Sök

Det ska bli tydligare vad statliga bidrag till kommunala kulturskolor ska bidra till. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om nationellt mål för de statliga insatserna till kommunala kulturskolor.

Kommunala kulturskolor ger undervisning till barn och unga inom olika konst- och kulturområden. Kommuner kan få statliga bidrag för att utveckla sådan verksamhet. Regeringens förslag handlar om övergripande mål för de statliga bidragen till den kommunala kulturskolan. Målet för bidragen ska vara att bidra till att kulturskolorna erbjuder barn och unga undervisning av hög kvalitet. De ska också ge möjlighet till bredd och fördjupning i undervisningen och göra kulturskolorna tillgängliga för alla barn och unga oavsett elevernas olika förutsättningar.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

26, 106 minuter

Justering

2018-05-15

Bordläggning

2018-05-22

Debatt

2018-05-23

Beslut

2018-05-23

Alla som bedriver någon typ av verksamhet på den svenska spelmarknaden ska ha en licens. Det ska gälla för spel i Sverige och spel över internet som riktar sig mot den svenska marknaden. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nuvarande regleringen togs fram då allt spel var fysiskt och är inte anpassad till de senaste årens utveckling med spel över internet. Genom att göra om reglerna ökar möjligheten att kunna kontrollera spelandet och förebygga negativa konsekvenser.

Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

22

Förslagspunkter

10

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

13, 75 minuter

Justering

2018-05-29

Bordläggning

2018-06-05

Debatt

2018-06-07

Beslut

2018-06-07

Fler barn och unga borde komma i kontakt med kultur i skolan med hjälp av satsningen Skapande skola. Det tycker riksdagen som riktar en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att vidareutveckla Skapande skola.

Satsningen Skapande skola startade 2008 med syfte att stärka samverkan mellan skolan och det professionella kulturlivet och nå fler barn än de som redan är kulturellt aktiva på fritiden. Utvärderingar har visat att satsningen har nått många och det är något som riksdagen tycker är positivt. Däremot finns det saker att utveckla, till exempel att mindre kommuner i dag inte söker bidraget i samma utsträckning som större kommuner.

Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

13

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

24, 73 minuter

Justering

2018-03-27

Bordläggning

2018-04-10

Debatt

2018-04-11

Beslut

2018-04-11

Riksdagen sa nej till 82 motioner från allmänna motionstiden 2017 om kultur för alla. Anledningen till det är bland annat att det redan pågår arbete inom många av de frågor som motionerna handlar om. Motionerna handlar bland annat om kultur i hela landet, kultur och hälsa och biblioteksfrågor.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

21

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

16, 80 minuter

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-02-28

Debatt

2018-03-01

Beslut

2018-03-07

Riksdagen sa nej till 39 motioner från allmänna motionstiden 2017 om radio och tv i allmänhetens tjänst. Anledningen till det är att det pågår arbete inom många av de frågor som motionerna handlar om. Regeringen planerar bland annat att presentera ett förslag på ett nytt finansieringssystem för radio och tv i allmänhetens tjänst i maj 2018. Motionerna handlar om finansieringssystem, sändningstillstånd, programverksamhet och journalistik.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

9, 39 minuter

Justering

2018-02-01

Bordläggning

2018-02-06

Debatt

2018-02-07

Beslut

2018-02-07

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2017 om bland annat bidrag till civila samhället och stöd till trossamfund. Riksdagen riktade en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att offentliga bidrag inte ska ges till organisationer som accepterar hedersrelaterad brottslighet.

Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår inom flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

9

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

8, 55 minuter

Justering

2018-03-27

Bordläggning

2018-04-18

Debatt

2018-04-19

Beslut

2018-04-25

Riksdagen sa nej till motioner inom idrott, friluftsliv och folkbildning. Motionerna handlar till exempel om områdena jämställdhet, arenabyggen, osunda kroppsideal, matchfixning och ett äldrelyft inom idrotten. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom områden.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

21

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

18, 82 minuter

Justering

2018-02-15

Bordläggning

2018-02-28

Debatt

2018-03-01

Beslut

2018-03-01

Behandlingen av vissa ärenden skjuts upp till riksmötet 2018/19. Det gäller dels skrivelsen 2017/18:246 En politik för engagemang - långsiktighet och oberoende för civilsamhället, dels proposition 2017/18:261 Långsiktig finansiering och stärkt oberoende för public service och dels skrivelsen 2017/18:264 Kultur i hela landet. Det gäller också eventuella följdmotioner och nya ärenden som riksdagens kammare kan komma att skicka in till kulturutskottet under resten av riksmötet 2017/18.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-19

15,9 miljarder ur statens budget för 2018 går till utgiftsområdet kultur, medier, trossamfund och fritid. Mest pengar får bidrag till folkbildningen, cirka 4,3 miljarder kronor. 1,9 miljarder går till stöd till idrotten och regional kulturverksamhet får knappt 1,5 miljarder kronor. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.

