Sök
400 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Framställningar och redogörelser, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2016/17, 2005/06, 1918, Bostadsutskottet, Socialförsäkringsutskottet, Trafikutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Det livslånga lärandet inom högre utbildning
Betänkande 2016/17:UbU9
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om det livslånga lärandet inom högre utbildning. Riksrevisionen har i rapporten granskat lärosätenas arbete med att erbjuda fortbildning och vidareutbildning för yrkesverksamma. Riksrevisionen anser bland annat att de behov som finns hos yrkesverksamma och hos arbetsgivare inte tillgodoses av lärosätena och statens nuvarande styrning. Regeringen håller med om det men menar att det i praktiken är omöjligt att garantera att utbildningsverksamheten alltid motsvarar efterfrågan.
Riksrevisionen anser att Statistiska centralbyrån (SCB) ska ha uppgifter om uppdragsutbildningar och regeringen håller med om det. Riksdagen vill betona hur viktigt det är med individers möjligheter till livslångt lärande. Det behövs på en arbetsmarknad med bland annat teknisk utveckling och det faktum att vi förväntas arbeta längre upp i åldrarna. Därmed har lärosätena en viktig funktion när det gäller utbildningar som motsvarar arbetsmarknadens behov och studenternas efterfrågan. Riksdagen vill även lyfta fram vikten av ett gott samarbete mellan lärosäten och arbetslivets företrädare för att se till att lärosätenas utbildningsutbud motsvarar arbetsmarknadens behov.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-05-16
- Bordläggning
- 2017-06-14
- Debatt
- 2017-06-15
- Beslut
- 2017-06-15
- Dokument & lagar
Statens kreditförluster på studielån
Betänkande 2016/17:UbU8
Utbildningsutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport som handlar om statens kreditförluster på studielån.
Riksrevisionen konstaterar att låntagare som bor utomlands är överrepresenterade bland dem som missköter sina återbetalningar samtidigt som problemen med att få in återbetalningar från den gruppen har ökat. Revisionen tycker också att regeringens information till riksdagen om kostnaderna för studielånen är otydlig. Riksrevisionen anser att Centrala studiestödsnämnden, CSN, i större utsträckning skulle kunna identifiera framtida riskgrupper. Nämnden borde även öka sina internationella samarbeten för att enklare kunna driva in studieskulder från andra länder.
Regeringen håller med Riksrevisionen om att arbetet med återbetalning av studielån kan förbättras. CSN har därför fått i uppdrag att öka återbetalningen av obetalda skulder. Regeringen delar också revisionens uppfattning att riksdagen borde få tydligare information om kostnaderna för studielån.
Utbildningsutskottet ser särskilt positivt på det breda uppdrag som CSN har fått och betonar vikten av att återbetalningen av skulder från personer i utlandet ökar. Utskottet delar regeringens bedömningar av de åtgärder som behöver genomföras.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-01-12
- Bordläggning
- 2017-02-28
- Debatt
- 2017-03-01
- Beslut
- 2017-03-02
- Dokument & lagar
Rätt till behörighetsgivande utbildning inom komvux
Betänkande 2016/17:UbU6
Fler vuxna får rätt att läsa på komvux, kommunal vuxenutbildning. Regeringens förslag innebär att alla vuxna över 20 år får rätt att gå en utbildning på komvux för att bli behöriga att söka in till högskolor eller yrkeshögskolor. Det här gäller alla som uppfyller kraven för att få delta i komvux på gymnasienivå.
