338 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Kammarens föredragningslistor, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2009/10, 2008/09, 1918, 1911, 1910, Konstitutionsutskottet, Utrikesutskottet, sorterat efter datum
För att anpassa presstödet till EU:s statsstödsregler har riksdagen beslutat att presstödsförordningen ska ändras. Detta medför en minskning av det ekonomiska stödet till så kallade högfrekventa storstadstidningar som Svenska Dagbladet och Skånska Dagbladet. Minskningen av driftsstödet ska ske etappvis under fem år. De högfrekventa storstadstidningarna ska i fortsättningen ha rätt till samma allmänna driftsstöd som övriga hög- och medelfrekventa dagstidningar. Men eftersom det i presstödsförordningen ställs särskilda krav på storstadstidningar kan de även få ett extrastöd. Stödet ska täcka 40 % av de nettokostnader som de särskilda kraven resulterar i. Det sammanlagda driftsstödet till storstadstidningar ska samtidigt begränsas till 45 miljoner kronor per år. De övergångsbestämmelser i presstödsförordningen som gäller i dag tas bort. Gränser för hur stor del av tidningsföretagens kostnader som får täckas av driftsstödet ska också införas. Presstödsförordningens giltighet ska begränsas så att den gäller den 31 december 2016. Ändringarna kan börja gälla den 1 januari 2011. Detta förutsätter att ändringarna godkänns av Europeiska kommissionen som genomför en prövning av presstödet.
Regeringen redovisar för riksdagen varje år hur den har genomfört riksdagens beslut. Årets redovisning visar enligt konstitutionsutskottet, KU, på vissa enstaka brister i regeringens återrapportering av om riksdagens beslut anses genomförda eller ej. KU har låtit övriga utskott komma in med synpunkter. Ett antal utskott bedömer att några av de riksdagsbeslut som regeringen anser vara färdigbehandlade i själva verket inte är det. Ett av besluten gäller en översyn av ärenden om bortförda barn. Regeringen fick i uppdrag att redovisa resultatet av översynen till riksdagen men har inte gjort det. Ett annat ärende handlar om att regeringen aviserat att den överväger att betrakta rapporteringen i frågan om beskattning av ersättning till ledamöter i Europaparlamentet som slutbehandlat. Skatteutskottet förutsätter att regeringen tar initiativ till en mer ingående behandling av frågan. KU förutsätter att regeringen tar hänsyn till vad utskotten framfört och att den genomför de åtgärder som behövs. Utskottet tänker förstärka sin granskning av regeringens årliga rapport i fortsättningen. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
Regeringen föreslår i en proposition omfattande ändringar i regeringsformen och även ett stort antal andra lagändringar, bland annat i vallagen och kommunallagen. Enligt förslaget kommer statsministern stöd i riksdagen efter varje val att prövas genom en obligatorisk omröstning. Lagrådets roll förstärks och domstolarnas självständiga ställning markeras. Enskildas skydd mot integritetsintrång som innebär övervakning eller kartläggning förstärks. Sveriges medlemskap i EU tydliggörs liksom vårt deltagande i internationellt samarbete inom ramen för FN och Europarådet. Vid sidan av de många sakliga ändringarna föreslås språkliga och redaktionella ändringar i syfte att göra regleringen mer överskådlig och tydlig samt göra lagtexten könsneutral. Grundlagsförändringar kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan. Förändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2011. Riksdagen antog grundlagsförslagen som vilande och skjuter upp lagar om ändringar i bland annat vallagen och kommunallagen till nästa riksmöte.
Digital bio och annan offentlig uppspelning ur databaser ska omfattas av grundlagsskyddet i yttrandefrihetsgrundlagen. Digital bio innebär att filmvisningen distribueras och lagras med hjälp av digital teknik istället för analog, till exempel via satellit eller bredband. Digital bio omfattas av undantaget från censurförbudet och granskas på samma sätt som traditionell biograffilm. Det blir också möjligt att i lag ställa krav på den som sänder tv i tråd att utforma sändningarna på ett sådant sätt att programmen genom textning, teckenspråkstolkning, syntolkning, uppläst text eller liknande teknik blir tillgängliga för personer med funktionsnedsättning. Yttrandefrihetsgrundlagens tillämplighet på viss databasverksamhet blir också tydligare. Grundlagsförändringar såsom dessa kräver två riksdagsbeslut med ett val emellan och föreslås börja gälla den 1 januari 2011.
Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som granskar den statliga verksamheten i syfte att medverka till en god resursanvändning och en effektiv förvaltning. I dag lämnar Riksrevisionen dessa granskningar till regeringen. I framtiden ska de i stället lämnas direkt till riksdagen som i sin tur lämnar dem vidare till regeringen som ska yttra sig. Styrelsen vid Riksrevisionen avskaffas i sin nuvarande form och ersätts med Riksrevisionens parlamentariska råd. Rådets uppgift blir att ge riksdagen insyn i Riksrevisionens verksamhet. Rådet ska också fungera som ett organ för samråd mellan riksdagen och revisorerna. Riksrevisionen leds av tre riksrevisorer. Den av revisorerna som ansvarar för den administrativa ledningen får ett utökat ansvar. Han eller hon blir ensam beslutsfattare i administrativa och organisatoriska frågor. Ändringarna i riksdagsordningen har i enlighet med konstitutionsutskottets förslag antagits som vilande. Lagar om ändring i vissa andra lagar skjuts upp till nästa riksmöte. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 januari 2011.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2009/10:29
Föredragningslista
Utrikesutskottet 2009/10:29
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2009/10:29
Datum och tid: 11:00
Plats: Utrikesutskottets sessionssal RÖ 5-30
Föredragningslista
1. Justering av protokoll
2. Meddelanden och administrativa frågor
3. Granskning av utkast till betänkande 2009/10:UU10 Verksamheten
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2009/10:43
Föredragningslista
Konstitutionsutskottet 2009/10:43
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2009/10:43
Datum och tid: 11:00
Plats: RÖ 7-08
Föredragningslista
1. KU8y Ett starkare skydd för den enskildes integritet vid kreditupplysning
föredr. JJ Företrädare för Syna AB kommer kl. 11:00
Hans Henrik Stjerna, VD
Det är viktigt att all information som produceras av myndigheter kan återskapas. Därför tar myndigheter regelbundet säkerhetskopior på datoriserad information. Annars kan viktiga handlingar försvinna vid tekniska fel, sabotage, brand eller andra olyckor. I dag är det oklart vilka lagar som gäller för säkerhetskopior. Om säkerhetskopior skulle vara allmänna handlingar omfattas de av offentlighetsprincipen. Vem som helst skulle kunna begära ut all information från säkerhetskopiorna. Privata brev, arbetsdokument och annan obearbetad information, som aldrig var tänkt att bli allmän handling, skulle bli offentliga. Riksdagen har därför beslutat om ändringar i tryckfrihetsförordningen så att säkerhetskopior inte ska vara allmänna handlingar. Eftersom beslutet medför grundlagsändringar måste riksdagen fatta ytterligare ett beslut efter valet höst 2010. Samtidigt behandlades ett förslag om ändring av sekretessen för tsunamibanden, regeringens säkerhetskopior efter naturkatastrofen 2005. Sekretessen bör enligt förslaget gälla i högst 70 år. Förslaget innebär ändringar i offentlighets- och sekretesslagen. Men riksdagen beslutade att ändringarna i offentlighets- och sekretesslagen ska skjutas upp till dess att riksdagen slutligen antagit ändringarna i tryckfrihetsförordningen. Lagändringarna börjar, om det slutligt antas av riksdagen, gälla den 1 januari 2011.
I en skrivelse ger regeringen sin syn på hur Sverige ska bidra till en rättvis och hållbar global utveckling. Utgångspunkten är att de nationella politiska besluten inom alla områden även har betydelse för utvecklingen utanför Sveriges gränser. Extra fokus ligger på sex utmaningar, bland annat migrationsströmmar, klimatförändringar och miljöpåverkan. I skrivelsen berättar regeringen också om de resultat som uppnåtts sedan den förra skrivelsen presenterades 2008. Riksdagen ställde sig bakom regeringens beskrivning och avslutade ärendet med detta.
