Sök
16 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Fakta-pm om EU-förslag, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2017/18, 2016/17, 2007/08, 1918, Richthoff, Roger (-), Försvarsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster
Betänkande 2017/18:FöU14
Leverantörer av samhällsviktiga, digitala tjänster får nya krav när det gäller informationssäkerhet. Det införs bland annat krav på att leverantörerna systematiskt ska arbeta med informationssäkerhet och att de ska rapportera incidenter som kan påverka kontinuiteten i tjänsterna. Den nya lagen omfattar bland annat de som levererar digitala tjänster till sjukvården, banker, energi- och transportsektorn.
Regeringen ansvarar för att utse en tillsynsmyndighet som ska säkerställa att de nya lagkraven följs.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Förslaget bygger på EU-regler och syftet är att uppnå en hög gemensam nivå på säkerhet i nätverk och informationssystem inom EU.
Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 6, 34 minuter
- Justering
- 2018-05-31
- Bordläggning
- 2018-06-08
- Debatt
- 2018-06-11
- Beslut
- 2018-06-13
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om finansieringssystemet för kärnavfallshantering
Betänkande 2017/18:FöU15
Riksrevisionen har granskat finansieringssystemet för kärnavfallshantering och lämnat sina synpunkter i en rapport till regeringen. Riksrevisionens menar att det finns stora osäkerheter i hur stora de framtida kostnaderna och intäkterna kan bli. Systemet har sannolikt varit underfinansierat. Det saknas också samlade bedömningar av riskerna gjorda av regeringen och myndigheter. Utöver det konstateras också att rapporteringen till riksdagen brister, vilket försvårar insynen.
Regeringen har svarat i en skrivelse att de avser att utveckla rapporteringen till riksdagen i budgetpropositionen vart tredje år. Regeringen redogör för faktorer som gör att färre aktörer blir inblandade och det blir en bättre helhetssyn.
Riksdagen instämmer med Riksrevisionen och regeringen om att det är viktigt att det inte finns osäkerheter eller oenigheter när det gäller finansieringssystemet. Riksdagen välkomnar det som regeringen redan gjort åt saken och tycker att de kommande åtgärder som regeringen sagt att de ska göra är relevanta. Riksdagen la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 12 minuter
- Justering
- 2018-05-24
- Bordläggning
- 2018-06-08
- Debatt
- 2018-06-11
- Beslut
- 2018-06-13
- Dokument & lagar
En skärpt straffrättslig reglering av obehörigt tillträde till skyddsobjekt
Betänkande 2017/18:FöU17
Straffen för obehöriga som tar sig in till skyddsobjekt ska skärpas. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna innebär bland annat att brottet "obehörigt tillträde till skyddsobjekt" delas upp i två svårhetsgrader. För brott av normalgraden ska inte längre böter ingå i straffskalan och straffet höjs från högst ett till högst två års fängelse. För mindre allvarliga brott ska böter eller fängelse i högst sex månader kunna dömas ut.
Andra ändringar handlar bland annat om att den så kallade subsidiaritetsregeln om olaga intrång i skyddslagen tas bort. Det innebär att brottsbalkens bestämmelser inte längre har företräde framför skyddslagen.
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 4, 7 minuter
- Justering
- 2018-05-03
- Bordläggning
- 2018-05-15
- Debatt
- 2018-05-16
- Beslut
- 2018-05-16
- Dokument & lagar
En amnesti för explosiva varor
Betänkande 2017/18:FöU13
Det införs en tidsbegränsad lag om amnesti för explosiva varor, till exempel handgranater och sprängämnen. Syftet med den är att minska antalet illegala explosiva varor i samhället. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
I dag måste en person som hanterar, överför, importerar eller exporterar explosiva varor ha ett tillstånd för att få göra det. Dessutom måste en person som får tillgång till explosiva varor utan att ha tillstånd till det direkt ta kontakt med Polismyndigheten. Förslaget om amnesti innebär att personer som hanterar en explosiv vara utan att ha tillstånd att göra det inte ska kunna dömas för brott. Det gäller under förutsättning att hen frivilligt tar kontakt med polisen och lämnar information som gör att polisen kan ta hand om varan.
