190 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Framställningar och redogörelser, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Kammarens föredragningslistor, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2008/09, 1918, 1911, 1910, Konstitutionsutskottet, Kulturutskottet, sorterat efter relevans
Pensionsvillkoren vid de statligt stödda teater-, dans- och musikinstitutionerna ger upphov till en rad oönskade effekter. Det konstaterar riksdagen som vill att regeringen vidtar åtgärder för att motverka problemen. Detta i avvaktan på att förslagen från en pågående utredning kan ge resultat. Åtgärderna handlar om: Utbildning, karriärväxling och karriärutveckling för sångare och dansare med låg pensionsålder. Fortsatt utbyggnad av teater-, dans- och musikallianserna. Analys av de institutionsspecifika pensionspremierna för statsunderstödda sång- och dansinstitutioner. Uppdrag till Kulturrådet att vid fördelning av bidrag ta hänsyn till att dans- och musikteater blivit dyrare på grund av att premierna differentierats. Stabilare planeringsförutsättningar för institutionerna med en gräns för tjänstepensionsavgiften. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till kultur, medier, trossamfund och fritid. En större satsning på 40 miljoner kronor görs på de centrala museerna. En betydande satsning görs också på scenkonsten där Dramaten, Operan, Riksteatern samt regionala institutioner och den fria scenkonsten förstärks med närmare 60 miljoner kronor. Tv-avgiften höjs 2009 med 44 kronor till 2 076 kronor per år. Uppdraget för Forum för levande historia förtydligas så att det framgår att det också innefattar upplysning om kommunismens brott mot mänskligheten.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om bland annat regional demokrati. De flesta motioner handlar om frågor som anknyter till förslag från den så kallade Ansvarskommittén. Ansvarskommittén är en utredning som redovisade sina slutliga förslag till regeringen den 27 februari 2007. Andra motioner handlar om regionala styrelseformer och samverkan mellan regioner över nationsgränser.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om främst riksdagens arbetsformer. Andra motioner handlar om inkomstgaranti för före detta riksdagsledamöter och statsråd samt vissa andra frågor om statsrådstjänsten.
Riksdagsordningen och några andra lagar ändras: Formerna för att utse riksdagsdirektör ändras. Försöksverksamheten med att besvara interpellationer under sommaren blir permanent. Kravet på att ledamöterna ska underteckna interpellationer och skriftliga frågor slopas. Det införs ett nytt enhetligt system för riksdagsledamöternas enskilda utrikes tjänsteresor. Ledamöterna ska åter ha rätt att lämna in motioner med anledning av alla skrivelser och redogörelser. Denna rätt togs bort 2006. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2009.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om statlig förvaltning. Skälet är bland annat tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar om myndigheterna och medborgarna, utnämning av styrelseledamöter, antalet myndigheter, regional myndighetsstruktur, opinionsbildande myndigheter, dröjsmål hos myndigheter, ansvar för offentliga tjänstemän, ansvarsnämnd inom JO, integritetsrevision, samverkan, samkörning av register, lagtolkning, spam, cookies och temporära Internetfiler, korruption och andra brott samt mångkulturell förvaltning.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att se över det kommunala partistödet. Konstitutionsutskottet, KU, har låtit göra en utvärdering som visar att det inom flera partier sker överföringar av partistöd i relativt stor omfattning. Partistöd från en kommun eller ett landsting används på så sätt för att finansiera partiverksamhet i en annan kommun eller ett annat landsting. Enligt kommunallagen måste en kommunal åtgärd vara knuten till kommunens eller landstingets eget område eller dess invånare för att vara laglig. KU anser att det behövs en översyn i lämpligt sammanhang för att undanröja den osäkerhet som råder både från kommunernas och från partiernas sida när det gäller utrymmet för att använda de kommunala partistöden. Syftet är också att uppnå en högre grad av transparens när det gäller kommunernas och landstingens utbetalningar av stöd till partierna. Riksdagen sa vidare nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om kommunal demokrati.
Riksdagen godkände regeringens och riksdagsstyrelsens förslag i budgetpropositionen om anslag på området Rikets styrelse. Där ingår bland annat Regeringskansliet, riksdagens ledamöter och partier, riksdagsförvaltningen, hovet och presstödet. Anslagen kommer att uppgå till sammanlagt cirka 12,4 miljarder kronor 2009. EU-ordförandeskapet hösten 2009 och miljöcertifiering av riksdagsförvaltningen är två prioriterade utgiftsområden. Riksdagen godkände också två lagförslag som handlar om stöd till riksdagsledamöternas och partigruppernas arbete och om ekonomiska villkor för riksdagens ledamöter. Lagändringarna innebär en höjning av anslaget till politiska sekreterare och en möjlighet att låta miljöhänsyn avgöra valet av färdväg för ledamöternas tjänsteresor inrikes.
En ny språklag befäster svenskan som huvudspråk i Sverige. I dag finns det inga lagregler som talar om vilken status svenska språket har. Att svenska är huvudspråk innebär att svenska är samhällets gemensamma språk, som alla som bor i Sverige ska ha tillgång till och som ska kunna användas inom alla samhällsområden. Det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att svenskan används och utvecklas. Den nya lagen innebär också ett starkare skydd för det svenska teckenspråket och för de fem nationella minoritetsspråken finska, jiddisch, meänkieli, romani chib och samiska. Det allmänna ska ha ett särskilt ansvar för att skydda och främja dessa språk. Den som har ett annat modersmål än svenska, svenskt teckenspråk eller nationellt minoritetsspråk ska ges möjlighet att utveckla och använda sitt modersmål.
