerna enades om ett kompromissförslag - innan tiden för prövningen hade löpt ut.

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2016-12-13

Bordläggning

2017-01-17

Debatt

2017-01-18

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag till ändringar i det ekonomiadministrativa regelverket för riksdagens myndigheter.

Förslaget innehåller bland annat en ny lag om budget och ekonomiadministration för riksdagens myndigheter som ska ersätta den så kallade REA-lagen. Den nya lagen stämmer bättre överens med budgetlagen. De nya reglerna innebär också att riksdagens nämndmyndigheter ska redovisa sina kostnader i den verksamhetsredogörelse som de varje år lämnar till riksdagen. Dessutom förtydligas Riksdagsförvaltningens instruktion om förvaltningens rätt att ta ut avgifter för upplåtelser av lägenheter och lokaler i myndighetens fastigheter.

Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2016-11-08

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Kommunallagen har funnits i över 25 år och har justerats vid ett femtiotal tillfällen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny kommunallag. Den nya kommunallagen får nu en ny struktur och ett mer enhetligt språk. Den nya lagen innebär bland annat:

• Fullmäktige får bestämma att styrelsen i kommunen eller landstinget ska kunna besluta i specifika frågor som rör andra nämnders verksamhet.
• Rollfördelningen mellan de anställda och förtroendevalda ska göras tydligare.
• Varje kommun och landsting ska ha en tjänsteman som har den ledande ställningen bland de anställda.
• Den kommunala anslagstavlan ska i fortsättningen vara webbaserad. Det innebär bland annat att fullmäktiges sammanträden inte längre måste annonseras ut i den lokala tidningen.

Den nya kommunallagen och de lagändringar som följer av den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2018.

Riksdagen riktade samtidigt två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen borde se över hur ersättare i kommunala styrelser, nämnder och utskott utses. Med dagens system kan ett parti i vissa situationer bli helt utan representation i en styrelse, nämnd eller utskott om en ledamot avgår under mandatperioden.
• Enligt den nuvarande och den föreslagna kommunallagen ska fullmäktige för varje mandatperiod anta ett program med mål och riktlinjer för kommunala angelägenheter som utförs av privata aktörer. Skyldigheten att ta fram ett program med mål och riktlinjer för den privata verksamheten bör även gälla för verksamhet som drivs av en kommun, anser KU. Regeringen bör analysera hur den här skyldigheten ska se ut och därefter återkomma till riksdagen med ett lagförslag.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

25

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-16

Debatt

2017-06-19

Beslut

2017-06-20

Riksdagen sa ja till riksdagsstyrelsens förslag om nya lagar om ersättning till riksdagens ledamöter och om stöd till partigrupper.

Den nya lag om ersättning till riksdagens ledamöter innehåller regler om bland annat ledamöternas arvode, ersättning för resor samt tillgång till övernattningsboende och teknisk utrustning. Syftet med den nya lagen är bland annat att skapa ett enhetligt, tydligt och lättillgängligt regelverk för de olika typer av ersättningar som en riksdagsledamot har rätt till.

Den nya lagen om stöd till partigrupperna för riksdagsledamöternas arbete i riksdagen motsvarar i huvudsak den tidigare lagen, men innebär att regler som tidigare inte varit inskriven i lag nu blir det.

Riksdagen sa också ja till vissa ändringar i arvodeslagen. Bland annat handlar det om att bestämmelser om sammanträdesarvoden i EU-nämnden flyttas till den nya lagen om ersättning till riksdagens ledamöter.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 23 minuter

Justering

2016-11-08

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Veterandagen den 29 maj borde bli allmän flaggdag. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande till regeringen om det.

Den 29 maj varje år högtidlighålls veterandagen av Försvarsmakten med en ceremoni på Djurgården i Stockholm. Alltfler svenskar kan nu betraktas som veteraner, dels från den militära verksamheten i Sverige men också från internationella insatser i vår omvärld. Om veterandagen skulle bli en allmän flaggdag så skulle de som inte kan delta i statsceremonin kunna visa sin uppskattning för Sveriges veteraner.  Det skulle också öka kunskapen om veteranernas viktiga insatser i stort. Riksdagen anser därför att 29 maj bör bli allmän flaggdag.