Amnestin ska gälla från den 15 oktober 2018 till den 11 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 4, 14 minuter
- Justering
- 2018-04-26
- Bordläggning
- 2018-04-27
- Debatt
- 2018-05-02
- Beslut
- 2018-05-02
- Dokument & lagar
Militära frågor
Betänkande 2017/18:FöU6
Ansvaret för Försvarsmaktens materiel bör överföras till Försvarsmakten. ÖB, överbefälhavaren, bör vara den som ansvarar för vidmakthållandet och tillhörande upphandling när det gäller logistikförsörjningen. Det anser riksdagen som riktar ett tillkännagivande till regeringen om detta. Syftet är att Försvarsmakten effektivt ska kunna hantera Sveriges beredskap vid en ändrad beredskapsnivå.
Riksdagen riktar även en uppmaning till regeringen om att det bör införas ett tillfälligt stopp mot att avveckla befintliga övnings- och skjutfält. Riksdagen sa nej till övriga motioner inom området militära frågor.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 27, 115 minuter
- Justering
- 2018-04-26
- Bordläggning
- 2018-04-27
- Debatt
- 2018-05-02
- Beslut
- 2018-05-02
- Dokument & lagar
Civilt försvar och krisberedskap
Betänkande 2017/18:FöU7
Arbetet med civilt försvar och krisberedskap är viktigt för att Sverige ska stå väl rustat vid en kris eller ett krig. Riksdagen riktade därför tre tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen. Regeringen bör se till att de ökade förvaltningsanslag länsstyrelserna får för en bättre krisberedskap går till det och inte till annan verksamhet. Regeringen bör även se över länsstyrelsernas krisberedskap så att övningsverksamheten och beredskapen kan utvecklas. Till sist bör regeringen snarast också följa upp utredningen Kommunikation för vår gemensamma säkerhet och göra det möjligt att ta fram en säker kommunikationslösning så att exempelvis polis, sjukvård och försvar kan dela sekretessbelagd information med varandra.
Riksdagen sa nej till de övriga motionsförslagen om civilt försvar och krisberedskap som behandlades samtidigt.
- Behandlade dokument
- 60
- Förslagspunkter
- 50
- Reservationer
- 50
- Anföranden och repliker
- 9, 66 minuter
- Justering
- 2018-03-27
- Bordläggning
- 2018-04-11
- Debatt
- 2018-04-12
- Beslut
- 2018-04-18
- Dokument & lagar
Försvarspolitik
Betänkande 2017/18:FöU3
Riksdagen sa nej till motionsförslag som bland annat handlar om Sveriges försvarspolitiska inriktning, försvarets förmåga och materialförsörjning. Riksdagen sa nej till förslagen, framförallt på grund av att förslagen angränsar till Försvarsberedningens pågående arbete och nuvarande samt kommande försvarspolitiska inriktningsbeslut.
- Behandlade dokument
- 18
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 29, 101 minuter
- Justering
- 2018-02-06
- Bordläggning
- 2018-02-14
- Debatt
- 2018-02-15
- Beslut
- 2018-02-15
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Betänkande 2017/18:FöU1
53,8 miljarder kronor ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet försvaret och samhällets krisberedskap. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap, drygt 34,9 miljarder kronor. Drygt 10,8 miljarder kronor går till anskaffning av materiel och anläggningar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
Riksdagen riktade också fyra uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:
- Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att ansvaret för att underhålla och ta hand om Försvarsmaktens materiel och utrustning ska tas över av Försvarsmakten från Försvarets materielverk, FMV.
- Regeringen bör förankra anskaffningen av ett nytt luftvärnssystem med medellång räckvidd i riksdagen.
- Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om stöd för civila som gjort en internationell insats.
- Regeringen bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.
Riksdagen gav regeringen rätt att gå vidare med sitt förslag om att det ska inrättas ett regemente på Gotland, som ska förläggas till Visby. Gotlands regemente blir en egen enhet inom Försvarsmakten som kan börja arbeta från och med 2018.
- Behandlade dokument
- 19
- Förslagspunkter
- 13
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 40, 165 minuter
- Justering
- 2017-11-23
- Bordläggning
- 2017-12-06
- Debatt
- 2017-12-07
- Beslut
- 2017-12-12
- Dokument & lagar
Start för Europeiska försvarsfonden
Utlåtande 2017/18:FöU10
Riksdagen har granskat ett meddelande från EU-kommissionen om start för Europeiska försvarsfonden. Den föreslagna försvarsfonden ingår som en del i EU:s försvarshandlingsplan, som i sin tur är en del i EU:s globala strategi på säkerhets- och försvarsområdet.
Kommissionen menar att en försvarsfond behövs eftersom den europeiska försvarsindustrin kännetecknas av otillräckliga investeringar i att utveckla och säkerställa framtida försvarskapacitet. Tanken är att fonden ska hjälpa medlemsländerna till ökat samarbete på området, något som ska utveckla och uppnå central, strategisk försvarskapacitet.
