Sök

Regeringen föreslår ett nytt mål för folkbildningspolitiken. Målet är att ge alla möjligheten att tillsammans med andra öka sin kunskap och bildning. På så sätt bidrar folkbildningen till ökad personlig bildning och delaktighet i samhället.

Vissa regler för folkbildningen ska också ändras. Förändringarna innebär bland annat följande:

• Ett syfte med statsbidraget till folkbildningen är att öka möjligheterna för människor att påverka sin livssituation samt att skapa engagemang att delta i samhällsutvecklingen. Detta syfte ska ändras så att målgruppen för folkbildningen breddas.
• De sju verksamhetsområdena som idag styr statsbidraget för folkbildningen tas bort.
• Statliga myndigheter ska ansvara för utvärderingen av folkbildningen. Statskontoret ska få i uppdrag att genomföra en första samlad utvärdering av folkbildningen. Utvärderingen av studieförbund och folkhögskolor bör ske gemensamt. Men det ska kunna gå att skilja åt dessa vid kommande statliga utvärderingar när behov finns.
• Folkbildningsrådet bör genomföra en studie om jämställdhet i folkbildningen.
• Finansieringen och innehållet av teckenspråkstolkutbildningen bör ses över.
• Kontakttolkutbildningens innehåll och omfattning bör ses över.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

16

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

27, 132 minuter

Justering

2014-06-12

Bordläggning

2014-06-23

Debatt

2014-06-24

Beslut

2014-06-25

8 sidor är en nyhetstidning på lättläst svenska som i dag ges ut av Stiftelsen för lättläst nyhetsinformation och litteratur, Centrum för lättläst. Regeringen har lämnat ett förslag till riksdagen om att statens stöd till stiftelsen ska avvecklas och att Myndigheten för tillgängliga medier bör överta ansvaret för statens insatser på området lättläst. I samband med det har regeringen också gjort bedömningen att tidningen 8 sidor bör upphandlas av Myndigheten för tillgängliga medier.

Istället för att 8 sidor ska upphandlas av Myndigheten för tillgängliga medier anser riksdagen att regeringen ska utreda frågan om tidningen har en framtid inom ramen för ett public service-uppdrag. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om detta.

Ställningstagandet gjordes i samband med behandlingen av regeringens proposition Lättare att läsa. Riksdagen sa ja till regeringens förslag i propositionen.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

17, 95 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-16

Debatt

2014-06-17

Beslut

2014-06-18

Riksdagen godkände regeringens förslag på nytt mål för alla statliga beslut och insatser som rör ungdomar mellan 13 och 25 år. Målet är att alla ungdomar ska ha goda levnadsvillkor, makt att forma sina liv och inflytande över samhällsutvecklingen. Det innebär att de nuvarande målen för ungdomspolitiken inte längre ska gälla.

Ungdomspolitiken ska behandla frågor om ungdomars villkor inom många olika områden, till exempel utbildning, arbete, försörjning, bostad, hälsa, inflytande, kultur och fritid. Alla insatser som rör ungdomar bör ha ett ungdomsperspektiv. Regeringen presenterar också ett ungdomspolitiskt handlingsprogram för perioden 2014-2017. Där är tre områden särskilt viktiga: ungdomars inflytande, egen försörjning och psykiska hälsa.

Ändringar ska också göras i skollagen om kommunernas aktivitetsansvar för ungdomar, det som tidigare hette informationsansvar för icke skolpliktiga ungdomar. Kommunerna får i uppgift att föra ett register över de ungdomar som omfattas av ansvaret. De insatser som görs ska också dokumenteras på lämpligt sätt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa nej till motioner som lämnats med anledning av förslaget samt nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om olika ungdomsfrågor.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

28

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

48, 158 minuter

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-17

Beslut

2014-06-17

Socialutskottet har granskat en så kallad grönbok från EU-kommissionen som handlar om mobil hälsa, m-hälsa. Begreppet m-hälsa står för mobil hälsovård och omfattar medicinska och allmänna hälso- och sjukvårdsmetoder där mobilutrustning används. Det kan till exempel vara mobiltelefoner och utrustning för patientövervakning.

Syftet med grönboken är att inleda ett samråd för att berörda parter inom EU ska börja diskutera hinder och problem för utbyggnaden av m-hälsovård. Det ska ge ett underlag för att m-hälsovårdens möjligheter ska kunna utnyttjas på ett bra sätt.

Socialutskottet välkomnar samrådet och anser att det är positivt med samarbete på EU-nivå inom hälso- och sjukvårdsområdet. Detta under förutsättning att det tas hänsyn till subsidiaritetsprincipen och det nationella ansvaret för hälso- och sjukvård. Initiativ på EU-nivå bör endast tas i gränsöverskridande frågor och där det bidrar till ett positivt utbyte av erfarenheter, tycker utskottet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Regeringen har redovisat för riksdagen hur den kyrkoantikvariska ersättningen har använts under perioden 2002-2012. Ersättningen betalas ut till Svenska kyrkan för vård och underhåll av kyrkliga kulturminnen, och uppgår till 460 miljoner kronor per år.

Kulturutskottet har gått igenom regeringens redovisning och kan bland annat konstatera följande:

• Kyrkoantikvariska ersättningen har haft stor betydelse för vården och bevarandet av det kyrkliga kulturarvet.
• Kompetensen inom Svenska kyrkan har utvecklats positivt på området.
• Staten och Svenska kyrkan bör även i fortsättningen ansvara för att det kyrkliga kulturarvet bevaras, används och utvecklas.

