Sök

Finansinspektionen ska få möjlighet att genomföra fler åtgärder för att motverka finansiella obalanser på kreditmarknaden. Åtgärderna kan till exempel vara olika typer av begränsningar av hur mycket kredit hushåll och företag kan få. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Förslagen innebär bland annat att banker och andra kreditinstitut och olika typer av bolåneföretag ska bedriva sin verksamhet på ett sådant sätt att de inte bidrar till finansiella obalanser på kreditmarknaden.

Finansiella obalanser på kreditmarknaden kan innebära stora risker och leda till betydande negativa effekter för Sveriges ekonomi. Lagändringarna börjar gälla den 1 februari 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

27, 102 minuter

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2017-12-12

Debatt

2017-12-13

Beslut

2017-12-13

Riksdagen sa ja till riktlinjerna för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken som regeringen presenterar i den ekonomiska vårpropositionen.

Finansutskottet har förberett riksdagens beslut. Utskottet konstaterar att svensk ekonomi tack vare starka offentliga finanser har visat stor motståndskraft när finans- och skuldkrisen drabbade världsekonomin. Viktiga stabiliseringspolitiska åtgärder har genomförts som stöttat tillväxten och stärkt ekonomin. Sveriges offentliga finanser är i dag bland de starkaste i Europa. Bedömningen är att svensk ekonomi nu gradvis kommer att förbättras och därmed avtar behovet av att stötta ekonomin via finanspolitiken. Finansutskottet delar regeringens bedömning att finanspolitiken nu bör inriktas på att vända underskotten i de offentliga finanserna till balans och därefter överskott. Utskottet delar även regeringens och Finanspolitiska rådets bedömning att överskottsmålet bör ligga fast. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Inriktningen av politiken bör fortsatt vara att genom långsiktiga reformer föra Sverige mot full sysselsättning genom att förbättra arbetsmarknadens funktionssätt samt stärka den svenska konkurrenskraften och kunskapen i skolan. Fördelningspolitiken bör även fortsättningsvis vara inriktad på ökad sysselsättning, bättre utbildning och minskat utanförskap. Skolan, sjukvården och äldreomsorgen ska präglas av god kvalitet och tillgänglighet. Det är enligt utskottet bra och nödvändigt att regeringen noga följer utvecklingen av hushållens skuldsättning och kan vidta ytterligare åtgärder om skuldsättningen skulle öka på ett sätt som förstärker obalanserna i ekonomin.

Regeringen har även lämnat en skrivelse med anledning av en granskning som Riksrevisionen gjort om transparensen i budgetpropositionen för 2014. Riksdagen sa nej till den motion som lämnats med anledning av skrivelsen samt lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

4

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

92, 332 minuter

Justering

2014-06-17

Bordläggning

2014-06-25

Debatt

2014-06-26

Beslut

2014-06-26

Statens budget för 2014 ändras. Ändringarna gäller totalt 23 anslag inom 7 utgiftsområden. 13 anslag höjs och 10 sänks. Ändringarna betyder att anslagen på statens budget ökar med 2,1 miljarder kronor.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten att köpet av stridsflygsystemet Jas 39 E även ska få omfatta nyproduktion av komponenter och flygplan.

Regeringen tar även upp att Försvarsmaktens undervattensförmåga har stor betydelse för landets säkerhet. Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se till att statens möjlighet till inflytande över äganderätten till Karlskronavarvet säkras. På Karlskronavarvet tillverkas ubåtar och annan materiel med stor betydelse för försvarets undervattensförmåga. Saab AB förhandlar i dagsläget om att köpa Karlskronavarvet. Regeringen ska kunna ingå avtal med Saab för kostnader som kan drabba bolaget till följd av miljöskador på varvets fastigheter fram till dess att företaget köpt varvet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

30

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

18, 66 minuter

Justering

2014-06-05

Bordläggning

2014-06-10

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Regeringen har lämnat sin årliga skrivelse till riksdagen om utvecklingen av ekonomin och verksamheterna i kommunerna och landstingen.

Finansutskottet har gått igenom skrivelsen och kan konstatera att resultaten för sektorn som helhet har varit bra under flera år trots den långa lågkonjunkturen. Enligt utskottet tyder det på att möjligheterna att driva en effektiv verksamhet med hög kvalitet har varit goda.

Både antalet arbetade timmar och antalet sysselsatta 2013 är tillbaka på ungefär samma nivåer som innan finanskrisen inleddes 2008. Det skapar förutsättningar för ett ökat kommunalt skatteunderlag, vilket ytterligare kan förstärka ekonomin och ge bättre förutsättningar att upprätthålla välfärden.

Regeringen har i sin skrivelse utökat resultatredovisningen av specialriktade statsbidrag till kommuner och landsting. Utskottet välkomnar detta men vill att regeringen utvärderar och redovisar ännu fler bidrag.

Riksdagen lade på utskottets förslag skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 104 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-10

Debatt

2014-06-11

Beslut

2014-06-11

Det ska bli lättare för Riksbanken, Finansinspektionen och Statistiska centralbyrån, SCB, att samarbeta när det gäller att samla in och analysera statistik över finansmarknaderna.

Det ska skapas en gemensam databas med ekonomisk statistik hos SCB som Riksbanken och Finansinspektionen får direkt tillgång till. Finansföretag ska framöver kunna lämna uppgifter direkt till SCB och SCB ska kunna lämna ut statistiska uppgifter till Riksbanken och Finansinspektionen.

De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 42 minuter

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Beloppsgränserna för när myndigheter får göra direktupphandling höjs. Syftet är att göra offentliga upphandlingar mer effektiva.

Myndigheter ska anteckna skälen till att de gör direktupphandling och annat av betydelse om upphandlingens värde överstiger 100 000 kronor. Det införs krav på att myndigheterna ska ha riktlinjer för direktupphandlingar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-05-28

Beslut

2014-05-28

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om bank-, försäkrings- och kreditupplysningsfrågor. Motionerna handlar bland annat om kontanthantering, amorteringskrav på bostadslån, kreditupplysning och bluffakturor, sparbankernas villkor och frågan om delning av banker.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

12

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

18, 86 minuter

Justering

2014-03-25

Debatt

2014-04-02

Beslut

2014-04-02

Förslagspunkter

2

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

110, 397 minuter

Beredning

2008-05-08

Justering

2008-06-03

Debatt

2008-06-17

Beslut

2008-06-18