Riksdagen anser bland annat att Sverige bör vara drivande i att utveckla samarbetet på de områden där detta kan höja såväl enskilda medlemsländers försvarskapacitet som den EU-gemensamma kapaciteten men att medlemsländernas befogenhet på området bör värnas. Det bör finnas handlingsfrihet att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att främja det nationella försvaret. Riksdagen anser också att Sverige bör verka för en effektiv och återhållsam budgetpolitik inom EU.
Sammantaget välkomnar riksdagen förslagen i meddelandet. Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 12, 47 minuter
- Justering
- 2017-10-26
- Bordläggning
- 2017-11-07
- Debatt
- 2017-11-08
- Beslut
- 2017-11-08
- Dokument & lagar
Vissa frågor om Försvarsmaktens personal
Betänkande 2016/17:FöU4
Riksdagen sa nej till motionsförslag om försvarsmaktens personal. Skälen är bland annat att arbete redan pågår på området. Motionerna handlar bland annat om värnplikt, bemanning, personalförsörjning, subventioner, premier och veteranfrågor.
- Behandlade dokument
- 12
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 25, 94 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-17
- Debatt
- 2017-05-18
- Beslut
- 2017-05-18
- Dokument & lagar
Samhällets krisberedskap
Betänkande 2016/17:FöU7
Regeringen borde göra en översyn av vad resursbrist inom sjukvården kan få för konsekvenser vid en extraordinär händelse. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.
Under de senaste åren har svenska sjukhus vid flera tillfällen behövt införa stabsläge i vissa kritiska lägen, såsom vid överbeläggningar eller vid akut personalbrist. Ett stabsläge innebär att sjukhuset tvingas göra hårda prioriteringar i resursanvändandet. Konsekvensen kan bli att patienter hänvisas till andra sjukhus och att operationer behöver ställas in. Att sjukhus behöver gå in i stabsläge vid relativt normala förhållanden är oroande anser försvarsutskottet. Riksdagen vill alltså därför att regeringen ser över vilka konsekvenser resursbrist skulle få vid en extraordinär händelse med stor belastning på samhällets vårdresurser.
- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 28
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 23, 102 minuter
- Justering
- 2017-04-06
- Bordläggning
- 2017-04-19
- Debatt
- 2017-04-20
- Beslut
- 2017-04-26
- Dokument & lagar
Integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet
Betänkande 2016/17:FöU5
Staten borde ha större möjligheter att skydda Sveriges totalförsvarsintressen och ett agerande från regeringens sida brådskar. Riksdagen uppmanade regeringen att snarast återkomma med förslag.
I september förra året lämnade bolaget Nord Stream 2 in en ansökan till regeringen om att lägga en gasledning i Östersjön. Nord Stream 2 bad också samtidigt om att få tillgång till svenska hamnar i Slite och Karlshamn för att kunna lagra material. I Sverige är det kommunala självstyret skyddat i regeringsformen. I januari slog regeringen fast att det är kommunerna själva som har rätt att avgöra om Nord Stream 2 ska få använda hamnarna eller inte. Karlshamns kommun har sagt ja till att Nord Stream 2, via ett annat bolag, ska få lagra material i Karlshamns hamn. Region Gotland har sagt nej när det gäller hamnen i Slite.
Regeringen har meddelat att den har för avsikt att se över lagstiftningen när det gäller frågor som berör svensk försvarspolitik och skyddsvärda objekt. Översynen kommer att gå ut på att se över vilka lagändringar som behöver göras för att bättre tillgodose statens behov att kunna värna totalförsvarets intressen. Frågan bereds just nu i Regeringskansliet.
Riksdagen tycker att regeringen borde skynda på för att återkomma till riksdagen med förslag till sådana lösningar. Riksdagen tycker samtidigt att regeringen snarast bör redovisa för riksdagen hur regeringen tänker lösa frågan fram till dess att förslag om permanenta lösningar kan presenteras. Riksdagen riktade dessa uppmaningar till regeringen i ett tillkännagivande.
Riksdagen sa nej till de motionsförslag som behandlades samtidigt.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 13, 53 minuter
- Justering
- 2017-02-23
- Bordläggning
- 2017-03-01
- Debatt
- 2017-03-02
- Beslut
- 2017-03-15
- Dokument & lagar
Militära frågor
Betänkande 2016/17:FöU6
En av Försvarsmaktens uppgifter är att hjälpa det övriga samhället vid allvarliga olyckor och kriser i fredstid. Riksdagen anser att det är viktigt att arbetet med att förbättra samverkan på det regionala planet fortsätter och intensifieras. Därför uppmanade riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att se över den regionala civil-militära samverkan.