Förslaget innebär att det inte längre krävs en examen från ett yrkesprogram i gymnasieskolan för att få läsa på komvux på gymnasienivå. Har man uppnått grundläggande behörighet till högskolan har man också rätt att läsa på komvux för att uppnå särskild behörighet till högskolan. Det finns heller ingen begränsning i hur många olika behörigheter någon får läsa in.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 41 minuter
- Justering
- 2016-11-15
- Bordläggning
- 2016-11-23
- Debatt
- 2016-11-24
- Beslut
- 2016-11-24
- Dokument & lagar
En stärkt yrkeshögskola
Betänkande 2016/17:UbU5
Utbildning inom yrkeshögskolan ska få ges av andra statliga myndigheter än universitet och högskolor. Det ska också bli krav på att den som anordnar en utbildning inom yrkeshögskolan måste ha egen kunskap om yrkesområdet. Dessutom ska det också finnas ett uttalat krav i lagen att den myndighet som anordnar utbildningen också har lämpliga lokaler och anpassad utrustning för den utbildning som ska bedrivas.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om yrkeshögskolan. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 15, 54 minuter
- Justering
- 2016-11-17
- Bordläggning
- 2016-11-23
- Debatt
- 2016-11-24
- Beslut
- 2016-11-24
- Dokument & lagar
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds bidrag till svensk forskning
Betänkande 2016/17:UbU4
Riksrevisionen har granskat Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond. Redogörelsen för granskningen har lämnats till riksdagen. Riksdagens utbildningsutskott har tagit del av redogörelsen och konstaterar att granskningen visar att fonden uppfyller syftet med sin verksamhet. Fonden ger väsentliga bidrag till svensk forskning, särskilt inom samhällsvetenskap och humaniora. Utskottet förutsätter att styrelsen för fonden gör nödvändiga överväganden med anledning av de uttalanden som Riksrevisionen gör i sin granskning.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-10-13
- Bordläggning
- 2016-10-18
- Debatt
- 2016-10-19
- Beslut
- 2016-10-19
- Dokument & lagar
Fler elever i fler skolor
Betänkande 2016/17:UbU3
Friskolor ska kunna göra undantag från sina urvalsregler. Det gäller de skolor som har ett kösystem där de elever som stått längst tid i kö får börja på skolan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det innebär att skolorna kan erbjuda ett begränsat antal nyanlända elever som inte har tillräckligt med kötid plats på skolan.
Den särskilda kvoten bör avse elever som varit bosatta i landet kortare tid än två år före skolstarten det aktuella läsåret. Lagändringen börjar gälla den 1 november 2016.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 43 minuter
- Justering
- 2016-09-20
- Bordläggning
- 2016-09-27
- Debatt
- 2016-09-28
- Beslut
- 2016-09-28
- Dokument & lagar
Medborgarskap
Betänkande 2016/17:SfU14
Riksdagen sa nej till motionsförslag om medborgarskap. Motionerna handlade bland annat om språk- och samhällskunskapstester som villkor för svenskt medborgarskap, att alla barn som föds i Sverige ska beviljas svenskt medborgarskap från födseln och en förstärkning av medborgarskapets symbolvärde.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Justering
- 2017-04-04
- Bordläggning
- 2017-04-26
- Debatt
- 2017-04-27
- Beslut
- 2017-04-27
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 10 Ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning
Betänkande 2016/17:SfU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom området ekonomisk trygghet vid sjukdom och funktionsnedsättning. Total är det 107 miljarder kronor som fördelas på olika poster. Mest pengar, 48,7 miljarder, går till aktivitets- och sjukersättningar. 41,7 miljarder går till sjukpenning och rehabilitering. Försäkringskassan får cirka 8.4 miljarder kronor.
Utöver det sa riksdagen bland annat också ja till regeringens förslag om att:
- den som fått aktivitetsersättning under minst tolv månader ska få möjlighet att behålla sin ersättning under sex månader för att studera
- hel sjukersättning ska kunna lämnas till en person från 19 års ålder
- höja bostadstillägget från 93 till 95 procent av bostadskostnaden upp till bostadskostnadstaket även till den som inte har fyllt 65 år.
Riksdagen gör även ett tillkännagivande till regeringen. Fusk och missbruk som utförs av företag och organisationer ökar och behöver stoppas. Bidragsbrottslagen bör därför inte bara gälla enskilda individer utan även företag och organisationer. Dessutom bör myndigheters skyldighet att underrätta annan myndighet vid felaktig utbetalning eller bidragsfusk utökas och även gälla socialtjänsten.