Kulturutskottet föreslår också att riksdagen återigen bör rikta uppmaningar till regeringen inom två områden: samverkan och inflytande inom filmområdet och museernas donation av föremål.

Behandlade dokument

18

Förslagspunkter

11

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

52, 177 minuter

Justering

2017-11-23

Bordläggning

2017-12-01

Debatt

2017-12-04

Beslut

2017-12-06

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 och 2017 om framför allt hyresrätt, men även om kooperativ hyresrätt, bostadsrätt och ägarlägenheter. Anledningen är bland annat att regeringen redan arbetar med flera av frågorna och att riksdagen inväntar resultatet av det arbetet.

Motionerna handlar bland annat om systemet för hyressättning, presumtionshyror, andrahandsuthyrning, hyresstatistik och hyresrättsregister, främjande av kooperativ hyresrätt, bostadsrättsregister, ombildning till bostadsrätt och främjande av ägarlägenheter.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

21

Reservationer

28 

Anföranden och repliker

28, 84 minuter

Justering

2018-02-27

Bordläggning

2018-03-07

Debatt

2018-03-08

Beslut

2018-03-08

Riksdagen tycker inte att nuvarande lagstiftning kring utländska barnäktenskap är tillräcklig. Därför har riksdagen i ett tillkännagivande uppmanat regeringen att återkomma med ett lagförslag som innebär att barnäktenskap aldrig erkänns i Sverige om någon av parterna var under 18 år när någon av dem kom till Sverige.

Riksdagen tycker inte heller att nuvarande lagstiftning kring utländska polygama äktenskap är tillräcklig. Det finns i Sverige drygt 150 personer som är gifta med fler än en person. Riksdagen riktade därför även en uppmaning till regeringen om att utreda hur regelverket kan ändras för att säkerställa att månggifte inte erkänns här.

Riksdagen sa också nej till övriga motionsförslag om familjerätt som behandlades samtidigt.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

29

Reservationer

30 

Anföranden och repliker

16, 63 minuter

Justering

2018-03-15

Bordläggning

2018-03-20

Debatt

2018-03-21

Beslut

2018-03-21

Riksdagen uppmanar regeringen i ett tillkännagivande att återkomma med ett förslag om att minska kraven på hållbarhetsrapportering för företag. Enligt riksdagen bör regeringen även göra det tydligare vilka uppgifter som ska tas upp i hållbarhetsrapporteringen.

Sedan slutet av år 2016 finns krav på att alla företag i Sverige av en viss storlek ska upprätta en hållbarhetsrapport. De svenska reglerna bygger på EU-lagstiftning men innebär att fler företag måste hållbarhetsrapportera än vad EU:s regler kräver. Riksdagen anser att hållbarhetsrapportering i grunden är bra men att det inte finns någon anledning till att Sverige ska ha regler som gör att fler företag måste rapportera än vad som krävs enligt EU-reglerna.

Riksdagens tillkännagivande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017 inom området associationsrätt. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

12

Förslagspunkter

6

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2017-11-30

Bordläggning

2017-12-12

Debatt

2017-12-13

Beslut

2017-12-14

Svensk rätt ska anpassas till en ny tvingande EU-lag om linbaneanläggningar, en så kallad förordning. En linbaneanläggning kan till exempel vara en hiss. Dessutom ska regeringen, eller den myndighet som regeringen utser, ta fram regler som beskriver hur tillsynsmyndigheterna ska kunna kontrollera att lagen följs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Den nya anpassningen innebär inga praktiska ändringar i den Svenska lagen. Det är enbart hänvisningarna till EU-lagen som uppdateras.

Ändringarna börjar gälla den 21 april 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2017-12-07

Bordläggning

2018-01-16

Debatt

2018-01-17

Beslut

2018-01-17

Fastighetsmäklare kommer att få en påminnelse och behöva betala en påminnelseavgift om de inte betalar in årsavgiften till Fastighetsmäklarinspektionen i tid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

För att få arbeta som mäklare måste man vara registrerad hos Fastighetsmäklarinspektionen. I dag kan en mäklare bli av med sin registrering om hen inte betalar in avgiften i tid och det skickas inte ut någon påminnelse.

När mäklaren sedan vill fortsätta vara registrerad orsakar det mycket merarbete för myndigheten. Syftet med ändringen är att få fler mäklare att betala in avgiften i tid och att minska den administrativa arbetsbördan för Fastighetsmäklarinspektionen.

