Sök

Patienter borde kunna jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar genom nationella kvalitetsregister och en ny nationell cancerstrategi behövs. Det anser riksdagen som genom två tillkännagivanden uppmanar regeringen att arbeta med hälso- och sjukvårdsfrågorna.

Det ena tillkännagivandet handlar om nationella kvalitetsregister, som innehåller patientuppgifter om åtgärder och resultat inom hälso- och sjukvården och ska ge kunskap om hur vården kan förbättras. Riksdagen anser att regeringen borde ge en myndighet i uppdrag att ta fram förslag på hur dessa register kan bli tillgängliga för patienter så att de kan jämföra kvaliteten mellan olika vårdmottagningar.

Det andra tillkännagivandet handlar om den nationella cancerstrategin, som lägger grunden för svensk cancervård. Enligt riksdagen borde regeringen, med utgångspunkt i bland annat nya forskningsrön, ta fram en ny utvecklad nationell cancerstrategi. Syftet är att bidra till kortare väntetider, mer inslag av högspecialiserad vård och långsiktig kompetensförsörjning.

Förslagen om tillkännagivanden kom när riksdagen behandlade förslag i motioner om hälso- och sjukvårdsfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

301

Förslagspunkter

72

Reservationer

78 

Anföranden och repliker

29, 109 minuter

Justering

2018-04-24

Bordläggning

2018-05-16

Debatt

2018-05-17

Beslut

2018-05-17

De senaste åren har den svenska produktionen av alkoholhaltiga drycker utvecklats i snabb takt och det finns ett stort intresse för närproducerade alkoholdrycker i mindre upplagor. I dag är det endast Systembolaget som får bedriva detaljhandel med alkoholdrycker. Frågan om det även ska vara möjligt att bedriva gårdsförsäljning av alkohol har behandlats tidigare av riksdagen som då sagt nej till förslagen.

Riksdagen tycker att regeringen borde verka för en lagstiftning som gör det möjligt att bedriva gårdsförsäljning av alkohol i begränsad utsträckning. Det gäller under förutsättning att Systembolagets monopol kan bevaras. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande till regeringen om det.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från två allmänna motionstider om alkohol-, narkotika-, dopnings- och tobaksfrågor. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

145

Förslagspunkter

12

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

35, 111 minuter

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-25

Debatt

2018-04-26

Beslut

2018-05-02

Riksrevisionen rekommenderar i en rapport att Försäkringskassan får ökade möjligheter till sanktioner och kontroll av det statliga tandvårdsstödet. Regeringen instämmer och håller på att utreda hur Försäkringskassan ska kunna hindra tandvårdsgivare som använder tandvårdsstödet felaktigt från att få tillgång till det elektroniska system som hanterar utbetalningar från stödet.

Riksdagen håller med om att Försäkringskassan bör få ökade kontroll- och sanktionsmöjligheter. I den pågående utredningen om att stoppa tandvårdsgivare som missköter sig från ersättningssystemet bör regeringens utgångspunkt vara att lika villkor samt likvärdig tillsyn och uppföljning ska gälla för alla vårdgivare, oavsett driftsform. Riksdagen riktade därför en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, om detta till regeringen.

Riksdagens ställningstagande kom när riksdagen behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av överutnyttjande av tandvårdsstödet till följd av överbehandling. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2018-03-06

Bordläggning

2018-03-20

Debatt

2018-03-21

Beslut

2018-03-21

Allmänna arvsfonden har använt sina pengar på ett sätt som går i linje med fondens syfte och regeringens prioriterade områden. Det anser regeringen i en skrivelse om fondens årliga redovisning som riksdagen har behandlat.

Syftet med Allmänna arvsfonden är att stötta ideella verksamheter som arbetar mot barn, ungdomar eller personer med funktionsnedsättning. Fondens kapital består av arv från personer som inte har några släktingar som ärver dem.

Under 2016 kom det in cirka 630 miljoner till Allmänna arvsfonden. Det var en ökning med 106 miljoner kronor jämfört med 2015. Cirka 734 miljoner kronor fördelades under 2016, varav 71 procent gick till regionala och lokala projekt.