- Behandlade dokument
- 64
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 39, 133 minuter
- Justering
- 2016-12-06
- Bordläggning
- 2016-12-14
- Debatt
- 2016-12-15
- Beslut
- 2016-12-15
- Dokument & lagar
Förskolan
Betänkande 2016/17:UbU14
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om förskolan. Skälen var främst att arbete redan pågår inom området och att riksdagen anser att nuvarande regler är tillräckliga. Motionerna handlade bland annat om förskolans inriktning och kvalitet, organisatoriska frågor och erbjudande av förskola.
- Behandlade dokument
- 20
- Förslagspunkter
- 7
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 25, 97 minuter
- Justering
- 2017-02-14
- Bordläggning
- 2017-02-21
- Debatt
- 2017-02-22
- Beslut
- 2017-02-22
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om asylboenden
Betänkande 2016/17:SfU9
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens rapport om asylboenden.
Under åren 2012-2015 har det periodvis funnits brister i Migrationsverkets arbete med asylboenden. Bland annat vad gäller kontroll och uppföljning av boenden. Det slår Riksrevisionen fast i sin rapport.
Regeringen delar Riksrevisionens bedömning men pekar också på att Migrationsverket under hösten 2015 försattes i en mycket svår situation med en kraftig ökning av asylsökande. Regeringen berättar också i sin skrivelse till riksdagen att Migrationsverket påbörjat ett antal utvecklingsarbeten för att förbättra de brister som framkommit. Regeringen skriver vidare att den planerar att fortsätta ha en nära dialog med Migrationsverket om arbetet med att ordna boenden åt asylsökande.
Socialförsäkringsutskottet anser att Riksrevisionens rapport är ett viktigt bidrag för att få arbetet med asylsökande kostnadseffektivt och långsiktigt hållbart. Utskottet ser positivt på de åtgärder som regeringen berättar om i sin skrivelse och tycker att det är bra att regeringen noga följer Migrationsverkets fortsatta arbete.
Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-02-02
- Bordläggning
- 2017-02-15
- Debatt
- 2017-02-16
- Beslut
- 2017-02-16
- Dokument & lagar
Ny lag om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet
Betänkande 2016/17:SfU13
En ny lag om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet i premiepensionssystemet införs. De nuvarande reglerna om Pensionsmyndighetens försäkringsverksamhet hänvisar till i stor utsträckning till försäkringsrörelselagen. Den lagen har dock ändrats till följd av ett EU-direktiv. Denna nya lag innebär att det istället blir en självständig reglering av försäkringsverksamheten i premiepensionssystemet, det vill säga att verksamheten regleras i en egen lag.
I lagen införs bland annat ett flertal investeringsregler som motsvarar dem som gäller för försäkringsföretag. Det gäller regler om aktsamhet, riskkontroll och riskspridning. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få bestämma regler för användning av derivatinstrument.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ny lag. Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 1 maj 2017. Regeringen ska också få bestämma regler för de avgifter Pensionsmyndigheten ska bidra till för att täcka kostnaderna för Finansinspektionens verksamhet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-03-16
- Bordläggning
- 2017-03-28
- Debatt
- 2017-03-29
- Beslut
- 2017-03-29
- Dokument & lagar
Socialavgifter
Betänkande 2016/17:SfU12
Riksdagen sa nej till motionsförslag om socialavgifter. Motionerna innehåller bland annat förslag om lägre socialavgifter för unga och små företag samt om undantag från kravet på att betala socialavgifter.
- Behandlade dokument
- 13
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 13 minuter
- Justering
- 2017-01-26
- Bordläggning
- 2017-01-31
- Debatt
- 2017-02-01
- Beslut
- 2017-02-01
- Dokument & lagar
Regelverket för arbetskraftsinvandring
Betänkande 2016/17:SfU11
Regeringen borde skyndsamt besluta om att ge en pågående utredning ett bredare uppdrag. Riksdagen riktar ett tillkännagivande, det vill säga en uppmaning, till regeringen.