Riksdagen sa nej till övriga motioner om allmänna helgdagar som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

8, 22 minuter

Justering

2017-04-25

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

Efter förslag från regeringen beslutade riksdagen om ändringar i radio- och tv-lagen som ska främja konkurrens och mångfald på området analog kommersiell radio. Beslutet innebär att Myndigheten för press, radio och tv ska bestämma sändningsområdenas storlek för analog kommersiell radio med hänsyn till vad som gagnar konkurrens och mångfald på hela radioområdet. Beslutet innebär också att en enskild aktör inte ska kunna få mer än ett tillstånd inom ett sändningsområde, om det finns skäl att anta att det kan inverka negativt på konkurrensen.

Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 21 minuter

Justering

2017-05-30

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Regeringen föreslår i den ekonomiska vårpropositionen flera ändringar i fördelningen av ändamål och verksamheter på utgiftsområden.

Ändringarna rör bland annat polisens uppgifter på djurområdet, statsbidrag för mottagande av skyddsbehövande, klagomålshantering inom Inspektionen för vård och omsorg och etableringsuppdraget.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2017-05-30

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Konstitutionsutskottet, KU, har i sin årliga granskning av regeringen behandlat 32 anmälningar från riksdagsledamöterna.

KU:s granskning av regeringen är klar

Efter debatten i kammaren lade riksdagen KU:s granskning till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Anföranden och repliker

48, 32 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-16

Debatt

2017-06-19

Landstingen i Uppsala, Västmanlands, Västernorrlands och Norrbottens län ska ta över det så kallade regionala utvecklingsansvaret. Det betyder att landstinget ansvarar för arbetet med regionens tillväxt samt planer för länets infrastruktur. I alla dessa län, förutom Uppsala, är det i dag länsstyrelsen som hanterar detta. I Uppsala län är det istället ett samverkansorgan som har ansvaret. Landstingen i de här länen har själva ansökt om att få ta över ansvaret.

Det ska också vara möjligt för landstingen att beteckna landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen som regionfullmäktige och regionstyrelsen istället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar att gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-10-11

Bordläggning

2016-10-18

Debatt

2016-10-19

Beslut

2016-10-19

Riksdagen beslutade att återförvisa konstitutionsutskottets betänkande om allmänna helgdagar. Det betyder att betänkandet skickades tillbaka till utskottet för ytterligare beredning. Betänkandet behandlar motionsförslag om bland annat veterandagen som allmän flaggdag, flaggning, nationella symboler, allmänna helgdagar och en minnesdag tillägnad kommunismens offer.

Förslagspunkter

11

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

11, 40 minuter

Justering

2017-02-28

Bordläggning

2017-03-28

Debatt

2017-03-29

Beslut

2017-03-29

Riksdagen sa nej till motionsförslag om hur riksdagen ska arbeta. Skälen är bland annat att arbete pågår på området. Motionerna handlar bland annat om riksmötets öppnande, röstregler, ceremonier och EU-flagga i kammaren, votering på distans, Europaparlamentarikers föräldraledighet och Riksdagsförvaltningens verksamhet.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

12

Anföranden och repliker

3, 18 minuter

Justering

2017-04-25

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

För att de demokratiska processerna ska fungera är det viktigt att människor engagerar sig politiskt. Riksdagen vill se åtgärder för att öka antalet förtroendevalda inom politiken. Därför riktade riksdagen ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag på hur förtroendeuppdragen ska utformas så att fler människor lockas att engagera sig politiskt, så att hinder mot nyrekrytering minskar och så att ungdomar får ökade möjligheter att delta aktivt i den demokratiska processen.

Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om kommunala och regionala frågor. Förslagen handlar om en ny kommunreform, undantag från lokaliseringsprincipen för bredbandsutbyggnad, kommuners deltagande i fristadssystemet, kommuner som testarenor, ansvaret för tillfälliga anläggningsboenden, virtuella kommuner, kompetenslyft i hbt-frågor, den kommunala självstyrelsen, regionalt utvecklingsansvar och regionalisering.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

12

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

12, 64 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-16

Debatt

2017-06-19

Beslut

2017-06-20

Frågan om finlandssvenskarna ska erkännas som en nationell minoritet i Sverige behöver utredas. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att tillsätta en sådan utredning. 

Riksdagen sa samtidigt nej till övriga motioner som rör minoritetsfrågor. En av anledningarna är att det redan pågår arbete i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

10

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

9, 57 minuter

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

Om hälso- och sjukvårdspersonal eller socialtjänst i sitt arbete råkar på djur som far illa bör de kunna lämna uppgifter om detta vidare till ansvarig myndighet. Det anser riksdagen, som uppmanade regeringen att komma med förslag om en sekretessbrytande bestämmelse som gör detta möjligt.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om informationsteknik och demokrati. Uppmaningen gäller att regeringen bör vidta åtgärder för att informationsteknikens potential ska utnyttjas för att främja demokratin.