Vidare ser utskottet positivt på regeringens förslag om att en fördjupad utvärdering bör göras 2019 av hur ersättningen används och vilka effekter den har. Utskottet välkomnar också att regeringen avser att återkomma med förslag till en långsiktig nivå på den kyrkoantikvariska ersättningen i budgetpropositionen för 2015. Utskottet anser att det inte finns några skäl till att nu ta ställning till ersättningsnivån.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

16

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

13, 71 minuter

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-17

Beslut

2014-06-17

Riksdagen uppmanade regeringen att se över om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Om ett brott har en preskriptionstid så innebär det att ingen längre kan åtalas för brottet när den tiden har gått ut. Socialutskottet, som förberett riksdagens beslut, gör bedömningen att det sammantaget kan finnas starka skäl för att ändra reglerna om preskription av sexualbrott mot barn. Många barn utsätts för grova övergrepp som skadar dem för resten av livet. Det kan dröja långt in i vuxen ålder innan man orkar, vågar eller får möjlighet att bearbeta händelserna och vill anmäla dem. Det är viktigt att det finns en möjlighet att få upprättelse även om det har gått lång tid, menar utskottet. Den som har begått grova övergrepp mot ett barn bör kunna straffas för detta - även efter lång tid.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 96 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens satsningar på de nationella kvalitetsregistren. Riksrevisionen anser bland annat att staten bör analysera och prioritera vilka områden som är viktigast för att utveckla vården och göra statens ansvar för kvalitetsregistren tydligare.

Regeringen anser att satsningen på utvärdering och kvalitetsuppföljning i vården tar tid och att en positiv utveckling har påbörjats. Därför finns ingen anledning att avbryta satsningen. Regeringen ser just nu ingen anledning att vidta ytterligare åtgärder.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

En ny lag, patientlagen, införs. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

Den nya lagen innebär bland annat följande:

• Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas.
• Det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke.
• Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas.
• Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet.

I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Även bestämmelser om barns inflytande över sin vård införs i lagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 58 minuter

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

Ändringar genomförs i patientdatalagen som omfattar personer med nedsatt beslutsförmåga. Syftet är att förbättra vården, omhändertagandet och livskvaliteten för dessa personer.

Beslutet innebär följande:

• När en patient är i behov av vård ska vårdgivaren kunna ta del av annan vårddokumentation i system för sammanhållen journalföring, även om patientens oförmåga att lämna samtycke inte endast är tillfällig. Patientens inställning måste dock ha klarlagts så långt som möjligt och det får inte finnas anledning att anta att han eller hon skulle ha motsatt sig uppgiftsbehandlingen.
• Det blir också tillåtet att behandla personuppgifterna i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister om patientens inställning till behandlingen har klarlagts i möjligaste mån. Det får heller inte finnas anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig denna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 oktober 2014.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

Riksdagen sa ja till ett antal lagändringar som regeringen föreslagit på läkemedelsområdet. Ändringarna syftar till att öka tillgängligheten och få en mer ändamålsenlig prissättning på läkemedel. De innebär bland annat följande.

• Det ska bli möjligt att byta ut förskrivna parallellimporterade läkemedel mot billigare original.
• Enligt gällande regler får farmaceuter motsätta sig utbyte av läkemedel om det finns anledning att anta att utbytet skulle innebära en betydande olägenhet för patienten. Detta tydliggörs nu i lag och farmaceuterna ska kunna kryssa i en ruta på receptet om de motsätter sig utbyte (farmaceutkryss).
• Om en farmaceut har motsatt sig utbyte ska uppgifter om detta få föras in i E-hälsomyndighetens receptregister. E-hälsomyndigheten ska få lämna ut uppgifterna till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som utövar tillsyn på området.
• För att tillgodose en god tillgång på läkemedel måste den som har fått godkänt att sälja "periodens vara" (normalt sett ett läkemedelsföretag) tillhandahålla läkemedlet på apotek. Periodens vara är det läkemedel som har lägst fastställt försäljningspris.
• Om inte apoteken och det företag som får sälja periodens vara följer reglerna om utbyte respektive skyldigheten att tillhandahålla periodens vara riskerar de sanktionsavgifter.
• Apotek som inte direkt kan tillhandahålla ett läkemedel som den är skyldig att tillhandahålla ska informera konsumenten om på vilka andra apotek läkemedlet finns.

Sjukhusapotek omfattas inte av de nya reglerna.

Lagändringarna som gäller farmaceutkryss börjar gälla den 1 januari 2015 och övriga lagändringar den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

122

Förslagspunkter

15

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

20, 85 minuter

Beredning

2014-04-10

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-05-26

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

Reglerna för hur patienter inom rättspsykiatrisk vård får använda till exempel mobiltelefoner, datorer och surfplattor ändras. En del patienter som får rättspsykiatrisk vård förbjuds att ha annan utrustning för att kommunicera elektroniskt än den som vårdgivaren erbjuder. Patienter som vårdas frivilligt på avdelningar för psykiatrisk tvångsvård kan få samma inskränkningar som patienter som tvångsvårdas när det gäller till exempel alkohol och narkotika. En allmän kontroll vid inpassering får införas på alla avdelningar som har höjd säkerhetsklass.

De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 9 minuter

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Barn i ekonomiskt utsatta familjer deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter lika mycket som andra barn. Riksdagen har därför på förslag från regeringen beslutat om en fritidspeng. Den ska gälla för barn i årskurs 4 till 9 som bor i hushåll som har haft försörjningsstöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden. Fritidspeng är en ersättning från socialnämnden för fritidsaktiviteter som är regelbundna och lärarledda samt främjar ett "aktivt deltagande i samhällets gemenskap".

De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

27, 91 minuter

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-05-26

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27