Den pågående utredningen handlar om att stärka arbetskraftsinvandrares ställning på arbetsmarknaden och förhindra missbruk av reglerna för arbetskraftsinvandring. Riksdagen anser nu att det också är viktigt ha fokus på att regelverket underlättar för seriösa arbetsgivare och arbetstagare.
Riksdagen tycker därför att den särskilda utredaren ska få i uppdrag att undersöka om det nuvarande regelverket har fungerat som det var tänkt. Utredaren bör också undersöka i vilken omfattning arbetskraftsinvandrare nekas arbetstillstånd eller förlängning av arbets- och uppehållstillstånd på grund av mindre misstag av seriösa arbetsgivare. Utredningen borde därutöver se över om nuvarande regler har fått alltför långtgående konsekvenser.
Utredaren bör om det behövs komma med förslag på åtgärder. Detta tillkännagav riksdagen för regeringen.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-11-10
- Bordläggning
- 2016-11-15
- Debatt
- 2016-11-16
- Beslut
- 2016-11-16
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen
Betänkande 2016/17:SfU10
Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se till att Försäkringskassan regelbundet mäter storleken på felaktiga utbetalningar.
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen. I sin rapport har Riksrevisionen granskat hur arbetet mot felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen fungerar. Riksrevisionen gör bedömningen att detta arbete har prioriterats ned under den granskade perioden, 2012-2015. För att motverka felaktiga utbetalningar rekommenderar Riksrevisionen att regeringen ser till att Försäkringskassan regelbundet mäter omfattningen av felaktiga utbetalningar.
Riksdagen delar Riksrevisionens bedömning att det behövs återkommande studier av omfattningen av felaktiga utbetalningar inom socialförsäkringen och gjorde därför ett tillkännagivande till regeringen.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Anföranden och repliker
- 3, 16 minuter
- Justering
- 2017-02-02
- Bordläggning
- 2017-02-15
- Debatt
- 2017-02-16
- Beslut
- 2017-02-16
- Dokument & lagar
Uppföljning av återvändandedirektivet och direktivet om varaktigt bosatta tredjelandsmedborgares ställning
Betänkande 2016/17:SfU8
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i utlänningslagen. Det handlar bland annat om reglerna för utvisning av personer som inte är EES-medborgare eller familjemedlem till en EES-medborgare och som har uppehållstillstånd i ett annat EU-land.
Sådana personer ska, med vissa undantag, uppmanas att inom en skälig tid självmant bege sig till det EU-land de har uppehållstillstånd i. Avvisning eller utvisning får beslutas först om en sådan uppmaning inte följts.
Lagändringarna innebär också att permanent uppehållstillstånd inte längre ska vara ett krav för att få status som varaktigt bosatt i Sverige. En person som har status som varaktigt bosatt i ett EU-land har vissa rättigheter som liknar dem som en EU-medborgare har.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 mars 2017.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 1, 11 minuter
- Justering
- 2017-01-26
- Bordläggning
- 2017-01-31
- Debatt
- 2017-02-01
- Beslut
- 2017-02-01
- Dokument & lagar
En handräckningsbestämmelse i lagen om mottagande av asylsökande m.fl.
Betänkande 2016/17:SfU7
Migrationsverket ska få begära hjälp av polisen med att förflytta personer som inte flyttar frivilligt från ett asylboende, trots att de inte längre har rätt att bo kvar. Det kan till exempel vara när en persons utvisningsbeslut börjar gälla, eller om personen har fått uppehållstillstånd och boende i en kommun.
Förutsättningen för att Migrationsverket ska kunna begära hjälp från polisen är till exempel att personen inte flyttar ut trots uppmaningar, eller om det finns en risk för att personen skulle kunna skada sig själv.