Riksdagen delar regeringens bedömning att pengarna fördelats på ett väl genomfört sätt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Det införs ett nytt nationellt mål och en ny inriktning för funktionshinderspolitiken. Det nya målet är att, med FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning som utgångspunkt, uppnå jämlikhet i levnadsvillkor och full delaktighet i samhället för personer med funktionsnedsättning. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i stort, men lade till att målet om jämlikhet och delaktighet ska uppnås i ett samhälle som har mångfald som grund.

Riksdagen riktade också två uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:

• Regeringen bör ta ett samlat helhetsgrepp om funktionshinderspolitiken.
• Regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag som innebär att alla personer med funktionsnedsättning som har beviljats en insats ska få möjlighet att välja utförare.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

22

Reservationer

20 

Anföranden och repliker

30, 99 minuter

Justering

2017-11-21

Bordläggning

2017-11-29

Debatt

2017-11-30

Beslut

2017-11-30

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om statens styrning inom vården.

Riksrevisionen har under ett tiotal år granskat om statens insatser bidrar till att kvaliteten och effektiviteten inom hälso- och sjukvården ökar. Fokus har legat på regeringens styrning av Socialstyrelsen och den styrning som sker av de som bedriver vård via Sveriges kommuner och landsting, SKL.

I dagsläget anser Riksrevisionen att Socialstyrelsens och SKLs olika roller har gått in i varandra på grund av hur regeringen har styrt. Uppdelningen mellan dem har varit otydlig.

Regeringen håller till stora delar med om Riksrevisionens bedömningar. Däremot påpekar regeringen att många av de åtgärder som Riksrevisionen föreslår redan har hunnit påbörjas under de år som granskningen pågått.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 61 minuter

Justering

2017-09-28

Bordläggning

2017-10-17

Debatt

2017-10-18

Beslut

2017-10-18

Utredningsverksamheten när det gäller vissa dödsfall ska bli mer effektiv och ändamålsenlig. Riksdagen sa ja till regeringens förslag till lagändringar.

Enligt förslaget ska syftet med utredningsverksamheten vara att förebygga att barn far illa eller att vuxna utsätts för våld eller andra övergrepp av en närstående eller tidigare närstående person. Utredningsverksamheten ska också utökas till att omfatta fler fall än där barn eller vuxna avlidit. Exempel på fall som ska utredas är grov misshandel av barn samt mord- och dråpförsök mot vuxna om brottet har begåtts av en närstående eller tidigare närstående person. Även mord- och dråpförsök mot barn ska utredas, om barnet varit i behov av skydd. Mot bakgrund av ändringarna ska lagen om utredningar avseende vissa dödsfall byta namn till lagen om utredningar för att förebygga vissa skador och dödsfall.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

3, 20 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om den nationella läkemedelslistan, ett nytt personregister för läkemedel. Registret ska föras av E-hälsomyndigheten. Den nationella läkemedelslistan ersätter de existerande registren receptregistret och läkemedelsförteckningen och ska i stort få innehålla samma uppgifter som dessa. Förslaget innehåller också vissa integritetshöjande åtgärder som sökbegränsningar, samtycke och spärrning. Hälso- och sjukvårdspersonal, expedierande personal på apotek och patienten ska ha ändamålsenlig åtkomst till uppgifterna i registret.

Ett övergripande mål med registret är att skapa en samlad källa av en patients förskrivna läkemedel och andra varor samtidigt som patientens behov av integritetsskydd tillgodoses.

En ny lag om den nationella läkemedelslistan och andra lagändringar börjar gälla den 1 juni 2020. Krav på hälso- och sjukvårdens aktörer och uppgiftsskyldighet för dessa börjar gälla den 1 juni 2022.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Vissa ändringar införs i socialförsäkringsbalken (SFB) och lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS). Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär bland annat att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan meddela vissa föreskrifter om assistansersättning med ett högre belopp än schablonbeloppet. Enligt förslaget ska också en kommun, som har tagit emot ett beslut från Försäkringskassan om att en person saknar rätt till assistansersättning, omgående informera personen om förutsättningarna för insatser enligt LSS.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

16, 58 minuter

Justering

2018-04-26

Bordläggning

2018-05-14

Debatt

2018-05-15

Beslut

2018-05-16

Flera lagar inom Socialdepartementets område anpassas till EU:s nya dataskyddsförordning. Ändringarna innebär att lagarna om personuppgiftsbehandling i de verksamheter som berörs ska vara kompletteringar till EU:s dataskyddsförordning och den nya svenska dataskyddslagen.