Ändringen börjar gälla den 1 januari 2018

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2017-10-26

Bordläggning

2017-11-07

Debatt

2017-11-08

Beslut

2017-11-08

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om regeringens nya strategi för en hållbar stadsutveckling. Strategin innehåller bland annat övergripande mål för hållbara städer och nya insatser för miljömässigt hållbar stadsutveckling. Kommunens förutsättningar för att utveckla gröna, hälsosamma och trygga städer ska också stärkas.

Riksdagen understryker betydelsen av en hållbar stadsutveckling. Riksdagen delar regeringens bedömning att en hållbar stadsutveckling innebär att både miljö, ekonomi och sociala dimensioner tas tillvara.

Riksdagen lade skrivelsen i ovanstående delar till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Vad gäller delen i skrivelsen som handlar om småskalig vedeldning riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Enligt riksdagen bör regeringen omgående se till att kraven för begagnade rumsvärmare som installeras i befintliga bostäder återställs till det som gällde tidigare.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 78 minuter

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

En ekonomisk förening som är ett så kallat arbetskooperativ ska kunna betala tillbaka en medlems insats med ett högre belopp än vad insatsen var från början. Därmed kan en medlem få del av en värdeökning som skett i föreningen när hon eller han lämnar den.

Bestämmelserna omfattar alla ekonomiska föreningar som kännetecknas av att medlemmarna är anställda av föreningen eller på något liknande sätt deltar med en egen arbetsinsats i föreningens verksamhet. Det kan till exempel handla om personalkooperativ, sociala arbetskooperativ och konsultbyråer.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-05

Bordläggning

2018-06-11

Debatt

2018-06-12

Beslut

2018-06-13

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens granskning av reformen av revisionsplikten, vilken innebar att revisionsplikten för små privata aktiebolag avskaffades. Reformen skedde 2010 och syftet var bland annat att förenkla administrationen och minska kostnaderna för företagare. Men enligt Riksrevisionen har kostnadsbesparingen för företagen varit liten, knappt en procent av bolagens nettoomsättning. Riksrevisionen anser samtidigt att det finns tecken på att reformen, tillsammans med andra regelförenklingar, kan ha underlättat ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Riksrevisionen tycker att regeringen borde verka för att revisionsplikten för små aktiebolag återinförs.

Regeringen, som uppger att den ser allvarligt på rapportens slutsatser, konstaterar att det skulle behövas en mer utförlig analys för att verifiera slutsatserna. Regeringen anser inte att det finns tillräckliga skäl för att regeringen ska arbeta för att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag. Regeringen vidtar i stället andra åtgärder för att komma till rätta med problemen.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar. Riksdagen la därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2018-06-06

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Det ska inte längre vara möjligt att ingå avtal muntligt med en telefonförsäljare om det är försäljaren som kontaktar konsumenten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

När till exempel en telefonförsäljare kontaktar en konsument finns det inga formella krav på hur ett avtal om att köpa en vara eller tjänst ska se ut. Avtalet kan med andra ord ingås muntligen per telefon. I och med ändringarna kommer säljaren att behöva skicka en bekräftelse i skriftlig form, till exempel via post eller e-post. Konsumenten måste sedan skriftligen acceptera avtalet innan det är giltigt. Det här gäller för varor och tjänster som omfattas av distansavtalslagen. Syftet med förslaget är att stärka konsumentskyddet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Samtidigt riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda om det här skriftlighetskravet bör gälla för fler varor och tjänster.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 66 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om tillsynen av ställföreträdare, exempelvis gode män och förvaltare, och överförmyndare genomförs rättssäkert. Enligt Riksrevisionen behöver staten ta ett mycket tydligare ansvar. Systemet på området är eftersatt, både jämfört med andra tillsynsområden i Sverige och med motsvarande system i andra nordiska länder.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att tillsynen över ställföreträdare och överförmyndare behöver förbättras och att regelverket bör moderniseras. Regeringen har därför inlett ett arbete med det.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och ser också positivt på det arbete som regeringen har påbörjat. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

Regeringen har lämnat förslag som innebär att det ska blir enklare att bedöma när detaljplan krävs och när detaljplan inte krävs. En detaljplan är en plan som bestämmer vad marken ska användas till och vilken rätt man har att bygga där.

Det ska bara finnas krav på en detaljplan i så kallad sammanhållen bebyggelse när det som ska byggas där behöver få ett bygglov innan det kan byggas och om det finns behov av att planera vad marken ska användas till, så kallad planläggning. Sammanhållen bebyggelse är ett område utanför en detaljplan, där det finns bebyggelse på tomter som gränsar till varandra. Byggnadens inverkan på omgivningen ska också påverka bedömningen av om detaljplan krävs för en ny byggnad som kräver bygglov.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-05-29

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14