Den tekniska utvecklingen har gjort barnpornografiska bilder alltmer lättillgängliga och nya typer av innehav svåra att angripa. För en effektivare bekämpning av barnpornografibrott har riksdagen därför beslutat om en rad lagändringar. Beslutet innebär bland annat att: Den som ser på en barnpornografisk bild efter att aktivt skaffat sig tillgång till bilden ska kunna dömas utan att han eller hon i traditionell mening äger bilderna. Det blir därmed möjligt att fälla någon som exempelvis betalar för att få titta på barnpornografi på en webbsida. Barn som passerat puberteten och förekommer i pornografiska bilder ska skyddas bättre. Domstolarna ska när det gäller skildring av barn kunna döma för barnpornografibrott även när barnets ålder inte framgår av bilden. Det ska bli lättare att döma personer som har begått barnpornografibrott utomlands. Preskriptionstiden för brotten i flera fall förlängas. De omständigheter som innebär att brottet bedöms som grovt förtydligas. Lagändringarna omfattar brottsbalken, tryckfrihetsförordningen och yttrandefrihetsgrundlagen. De lagändringarna som inte medför grundlagsändringar ska börja gälla den 1 juli 2010. Riksdagen säger i huvudsak ja till regeringens förslag. Men ändringarna i brottbalken som hänger samman med de föreslagna grundlagsändringarna kan först godkännas när riksdagen sagt ja till förslagen till grundlagsändringar. Detta kan ske tidigast under riksmötet 2010/11.
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2009/10:28
Föredragningslista
Utrikesutskottet 2009/10:28
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2009/10:28
Datum och tid: 09:30
Plats: Utrikesutskottets sessionssal RÖ 5-30
Föredragningslista
1. Justering
av utkast till betänkande 2009/10:UU14 Att möta globala utmaningar om samstämmighet för utveckling AH 2. Justering av
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2009/10:42
Föredragningslista
Konstitutionsutskottet 2009/10:42
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2009/10:42
Datum och tid: 09:00
Plats: Skandiasalen
Föredragningslista
1. Offentlig utfrågning av Dag Klackenberg, f.d. styrelseordförande i Vattenfall AB
Granskningsärendena 17 och 25 Regeringens styrning av Vattenfall AB
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2009/10:26
Föredragningslista
Utrikesutskottet 2009/10:26
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2009/10:26
Datum och tid: 09:30
Plats: Utrikesutskottets sessionssal RÖ 5-30
Föredragningslista
1. Justering av protokoll
2. Meddelanden och administrativa frågor
3. Justering
av yttrande 2009/10:UU2y till konstitutionsutskottet
Utskottens kallelser och föredragningslistor 2009/10:40
Föredragningslista
Konstitutionsutskottet 2009/10:40
Kallelse
Kallelse: Utskottssammanträde 2009/10:40
Datum och tid: 09:00
Plats: RÖ 7-08
Föredragningslista
1. Justering av protokoll
2. Anmälningar
3. KU6y Subsidiaritetsprövning av förslag till direktiv om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn m.m. föredr.
Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling har lämnat en redogörelse till riksdagen. Här sammanfattas församlingens verksamhet under 2009, dess roll i det europeiska samarbetet och den svenska representationen. Här beskrivs bland annat granskningen av medlemsländerna - om de uppfyller sina politiska och ekonomiska åtaganden. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) är en säkerhetsorganisation med 56 medlemsländer. Sveriges delegation har lämnat en redogörelse för verksamheten under 2009 till riksdagen. Här beskrivs bland annat arbetet med valövervakning, för demokratisk utveckling och mänskliga rättigheter. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra några tillägg.
EU-kommissionen har presenterat ett arbetsprogram för mandatperioden. Där berättar de om sina viktigaste politiska uppgifter de närmaste åren. Utrikesutskottet har granskat innehållet i 2010 års program, Tid för handling. I sitt utlåtande lyfter utskottet särskilt fram principen om öppenhet. Att det är viktigt att EU är öppet mot omvärlden. Det ska vara vägledande inom alla områden, till exempel migration, frihandel och utvecklingssamarbete. Principen om öppenhet bör också ligga till grund för alla politiska initiativ från EU-kommissionen. Riksdagen avslutade ärendet. Därefter skickades utlåtandet till Regeringskansliet och för kännedom till EU-kommissionen.
