Sök

Fjärrundervisning får användas bland annat om det för viss undervisning inte finns någon behörig lärare eller om det är för få elever i skolan.

Distansundervisning får användas för en elev som inte kan vara i skolan på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. En elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan även ha andra skäl för att inte delta i undervisning i skolans lokaler.

De nya reglerna gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Båda dessa former av undervisning ska kunna lämnas över på entreprenad. Den kommun eller enskilda huvudman som beställer entreprenaden har ansvar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna i skollagen börjar gälla den 1 augusti 2020 och tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2021. En ändring i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen som gäller den kommunala vuxenutbildningen, komvux:

• Det övergripande målet för komvux ska kompletteras så att det framgår att utbildningen också ska vara en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en bra grund för elevernas fortsatta utbildning.
• Regeln för prioriteringar inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska ändras så att de personer som har störst behov av utbildning prioriteras. Det betyder att inte bara de som har minst utbildning ska prioriteras vid urval till utbildningen utan också till exempel arbetslösa och vuxna som behöver byta yrke.
• Särskild utbildning för vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada (särvux) ska inte längre vara en egen skolform utan ska ingå i skolformen komvux och dessutom byta namn.
• En förenklad betygsskala införs inom delar av komvux.
• Ett komvuxarbete ska ersätta gymnasiearbetet för att göra reglerna för gymnasieexamen i komvux mer flexibla.

De lagändringar som innebär att målet för komvux kompletteras och att särvux blir en del av komvux börjar gälla den 1 juli 2020. De lagändringar som innebär en ny betygsskala i delar av komvux börjar gälla den 1 januari 2022. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 47 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

Riksrevisionen har granskat hur de svenska universiteten och högskolornas resurseffektivitet och produktivitet för åren 2011-2016 står sig jämfört med de andra nordiska ländernas lärosäten. Det innebär om andra nordiska lärosäten kan prestera bättre på de områden som har studerats men med samma resurser.

Den övergripande slutsatsen i undersökningen är att de svenska lärosätena hävdar sig väl men att det finns förbättringspotential hos vissa av dem. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till lärosätena att

• identifiera de faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet och genomföra förbättringsåtgärder
• bland annat följa upp genomströmningen av elever och doktorander.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och skriver att de även fortsättningsvis noga kommer följa att de resurser som tilldelas universitet och högskolor används effektivt.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information på ett ställe som gör det lättare för studenter att jämföra utbildningars kvalitet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-17

Reglerna som styr när Centrala studiestödsnämnden, CSN, får behandla personuppgifter ändras. Syftet med regeringens förslag är att mer ändamålsenliga dataskyddsregler ska ge CSN bättre förutsättningar att utveckla sin verksamhet.

Lagändringarna innebär bland annat att personuppgifter får vidarebehandlas för ändamål som inte är oförenliga med det ursprungliga syftet med uppgiftsinsamlingen. Känsliga personuppgifter och personuppgifter om brottsliga handlingar får dock bara vidarebehandlas om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Dessutom ska reglerna om hur länge personuppgifter får bevaras göras teknikneutral. Personuppgifter i ett ärende om studiestöd ska inte längre behöva bevaras i pappersform eller på annat medium som inte är elektroniskt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2019 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

Riksdagen godkände protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning, Cern, med en reservation som innebär att löner och löneförmåner som betalas av organisationen till svenska medborgare och personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstbeskattning endast i den utsträckning som medges av svensk skattelagstiftning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-22

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om forskning från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om forskare och doktorander, särskilda forskningsområden och den nationella strategin för life science.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

8

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-06

Debatt

2020-05-07

Beslut

2020-05-07

Riksdagen sa nej till 190 förslag i motioner om högskolan från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om tillträde till högskolan, högskolans digitalisering och högskoleutbildningens innehåll.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Behandlade dokument

96

Förslagspunkter

10

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

9, 41 minuter

Justering

2020-03-10

Bordläggning

2020-03-18

Debatt

2020-03-19

Beslut

2020-03-19

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 som rör vuxenutbildning. Motionerna handlar bland annat om hur vuxenutbildningen bör organiseras, validering och svenska för invandrare (sfi).

Riksdagen sa nej till motionerna bland annat på grund av de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Behandlade dokument

50

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 50 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-22

Debatt

2020-04-23

Beslut

2020-04-29

Riksdagen sa nej till cirka 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om gymnasiefrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området, att nuvarande regler är tillräckliga eller att åtgärder redan har genomförts.