De nya reglerna börjar gälla den 25 maj 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-04-19

Bordläggning

2018-04-25

Debatt

2018-04-26

Beslut

2018-05-02

Socialnämnden ska kunna erbjuda hemtjänst till äldre personer utan att först göra en prövning av vilka behov en person har av hemtjänst. Syftet med ändringen är att ge kommuner möjlighet att låta äldre personer få hjälp av äldreomsorgen på ett enklare sätt än tidigare. Dessutom ökar det möjligheten för äldre personer att själva vara med och bestämma.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2018-05-15

Bordläggning

2018-05-21

Debatt

2018-05-22

Beslut

2018-05-23

Det ska bli möjligt för apoteken att byta ut läkemedel utanför den så kallade läkemedelsförmånen till en tillgänglig variant inom förmånen. Läkemedel inom förmånen har ett reglerat pris och ingår i högkostnadsskyddet. I dag gäller reglerna för apotekens byte av läkemedel till ett likvärdigt billigare alternativ bara läkemedel som ingår i förmånen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslaget innebär också att apoteken även ska byta ut kostnadsfria smittskyddsläkemedel när det finns ett utbytbart alternativ. Även det ska vara kostnadsfritt och patienten får inte säga nej till bytet. Dessutom ska andra än läkare kunna skriva ut kostnadsfria smittskyddsläkemedel, exempelvis barnmorskor.

Ändringarna börjar gälla den 2 juni 2020. Bestämmelserna om att reglerade priser även ska gälla kostnadsfria smittskyddsläkemedel och att andra än läkare ska kunna skriva ut sådana läkemedel kostnadsfritt börjar gälla den 1 oktober 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Nya regler införs för att öka rättssäkerheten, delaktigheten och säkerheten för barn och unga som vårdas vid särskilda ungdomshem och intagna på så kallade LVM-hem. Reglerna gäller framför allt de särskilda befogenheter som Statens institutionsstyrelse har för vården vid hemmen. Bland annat ska ett vittne närvara när en kroppsvisitation görs vid ett särskilt ungdomshem eller LVM-hem. Den maximala tiden för hur länge barn och unga får hållas i avskildhet kortas ned från nuvarande 24 timmar till maximalt 4 timmar. Rumsvisitationer ska bara få genomföras för att söka efter föremål som den som vårdas inte får ha och ett vittne ska närvara.

En ny lag om förbud mot innehav av berusningsmedel vid hem för vård eller boende införs också. Den innebär att privata HVB-hem får samma möjlighet att besluta om förbud mot otillåtna medel och föremål som ett HVB-hem som drivs av ett landsting eller en kommun.

De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2018. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

8

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

11, 52 minuter

Justering

2018-05-15

Bordläggning

2018-05-21

Debatt

2018-05-22

Beslut

2018-05-23

Efter förslag från regeringen har riksdagen beslutat om lagändringar för att göra vissa anpassningar av svensk rätt till EU-regler på området medicinteknik. Beslutet gäller bland annat vilken myndighet som ska utse och utöva tillsyn över de svenska organ som bedömer om medicintekniska produkter och aktuella kvalitetssystem överensstämmer med gällande EU-regler. Den ansvariga myndigheten ska fullgöra de uppgifter som följer av EU-förordningarna om medicintekniska produkter respektive medicin­tekniska produkter för in vitro-diagnostik.

Ändringarna börjar gälla den 26 november 2017.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-10-10

Bordläggning

2017-10-17

Debatt

2017-10-18

Beslut

2017-10-18

Regeringen föreslår att det görs ändringar i svenska lagar för att anpassa dem till EU-lagar som rör kliniska prövningar av läkemedel för människor. Dessa har tagits fram för att förenkla de administrativa reglerna och för att reglerna ska göras enhetliga inom EU.

Lagändringarna handlar bland annat om regler om tillstånd till kliniska läkemedelsprövningar på människor samt regler kring att ha få information och lämnat samtycke. Svensk rätt anpassas också för att följa EU-lagar när det gäller riktlinjer för god tillverkningssed för läkemedel som prövas på människor och rutiner för inspektioner.