Riksdagen gjorde tillkännagivandena i samband med behandlingen av motionsförslag om offentlighet, sekretess och integritet. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området.

Behandlade dokument

41

Förslagspunkter

12

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

9, 52 minuter

Justering

2017-04-20

Bordläggning

2017-05-02

Debatt

2017-05-03

Beslut

2017-05-03

Riksdagen riktade ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om att tillsätta en parlamentarisk utredning för att göra en översyn av Riksrevisionen. Översynen ska bland annat behandla riksrevisorerna, riksdagen och Riksrevisionen, effektivitetsrevisionen och vissa förhållanden vid Riksrevisionen.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

9, 64 minuter

Justering

2016-11-10

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Riksrevisionen har undersökt regeringens användning av nationella samordnare som statligt styrmedel. Riksrevisionens övergripande bedömning är att nationella samordnare kan vara ett ändamålsenligt styrmedel men att resultatet beror på hur samordnarna används och vilka förutsättningar de får. I rapporten lämnar Riksrevisionen inte några rekommendationer till regeringen eller regeringens myndigheter.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens iakttagelser och slutsatser i en skrivelse till riksdagen. Där framgår det att regeringen kommer att fortsätta att besluta om samordningsuppdrag när det bedöms vara ändamålsenligt. När regeringen i framtiden ska avgöra om en samordnare bör tillsättas utgör Riksrevisionens rapport, tillsammans med konstitutionsutskottets uttalanden i utskottets granskningsärende Samordnare inom olika politikområden och Statskontorets rapport om nationella samordnare ett värdefullt inslag, enligt regeringen.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 29 minuter

Justering

2017-01-17

Bordläggning

2017-01-24

Debatt

2017-01-25

Beslut

2017-01-25

Riksdagen sa ja till regeringens, riksdagsstyrelsens och Riksdagens ombudsmäns (JO) förslag om hur anslagen för utgiftsområde 1, Rikets styrelse, ska fördelas. Totalt handlar det om drygt 13 miljarder kronor för 2017. I utgiftsområde 1 ingår bland annat hovet, riksdagens ledamöter och partier, Riksdagsförvaltningen, JO, Regeringskansliet, länsstyrelserna, åtgärder för nationella minoriteter och presstödet.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om bland annat höjda stödnivåer för tidningar som kommer ut en gång per vecka.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

9

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 56 minuter

Justering

2016-11-22

Bordläggning

2016-11-29

Debatt

2016-11-30

Beslut

2016-12-01

En riksdagsledamot som tar emot en gåva, huvudsakligen på grund av sitt uppdrag som ledamot, ska anmäla gåvan för registrering i ett gåvoregister. Om gåvan saknar eller har ett obetydligt värde behöver den inte anmälas eller registreras. Anmälan och registrering ska också göras av en ledamots skulder, borgensåtaganden och andra åtaganden som gäller verksamhet eller ekonomiska intressen i företag och föreningar, fastighetsinnehav i form av näringsverksamhet och inkomstbringande självständig verksamhet.

Beslutet innebär en ny lag om registrering och hantering av gåvor mottagna av riksdagsledamöter och ändringar i lagen om registrering av riksdagsledamöters åtaganden och ekonomiska intressen. Ett tillägg görs också i riksdagsordningen.

Riksdagen sa därmed ja till förslag från riksdagsstyrelsen, med vissa ändringar.

Riksdagen vill också se en utredning om att anpassa de aktuella lagarna till den allmänna dataskyddsförordningen. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till riksdagsstyrelsen om detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

4

Anföranden och repliker

4, 10 minuter

Justering

2016-11-08

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16

Den 1 januari 2017 börjar EU-regler gälla om två nya bolagsformer för politiskt arbete på EU-nivå; europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Syftet är att ge europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser bättre rättsliga och ekonomiska ramar, för att på så vis främja och stärka den representativa demokratin på EU-nivå. Svenska politiska partier omfattas inte av de här reglerna.

Riksdagen beslutade efter förslag från regeringen om bestämmelser som ska komplettera EU:s regler. Beslutet innebär att i svensk rätt ska samma regler gälla för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som för ideella föreningar, med vissa skillnader i reglerna som rör bokföring och revision.

Reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2016-11-08

Bordläggning

2016-11-15

Debatt

2016-11-16

Beslut

2016-11-16