Sök

För att möta bostadsbristen i Sverige ska det bli enklare att ge tidsbegränsat bygglov för bostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behovet av nya bostäder är stort i många kommuner. I dag krävs det att behovet är tillfälligt för att ett tidsbegränsat bygglov ska ges. Med de nya reglerna bedöms i stället om platsen kan återställas efteråt. Ändringarna ger också kommunerna möjlighet att använda sin mark mer effektivt. Det tidsbegränsade bygglovet får ges för sammanlagt högst 15 år.

Avsikten med förslaget är att tillfälliga bostäder ska kunna byggas när behovet är mycket stort. Utgångspunkten är dock fortfarande att bostadsbristen på sikt ska lösas genom permanent byggande. Den nya bestämmelsen ska gälla från den 1 maj 2017 till och med den 1 maj 2023.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-05

Privatpersoner ska på förhand kunna utse en person som kan ta hand om deras personliga och ekonomiska angelägenheter om de senare i livet inte kan det. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om framtidsfullmakter.

Framtidsfullmakter är ett alternativ till gode män och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Syftet med den nya lagen är att öka personers självbestämmande genom att se till att privatpersoner kan behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse för dem. Framtidsfullmakten ska börja gälla när den enskilde på grund av till exempel sjukdom eller psykisk störning inte längre har förmågan att fatta beslut.

Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.

Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet var en uppmaning om elektroniska framtidsfullmakter. Riksdagen anser att regeringen borde ta initiativ till att se över om framtidsfullmakter kan hanteras elektroniskt.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

16, 49 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

Föredragningslista Kulturutskottet 2016/17:34 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:34 Datum och tid: 2017-06-21 10:30 Plats: RÖ 7-35 1. Justering av protokoll Justering av protokoll 2016/17:33 av den 15 juni 2017 2. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av den rättsliga ramen för

Föredragningslista Utbildningsutskottet 2016/17:45 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:45 Datum och tid: 2017-06-15 10:00 Plats: RÖ 4-30 1. Information om undantag från kravet på lärarlegitimation Statssekreteraren Helene Öberg, ämnesrådet Per Eriksson och departementssekreteraren Kristina Lundström, samtliga från

Föredragningslista Kulturutskottet 2016/17:33 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:33 Datum och tid: 2017-06-15 09:30 Plats: RÖ 7-35 1. Justering av protokoll Justering av protokoll 2016/17:32 av den 1 juni 2017 2. Information från Statskontoret Information från Statskontoret om uppdraget att utvärdera folkbildningen

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2016 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Riksrevisionen anser att Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen ger en rättvisande bild. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och verkställande direktörens förvaltning och funnit att varken styrelsen eller verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen eller årsredovisningslagen. Däremot anser Riksrevisionen att styrelseledamot eller den verkställande direktören har handlat i strid med stiftelsens stadgar. Riksrevisionen motiverar detta med att arvoden till styrelseledamöter har betalats ut i strid med den så kallade arvodeslagen.

Riksdagen noterar att styrelsen har vidtagit åtgärder med anledning av Riksrevisionens uttalanden. Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2017-06-15

Bordläggning

2017-06-19

Debatt

2017-06-20

Beslut

2017-06-20

En så kallad stadieindelad timplan ska införas i grundskolan. Dessutom ska regeringen reglera undervisningstiden mellan låg-, mellan- och högstadiet i stället för nuvarande ordning där skolorna relativt fritt kan bestämma hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan årskurserna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Med nuvarande regler kan det skilja sig mellan skolor hur mycket undervisningstid elever får under en årskurs. Dessutom kan skolorna välja i vilken årskurs exempelvis språkval ska starta. Syftet med regeringens förslag är att öka likvärdigheten mellan skolorna. Bland annat underlättar det för elever att byta skola utan att riskera att de missar undervisningstimmar, eller ett helt ämne om skolan de byter till har påbörjat ämnet i en tidigare årskurs. En ökad styrning av fördelningen av undervisningstiden innebär också att skolorna enklare kan följa upp att eleverna får de timmar de har rätt till.

Regeringens förslag innebär bland annat också att undervisningstiden för språkval i sameskolan ska utökas med 48 timmar.

Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

18, 57 minuter

Justering

2017-06-13

Bordläggning

2017-06-16

Debatt

2017-06-19

Beslut

2017-06-20

Föredragningslista Utbildningsutskottet 2016/17:44 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:44 Datum och tid: 2017-06-13 11:00 Plats: RÖ 4-30 1. EU-information om processen för ett svenskt inspel om nästa ramprogram för forskning och innovation Statssekreteraren Karin Röding, politisk sakkunnige Anders Lönn, departementssekreteraren

En femårig försöksverksamhet med branschskolor ska starta. Kommuner eller andra aktörer som ger utbildning på ett yrkesprogram i gymnasiet eller inom kommunal vuxenutbildning ska få sluta avtal med en branschskola. Branschskolan ska då framförallt få undervisa i yrkesämnen.

Sveriges skolor ska kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar som också ska svara mot den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Inom vissa yrkesområden är det brist på arbetskraft samtidigt som det ofta är svårt att starta utbildningar på grund av höga utbildningskostnader och få sökande. Syftet med försöksverksamheten är att förbättra den situationen.