Statens mål och syften med bidraget till idrotten utökas. Statsbidraget för barn och ungdomar ska lämnas till verksamheter som bedrivs ur ett barnrättsperspektiv. Målen och syftena kompletteras med att stöd även kan lämnas till verksamheter som stärker idrottsutövares internationella konkurrenskraft. Vidare upphör det bidrag till svensk idrott som beräknas som en andel av det totala överskottet från AB Svenska Spel. Det ersätts i stället av ett stabilt och förutsägbart bidrag inom ramen för ett förhöjt statsanslag. Motsvarande princip ska gälla för den andel av det totala överskottet från Svenska Spel som tillfaller ungdomsorganisationerna. Även det generella spelbidraget till idrottsrörelsen ska ingå i statsanslaget till idrotten.
Riksdagen sa nej till motioner som tar upp olika folkbildnings-och friluftslivsfrågor från den allmänna motionstiden 2008. Riksdagen hänvisar bland annat till pågående arbete och tidigare ställningstaganden. Motionerna innehåller förslag som rör kommunernas och landstingens ansvar för folkbildning, ansvaret för amatörkultur, folkbildningens roll, folkbildningsarbete inför EU-valet och arbete med integrationsfrågor, ekonomiskt stöd till folkhögskolestudier för personer med funktionsnedsättning, samverkan mellan folkhögskole- och komvuxverksamheter och folkbildningskurser i matematik, naturvetenskap och teknik. Ett antal motionsförslag tar upp frågor om mål och visioner för friluftsrörelsen och bidrag till frivilligorganisationer och koloniträdgårdar.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om ungdomspolitik och trossamfundsfrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna om ungdomspolitiken handlar bland annat om behovet av stöd för unga på Internet, ungas ekonomiska situation och underårigas rätt till föreningsorganisation. Motionerna om trossamfundsfrågorna handlar om fördelningsprinciperna för bidrag till trossamfund och stödet till sjukhuskyrkan.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om kulturpolitiska frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp, bland annat i anslutning till Kulturutredningen och översynen av den så kallade granskningslagen.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om spel- och lotterifrågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Den så kallade Spelutredningen lämnade sitt slutbetänkande till regeringen i december 2008, och utredningen har skickats på remiss till bland annat myndigheter och organisationer. Efter remisstiden ska regeringen ta ställning till utredningen.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om kulturmiljövård och museer. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bättre dokumentation och kontroll av byggnadsminnen, beredskapsplan för tillvaratagande av kulturskatter, att föra upp flyttningen av Kiruna stad på Unescos världsarvslista, ratificering av konventionen om skydd för det immateriella kulturarvet och förslag om ökat stöd för olika byggnadsminnen. Andra motioner handlar om inrättande av flera nya museer och frågor kring Forum för levande historias uppdrag.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2008 om public service-frågor. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Regeringen kommer senare i vår att lämna en proposition när det gäller utgångspunkter för det framtida public service-uppdraget, dess finansiering och riktlinjer för programverksamheten.
Riksdagen har beslutat att riksdagsstyrelsen bör överväga i vilken utsträckning besök hos riksdagsledamöter behöver anmälas och vilka uppgifter om besökare som behöver registreras. Beslutet grundar sig delvis på två motioner från Socialdemokraterna och Moderaterna. Det syftar till att säkerställa möjligheten för människor att besöka sina folkvalda utan att bli registrerade. Sedan några år tillbaka registreras alla besökare till riksdagsledamöter i Riksdagshuset i ett besöksregister. Registreringen genomförs av säkerhetsskäl. Uppgifterna i registret är offentliga, vilket innebär att vem som helst kan begära ut dem.
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2007 och 2008 om trossamfund. Motionerna handlar om Svenska kyrkan, begravningsverksamheten, begravningsavgiften, arbetsvillkoren i trossamfunden, fri församlingstillhörighet samt stöd till sekulära livssynsorganisationer.
Den 1 januari 2009 ändras vallagen så att utlandssvenskar får särskilda utlandsröstkort vid val. Utlandsröstkort kan skickas iväg tidigare än vanliga röstkort till väljare som inte är folkbokförda i landet i syfte att snabba på postgången. Väljare som bor utomlands kommer även i framtiden att kunna begära att få vanliga röstkort. Skatteverkets direktåtkomst till uppgifter i val- och folkomröstningsdatabasen kommer också att tas bort. Detta beror på att Skatteverket tidigare hade uppgifter i samband med val men som de inte har idag.
Ett av utgiftsområdena i statens budget ändrar namn. Utgiftsområde 23 ändrar namn från Jord- och skogsbruk, fiske med anslutande näringar till Areella näringar, landsbygd och livsmedel. Namnändringen ska göra det tydligare vilken verksamhet som bedrivs inom utgiftsområdet. Till de areella näringarna räknas näringar som använder biologiska och naturgeografiska resurser på land och i vatten. Hit räknas jordbruk, skogsbruk, fiskerinäring, jakt och rennäring.