Sök

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2014/15. Det gäller regeringens skrivelse 2013/14:235 Riksrevisionens rapport om statens insatser för riskkapitalförsörjning samt de motioner som kan komma att lämnas med anledning av skrivelsen. Även nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka till näringsutskottet under resten av riksmötet 2013/14 ska skjutas upp till nästa riksmöte.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-05

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen om den så kallade partnerskapsöverenskommelsen mellan Sverige och EU-kommissionen. Överenskommelsen innehåller bland annat strategier för hur Sverige ska använda pengarna från de europeiska struktur- och investeringsfonderna. Fonderna ska bidra till att uppnå målen för EU:s tioårsstrategi för tillväxt, Europa 2020.

Regeringen redogör för bakgrunden till partnerskapsöverenskommelsen och hur den har tagits fram. Skrivelsen tar också upp de övergripande svenska prioriteringarna för användningen av fonderna, de nationella målen och hur ansvaret för arbetet är fördelat under programperioden 2014-2020.

Näringsutskottet har behandlat regeringens skrivelse. Utskottet menar att insatser inom ramen för EU:s strukturfondsprogram kan få stor betydelse för de tre prioriterade områdena, det vill säga att främja konkurrenskraft, kunskap och innovation, att förstärka hållbart och effektivt nyttjande av resurser för en hållbar tillväxt samt att öka sysselsättningen, främja anställbarhet och förbättra tillgängligheten på arbetsmarknaden.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-24

Avtal mellan företag om tekniköverföring kan under vissa förutsättningar vara tillåtna trots att de begränsar konkurrensen. Vissa licensavtal om teknikrättigheter är exempel på sådana avtal.

De lagregler som används för att bedöma i vilken utsträckning avtal om tekniköverföring begränsar konkurrensen anpassas nu till nya EU-regler. Syftet med anpassningen är att samma regler ska gälla oavsett om svensk eller EU:s konkurrensrätt gäller i det enskilda fallet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2014.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Ändringar ska göras i upphovsrätten för herrelösa verk. Verk som anses herrelösa är verk vars upphovsrättsinnehavare är okänd eller inte går att nå för att få tillstånd att använda verken. Bland annat ska bibliotek, arkiv, museer samt radio- och tv-företag inom public service få större möjligheter att digitalisera herrelösa verk i sina samlingar och göra dem tillgängliga för allmänheten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-18

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att ändra minerallagen för att stärka den enskildas rätt vid prospektering, det vill säga då någon letar efter mineraler. Ändringarna innebär att kraven på arbetsplanen för undersökningsarbetet skärps.

Enligt gällande regler ska en arbetsplan upprättas av den som har fått tillstånd att leta efter mineraler. Den ska innehålla bland annat en redogörelse och en tidsplan för arbetet och skickas till markägaren eller den som har särskild rätt att använda marken, till exempel renägare.

I fortsättningen måste arbetsplanen enligt lagändringarna tydligt redogöra för hur arbetet ska gå till, hur eventuella skador ska regleras och hur man kan påverka hur arbetet utförs. Den ska också gå att få översatt till finska, meänkieli och samiska. En gällande arbetsplan måste dessutom skickas till kommunen, länsstyrelsen och Sametinget.

Våren 2011 uppmanade riksdagen regeringen att se över minerallagen för att se till att markägare och kommuner får tidig information vid prospekteringar. Riksdagen konstaterar att lagändringarna svarar mot riksdagens begäran. De börjar att gälla den 1 augusti 2014.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

41, 133 minuter

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Konkurrensen på fjärrvärmemarknaden är begränsad och de stora fjärrvärmeföretagen har en dominerande ställning. För att öka konkurrensen ska nu fler leverantörer av värme få möjlighet att ansluta sig till fjärrvärmenäten. Den som vill ansluta sig till ett fjärrvärmenät ska få ett så kallat reglerat tillträde till rörledningarna under vissa förutsättningar. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014.

När det gäller att förbättra för fjärrvärmekunderna ska frivilliga överenskommelser inom den så kallade Prisdialogen prövas innan nya regler införs. Prisdialogen är ett system för att pröva ändringar i fjärrvärmepriser. Prisdialogen syftar bland annat till att nå rimliga, förutsägbara och stabila prisförändringar på fjärrvärme.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

Konkurrenslagen ändras i syfte att skapa en effektivare konkurrenstillsyn. De nya reglerna ska göra det enklare för företag att anmäla konkurrensskadligt samarbete. De ska samtidigt ge Konkurrensverket bättre underlag för att ingripa mot sådant samarbete.