Riksdagen uppmanade samtidigt i ett tillkännagivande regeringen att se över hur Försvarsmaktens behov av övnings- och skjutfält kan tillgodoses. Översynen bör även behandla möjligheterna att öka intensiteten i verksamheten på skjutfält och i övningsområden vid ett försämrat säkerhetsläge.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att den bör klargöra för Försvarsmakten att försvarsmusikens uppgift, utöver att medverka i statsceremonier, även är att medverka nationellt och internationellt i förbandsspelningar och konserter för det civila samhället.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 14, 70 minuter
- Justering
- 2017-02-16
- Bordläggning
- 2017-03-01
- Debatt
- 2017-03-02
- Beslut
- 2017-03-15
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om informationssäkerhetsarbete på nio myndigheter
Betänkande 2016/17:FöU8
Riksrevisionen har granskat hur nio myndigheter arbetar med sin informationssäkerhet. I rapporten framkommer att myndigheternas arbete med informationssäkerhet ligger på en för låg nivå. Följande myndigheter granskades:
- Arbetsförmedlingen
- Affärsverket svenska kraftnät
- Bolagsverket
- Försäkringskassan
- Lantmäteriet
- Migrationsverket
- Post- och telestyrelsen
- Sjöfartsverket
- Statens tjänstepensionsverk.
Myndigheterna bedriver samhällsviktig verksamhet, hanterar mycket pengar, är starkt it-beroende och hanterar skyddsvärd information. Regeringen har bedömt rapporten och redogjort för åtgärder i en skrivelse. Bland annat avser regeringen ta fram en nationell strategi för samhällets informations- och cybersäkerhet. Försvarsutskottet som har behandlat skrivelsen anser att det är oroande att myndigheternas arbete med informationssäkerheten är på för låg nivå och välkomnar regeringens arbete med en nationell strategi inom området. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om informationssäkerhetsarbete på myndigheter med flera, medborgarnas kunskap om it-säkerhet samt ett nordiskt, säkert internet.
- Behandlade dokument
- 11
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 8, 45 minuter
- Justering
- 2017-01-26
- Bordläggning
- 2017-02-15
- Debatt
- 2017-02-16
- Beslut
- 2017-02-16
- Dokument & lagar
Försvarspolitik
Betänkande 2016/17:FöU3
Riksdagen sa nej till motioner om försvarspolitik. Motionerna handlar om försvarspolitisk inriktning, försvarets förmåga, internationella samarbeten, materielförsörjning och försvarsindustrifrågor. Andra områden är psykologiskt försvar, nordiskt samarbete, försvarslogistik och cyberförmåga.
Riksdagen håller med om att försvaret behöver förändras och förbättras i många avseenden, men menar att en del av detta redan håller på att genomföras som följd av tidigare beslut om försvarspolitisk inriktning för 2016-2020. Riksdagen påpekar att det viktigaste är att den operativa förmågan i krigsförbanden ökar och totalförsvarets förmåga säkerställs och ser inte att det i nuläget finns skäl till att förändra prioriteringarna. Riksdagen konstaterar också att försvaret har fått mer pengar samt också successivt kommer att tillskjutas mer pengar fram till 2020. Allt detta sammantaget samt det förbättringsarbete som redan pågår är anledningen till ställningstagandet.
- Behandlade dokument
- 17
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 82, 220 minuter
- Justering
- 2016-12-15
- Bordläggning
- 2017-01-17
- Debatt
- 2017-01-18
- Beslut
- 2017-01-18
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 6 Försvar och samhällets krisberedskap
Betänkande 2016/17:FöU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till försvaret och samhällets krisberedskap. Sammanlagt går drygt 50 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Mest pengar går till förbandsverksamhet och beredskap (cirka 32,5 miljarder kronor) samt materiel och anläggningar (cirka 10,4 miljarder).
Riksdagen lämnade delvis bifall till regeringens förslag om att under vissa förutsättningar få sälja och hyra ut försvarsmateriel. Riksdagen beslutade om en begränsning att regeringen endast får göra detta under 2017 och det får bara gälla JAS 39 C/D.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 60, 161 minuter
- Justering
- 2016-12-01
- Bordläggning
- 2016-12-07
- Debatt
- 2016-12-08
- Beslut
- 2016-12-13