Syftet med regeringens förslag är bland annat att frigöra platser till nya asylsökanden och att minska statens kostnader. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2017.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 3, 16 minuter
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-03-28
- Debatt
- 2017-03-29
- Beslut
- 2017-03-29
- Dokument & lagar
Genomförande av det omarbetade asylprocedurdirektivet
Betänkande 2016/17:SfU6
Sverige ändrar i utlänningslagen för att genomföra omarbetade EU-regler, det så kallade asylprocedurdirektivet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Förslaget innebär bland annat att en asylansökan ska kunna anses uppenbart ogrundad om de uppgifter som den asylsökande lämnar saknar betydelse för prövningen av ansökan eller om uppgifterna inte är tillförlitliga.
Om en person som fått ett beslut om omedelbar avvisning överklagar beslutet ska en migrationsdomstol pröva om genomförandet av avvisningen ska avbrytas i väntan på att domstolen prövar överklagandet. Under den prövningen ska avvisningen inte få genomföras. När det gäller ensamkommande barn ska ett beslut om omedelbar avvisning inte få genomföras förrän tidigast en vecka efter det att barnet fick ta del av beslutet.
Ensamkommande barn ska alltid ha rätt till ett offentligt biträde i asylärenden. Ensamkommande barn ska också omedelbart efter att ha blivit tilldelad en god man informeras om vem det är. Den informationen ska även lämnas till barnets boende och till barnets offentliga biträde om barnet har ett sådant.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 21 minuter
- Justering
- 2016-11-15
- Bordläggning
- 2016-11-30
- Debatt
- 2016-12-01
- Beslut
- 2016-12-01
- Dokument & lagar
Rättelse i utlänningslagen
Betänkande 2016/17:SfU5
Riksdagen sa ja till socialförsäkringsutskottets initiativ till en mindre ändring i utlänningslagen. Lagändringen är av teknisk karaktär och innebär att felaktiga hänvisningar i utlänningslagen rättas till.
Lagändringen börjar gälla den 15 oktober 2016.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-09-15
- Bordläggning
- 2016-09-20
- Debatt
- 2016-09-21
- Beslut
- 2016-09-21
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 8 Migration
Betänkande 2016/17:SfU4
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengar inom utgiftsområdet migration ska fördelas för 2017. Sammanlagt går cirka 33 miljarder till det här området.
Den största delen av pengarna, drygt 23,7 miljarder kronor, går till ersättningar och boendekostnader för asylsökande. För detta avsätts 2,8 miljarder mer jämfört med förra året. Migrationsverket får 5,9 miljarder kronor, vilket är drygt 1,6 miljarder mer än förra året. Drygt 1 miljard går till domstolsprövning i utlänningsmål.
Riksdagen sa också nej till motioner som handlar om bland annat obligatoriska hälsoundersökningar, undervisning i svenska och samhällsorientering under asyltiden. Skälet är att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Riksdagen sa även nej till motioner som rör uttagning av så kallade kvotflyktingar.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 57, 154 minuter
- Justering
- 2016-11-29
- Bordläggning
- 2016-12-06
- Debatt
- 2016-12-07
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 12 Ekonomisk trygghet för familjer och barn
Betänkande 2016/17:SfU3
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet ekonomisk trygghet för familjer och barn. Sammanlagt går 89 miljarder kronor för 2017 till det här området. Mest pengar går till föräldraförsäkring (cirka 41,7 miljarder kronor) och barnbidrag (cirka 27,3 miljarder).
Riksdagen sa också ja till att avskaffa jämställdhetsbonusen från den 1 januari 2017 och ja till förslag om höjningar av flerbarnstillägget och adoptionsbidraget samt en höjd inkomstgräns för bostadsbidraget som lämnas till barnfamiljer.
- Behandlade dokument
- 48
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 26, 85 minuter
- Justering
- 2016-12-06
- Bordläggning
- 2016-12-13
- Debatt
- 2016-12-14
- Beslut
- 2016-12-15