Det införs även nya regler som gör det möjligt för Konkurrensverket att tillfälligt stoppa löptiden för de tidsfrister som gäller vid verkets prövning av företagskoncentrationer. Till exempel ska löptiderna kunna stoppas om ett företag inte lämnar de uppgifter som behövs för prövningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar att gälla den 1 augusti 2014.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-05-06

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

Det samarbete om patent som finns i EU i dag är dyrt och krångligt för den som vill få ett patent som gäller i flera EU-länder. Avgifter måste betalas i alla länder och i flera länder måste man lämna in översättningar. Tvister kring patent prövas i de enskilda länderna. Det ger en risk att domstolar i olika länder dömer olika.

Men nu ska ett mer enhetligt patentskydd införas i EU. Det betyder att den som söker patent ska kunna få ett patent som gäller i nästan hela EU genom en enda ansökning. Det bildas också en europeisk patentdomstol som ska döma i nästan alla ärenden som rör europeiska patent. Domstolen får en nordisk-baltisk avdelning som placeras i Stockholm.

Det nya patentsystemet ska enligt planerna börja användas under år 2015. Några få europeiska länder kommer att stå utanför det nya samarbetet.

Riksdagen sa ja till avtalet om en enhetlig patentdomstol och de lagändringar som behövs för att anpassa de svenska lagarna till det nya patentsystemet. Riksdagen godkände också avtalet om en nordisk-baltisk avdelning av patentdomstolen. Regeringen får bestämma när lagändringarna ska träda i kraft.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 9 minuter

Justering

2014-05-06

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

Reglerna om strukturfondspartnerskap anpassas till de program och mål som ska gälla under perioden 2014-2020. Strukturfondspartnerskapen prioriterar mellan ansökningar om stöd från EU:s strukturfonder. Strukturfonderna bidrar till att finansiera projekt som syftar till olika typer av förbättringar för EU:s regioner och utsatta grupper i samhället.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-29

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

I dagsläget kan den som vill starta en anläggning för förnybar elproduktion, till exempel en vindkraftspark, behöva stå för hela kostnaden för att förstärka elnätet. Detta när en förstärkning måste göras för att den aktuella anläggningen ska kunna anslutas till nätet. Elproducenter som ansluter sig efter det kan utan särskild kostnad använda den outnyttjade delen av förstärkningen. På grund av detta vill få företag ansluta sig först till elnätet, något som i sin tur leder till att utbyggnaden av förnybar elproduktion går långsamt.

Därför införs nya regler om hur kostnaderna för förstärkning av elnätet ska fördelas. Det innebär att det statliga affärsverket Svenska kraftnät ska stå för den inledande kostnaden för förstärkningen. Företag som vill ansluta sina anläggningar till elnätet efter det ska betala enbart för sin andel. Regeringens ambition är att under 2016 kunna ersätta den här lösningen med en marknadslösning där staten inte behöver ta någon ekonomisk risk.

Ändringarna börjar gälla den 1 augusti 2014.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

2, 2 minuter

Justering

2014-04-16

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

För att anpassa svenska regler till EU:s energieffektiviseringsdirektiv görs en rad lagändringar. Beslutet innebär bland annat att:

• stora företag ska göra en energikartläggning vart fjärde år
• leverantörer av el ska fakturera kunderna för den uppmätta förbrukningen av el, om leverantören har tillgång till mätvärden
• nya krav införs på mätning av energiförbrukning i lägenheter
• kraven skärps på att myndigheter ska använda energi mer effektivt.

Näringsutskottet, som har förberett riksdagens beslut, delar regeringens bedömning om att det nu gällande svenska målet för energieffektivisering uppfyller EU-direktivets krav på ett vägledande nationellt mål. Utskottet håller också med regeringen om att befintliga metoder för att uppnå en effektivare energianvändning är att föredra framför att införa ett kvotpliktssystem med så kallade vita certifikat.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Huvuddelen av lagändringarna börjar gälla den 1 juni 2014.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

35, 110 minuter

Justering

2014-04-16

Debatt

2014-04-28

Beslut

2014-04-29