Kommuner, landsting eller andra aktörer som uppfyller vissa villkor kan ansöka om att få bedriva branschskola. Ansökningarna behandlas av den myndighet regeringen bestämmer och regeringen ska få bestämma om regler kring villkor och urval.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya lagen om försöksverksamheten med branschskolor ska börja gälla den 1 augusti 2017 och gälla för utbildning efter den 1 juli 2018.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

13, 44 minuter

Justering

2017-06-08

Bordläggning

2017-06-13

Debatt

2017-06-14

Beslut

2017-06-14

Föredragningslista Utbildningsutskottet 2016/17:43 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:43 Datum och tid: 2017-06-08 10:00 Plats: RÖ 4-30 1. Information från Riksbankens Jubileumsfond Ordföranden Maarit Jänterä-Jareborg och verkställande direktören Göran Blomqvist 2. Justering av protokoll Protokoll 2016/17:42

Föredragningslista Civilutskottet 2016/17:32 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:32 Datum och tid: 2017-06-08 09:30 Plats: RÖ7-41 1. Justering av protokoll 2. Information från Finansdepartementet Företrädare från konsumentenheten informerar om förslaget till ny förordning om konsumentskyddssamarbete 3. EU-frågor 4. Övriga frågor 5. Nästa sammanträde

Föredragningslista Utbildningsutskottet 2016/17:42 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:42 Datum och tid: 2017-06-01 10:00 Plats: RÖ 4-30 1. Justering av protokoll Protokoll 2016/17:41 2. Anmälningar 3. Inkomna EU-dokument 4. En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor UbU23 Justering Prop.

Föredragningslista Kulturutskottet 2016/17:32 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:32 Datum och tid: 2017-06-01 09:30 Plats: RÖ 7-35 1. Justering av protokoll Justering av protokoll 2016/17:31 av den 18 maj 2017 2. Förstärkt skydd av kulturegendom vid väpnad konflikt och under ockupation KrU12 Justering Skrivningsförslag

Planerat sammanträde Kulturutskottet Datum och tid: Torsdag 2017-06-01 kl. 09:30 Plats: RÖ7-

Föredragningslista Civilutskottet 2016/17:31 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:31 Datum och tid: 2017-06-01 09:30 Plats: RÖ7-41 1. Justering av protokoll 2. Skärpt ansvar för fartygsvrak CU18 Justering Prop. 2016/17:178 och en motion Föredragande: EH 3. EU-frågor 4. Övriga frågor 5. Nästa sammanträde Torsdagen den 8 juni 2017 kl. 9.30

Skyddet av kulturegendomar vid en väpnad konflikt eller ockupation ska stärkas. Sedan tidigare är det straffbart att göra stora skador på kulturegendomar vid militära ingrepp. Det utökade skyddet innebär bland annat att blir straffbart att även göra även mindre skador på kulturegendomar som är av största vikt för mänskligheten. Sverige har tidigare undertecknat Haagkonventionen om skydd av kulturegendom i händelse av väpnad konflikt. Nu ska protokollet godkännas och därmed behöver ändringar göras i den svenska lagen för att Sverige ska kunna uppfylla sina åtaganden.

Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla det datum regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 18 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-07

Debatt

2017-06-08

Beslut

2017-06-14

Fartygsägare ska bli skyldiga att ta bort eller på annat sätt ingripa då fartygsvrak innebär en fara för sjösäkerheten eller miljön. Dessutom får Sjöfartsverket större befogenhet att bl.a. ta bort vrak om ägaren inte gör det. I dessa fall får fartygsägaren betala. Anledningen till de nya bestämmelserna är att Sverige går med i Nairobikonventionen om avlägsnande av vrak, den så kallade vrakkonventionen. Konventionen reglerar ansvaret för fartygsvrak efter olyckor till sjöss. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 14 minuter

Justering

2017-06-01

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Elever i grundskolan ska ha rätt till undervisning under skollov. Det gäller de elever som slutat åttan och som är i riskzonen för att inte bli behöriga till gymnasiet under nästa årskurs. Även de elever som slutat nian och inte fått tillräckligt bra betyg för att bli behöriga till gymnasiet ska erbjudas lovskola. Kommuner eller andra aktörer som driver skolor ska bli skyldiga att erbjuda dessa elever lovskola. Undervisningen under lovskolan får lämnas över på entreprenad.

En elev ska få tacka nej till undervisningen, men har hon eller han tackat ja så måste eleven också delta.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 augusti 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 35 minuter

Justering

2017-05-30

Bordläggning

2017-06-02

Debatt

2017-06-07

Beslut

2017-06-07

Föredragningslista Utbildningsutskottet 2016/17:41 Kallelse: Utskottssammanträde 2016/17:41 Datum och tid: 2017-05-30 11:00 Plats: RÖ 4-30 1. Justering av protokoll Protokoll 2016/17:40 2. Anmälningar 3. Inkomna EU-dokument Lista över inkomna EU-dokument EU-blad 2016/17:24 EU-blad 2016/17:25 4. En skyldighet

Riksdagen riktar sex tillkännagivanden till regeringen om olika kulturarvsfrågor. Uppmaningarna är:

• Regeringen bör bejaka varje museums särart utifrån dess samlingar och museernas uppgift att tillgängliggöra samlingarna.
• Regeringen bör utreda förutsättningarna för statliga museer att kunna donera föremål genom gåva även utanför det allmänna museiväsendet.
• Regeringen bör utreda hur samarbetet mellan museernas verksamhet och undervisningen i skolan kan stärkas.
• Regeringen bör skyndsamt ta fram en lagstiftning som skyddar det transporthistoriska kulturarvet.
• Regeringen bör göra en fördjupad kartläggning av skyddsvärda kyrkor, tillsammans med en analys av framtida kostnader.
• Digitaliseringen av kulturarvet kopplat till forskning och bildning ska stärkas.

Riksdagen gjorde sitt ställningstagande i samband med behandlingen av regeringens proposition om kulturarvspolitiken och motioner om olika frågor inom området. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i propositionen, som bland annat innebär en ny museilag.

Behandlade dokument

51

Förslagspunkter

30

Reservationer

35 

Anföranden och repliker

38, 152 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-29

Debatt

2017-05-30

Beslut

2017-05-31