Regeringen ska få bestämma när lagändringarna ska börja gälla. Utöver det föreslås att prover som tas i forskningssyfte inom sjukvården, och som analyseras inom sex månader och förstörs omedelbart efter analysen, inte behöva följa biobankslagen. Den lagändringen ska börja gälla 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-15

Bordläggning

2018-06-14

Debatt

2018-06-15

Beslut

2018-06-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att införa en legitimation för kuratorer inom hälso- och sjukvården. Syftet med förslaget är att öka patientsäkerheten dels genom att det ställs krav på lämplighet och kompetens för att få legitimationen och dels genom att legitimationen kan återkallas vid grov oskicklighet och olämplighet.
 
Yrkestiteln för kuratorerna ska vara hälso- och sjukvårdskurator och för att få legitimationen kommer det att krävas en hälso- och sjukvårdskuratorsexamen. Under en övergångsperiod kommer de som redan arbetar som kuratorer ha möjlighet att få en legitimation om de har en socionomutbildning eller annan likvärdig utbildning och har arbetat som kuratorer i minst fem år, alternativt i två år och har en relevant vidareutbildning.
 
Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2018-05-15

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Polismyndigheten ska få rätt att göra anonyma inköp av nya psykoaktiva substanser, ibland kallade nätdroger. Det är substanser som liknar narkotika men som ännu inte har blivit klassade som det och som vanligen säljs över internet. Syftet med förslaget är att effektivisera den så kallade klassificeringsprocessen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

I dag görs klassificering med varje substans för sig, till skillnad från så kallad generisk klassificering där substanserna klassificeras i grupper utifrån sina kemiska grundstrukturer. Regeringen bedömer att ett system med generisk klassificering inte bör införas i nuläget eftersom det inte är tillräckligt rättssäkert. Riksdagen tycker att regeringen borde göra en mer djupgående analys av erfarenheterna från de länder som infört ett system med generisk klassificering. Därför riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om det.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

2, 13 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07

Det övergripande nationella målet för folkhälsopolitiken ska vara att skapa samhälleliga förutsättningar för en god och jämlik hälsa i hela befolkningen. Målet ska också vara att sluta de påverkbara hälsoklyftorna inom en generation. Riksdagen godkände regeringens förslag om en omformulering av det övergripande nationella folkhälsomålet och om en ny målstruktur för folkhälsoarbetet.

Syftet med förändringarna är att underlätta folkhälsoarbetet på samtliga samhällsnivåer.

Riksdagen anser också att det är angeläget att fler patienter än i dag får en fast läkarkontakt. Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att säkerställa patienternas rätt till en fast läkarkontakt.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

8

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

16, 72 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Förenta nationernas, FN:s, barnkonvention blir lag i Sverige. Konventionens grundprincip är att barn är individer med egna rättigheter och den antogs av FN 1989. Sverige godkände konventionen redan 1990 och måste följa den men den har ännu inte fått genomslag i praktiken.

Den gällande svenska lagstiftningen ligger väl i linje med konventionens bestämmelser och i många fall går den längre. Däremot har kartläggningar och rapporter från utredningar och myndigheter visat att den inte fått tillräckligt stort genomslag i statlig och kommunal verksamhet samt i rättstillämpningen. Att göra konventionen till lag bidrar till att ett barnrättsbaserat synsätt får genomslag i praktiken.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Samtidigt riktar riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att följa upp att konventionen efterlevs och används i enlighet med svensk rätt.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

25, 105 minuter

Justering

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Regeringen föreslår att apotekens grunduppdrag tydliggörs och att det görs ändringar i de krav som ställs på apoteken. Förslaget innebär bland annat att den som expedierar recept måste ha farmaceutkompetens. Kraven på rådgivning och kontroll görs tydligare och det införs krav på erfarenhet, kompetens och inflytande för läkemedelsansvariga.

Den som levererar mediciner till apoteken är också den som har huvudansvaret för att medicinen ska finnas på apoteket inom 24 timmar. Utöver detta införs också regler för returer av receptbelagda mediciner. Alla apotek ska också kunna ha apoteksombud.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till följdmotioner med undantag för ett förslag om tillkännagivande till regeringen om att även läkemedel som kräver kyl- eller frysförvaring bör omfattas av returrätten.

Olika delar i förslagen börjar gälla vid olika tidpunkter. En del lagändringar börjar gälla den 1 augusti 2018, en del 1 januari 2019 och ytterligare en del den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

7

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

11, 43 minuter

Justering

2018-05-24

Bordläggning

2018-06-01

Debatt

2018-06-04

Beslut

2018-06-07