Motionerna handlar exempelvis om ämnesbetyg, introduktionsprogram och studie- och yrkesvägledning.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

17, 80 minuter

Justering

2020-02-20

Bordläggning

2020-03-03

Debatt

2020-03-04

Beslut

2020-03-04

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner om lärare och elever från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att det pågår arbete på området eller att åtgärder redan är vidtagna.

Motionerna tar upp frågor om bland annat läraryrket, fortbildning, skolledare, ordning och arbetsro, elevers hälsa, idrott och hälsa, elevers frånvaro, elever med särskilda behov och nyanlända elever.

Behandlade dokument

77

Förslagspunkter

16

Reservationer

29 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-06

Debatt

2020-05-07

Beslut

2020-05-07

Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om skolans värdegrund, trygghet och studiero, nationella prov, skolbibliotek och fritidshem. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst gällande bestämmelser och att det redan idag pågår arbete och har vidtagits åtgärder på området.

Behandlade dokument

92

Förslagspunkter

8

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

6, 31 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-18

Debatt

2020-03-19

Beslut

2020-03-19

Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, val av skola, fristående skolor, tillsyn, särskilda undervisningsformer och it i skolan. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är de bestämmelser som gäller, utredningar som pågår och åtgärder som har aviserats eller vidtagits.

Behandlade dokument

55

Förslagspunkter

10

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

24, 104 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-10

Debatt

2020-03-11

Beslut

2020-03-12

Riksdagen sa nej till 30 förslag i motioner om studiestöd från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om villkoren för studiemedel, fribeloppet samt återbetalning och avskrivning av studieskulder.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat de bestämmelser som gäller på området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

7

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

3, 21 minuter

Justering

2020-01-16

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som rör Riksrevisionens granskningsrapport om grundsärskolan. I rapporten har Riksrevisionen granskat hur regeringen och de ansvariga skolmyndigheterna har styrt, stöttat och följt upp grundsärskolan sedan 2011. Riksrevisionen konstaterar att det finns brister, bland annat finns det få bedömningsstöd för grundsärskolan, och utvärderingen av grundsärskolan på nationell nivå har brister. Regeringen instämmer i Riksrevisionens slutsatser och skriver att åtgärder har vidtagits för att motverka bristerna.
 
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

12, 39 minuter

Justering

2020-01-28

Bordläggning

2020-02-04

Debatt

2020-02-05

Beslut

2020-02-05

Riksdagen sa ja till en ny lag om tillfällig stängning av skolverksamheter vid extraordinära händelser i fredstid. Lagen innehåller bestämmelser som innebär att en skolhuvudman i vissa fall får besluta att tillfälligt stänga en förskola, ett fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet.

Den nya lagen ger även regeringen möjlighet att tillfälligt stänga förskolor, skolor, fritidshem eller annan pedagogisk verksamhet på nationell, regional eller kommunal nivå.

I båda fallen gäller dock att berörda huvudmän fortfarande måste erbjuda förskola och fritidshem för barn och elever som har behov av särskilt stöd, eller som har vårdnadshavare som deltar i samhällsviktig verksamhet.

Beslutet om en ny lag har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Lagen börjar gälla den 21 mars 2020. Ärendet beslutades trots att det har varit tillgängligt kortare tid än två vardagar före den dag då det behandlades, som är det vanliga.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2020-03-18

Bordläggning

2020-03-19

Debatt

2020-03-19

Beslut

2020-03-19

För att skydda den enskilda människan och respekten för människovärdet vid forskning anser regeringen att de etiska regler som gäller för forskning som avser människor behöver bli tydligare. Enligt ett förslag från regeringen ska en forskningshuvudman vara skyldig att ta till åtgärder för att se till att den egna verksamheten endast bedriver forskning som har fått ett etikgodkännande, och att forskningen lever upp till villkoren i godkännandet.

Regeringen har också föreslagit att lägsta straffet för den som med uppsåt bedriver forskning utan ett etikgodkännande ska höjas från fängelse i sex månader till fängelse i två år. Samma straffskala ska gälla för de forskningshuvudmän som har brustit i sitt ansvar att förebygga att den egna institutionen bedriver forskning utan etikgodkännande. Även brott mot etikprövningslagen som begås av grov oaktsamhet ska vara straffbara.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 10 minuter

Justering

2019-11-14

Bordläggning

2019-11-20

Debatt

2019-11-21

Beslut

2019-11-27

Riksdagen sa nej till cirka 60 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om förskolan. Motionerna handlar bland annat om kvalitet och förutsättningar i förskolan, språk i förskolan, annan pedagogisk verksamhet och rätt till förskola. Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller för förskolan, pågående arbete och att åtgärder redan har vidtagits.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

7

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

20, 85 minuter

Justering

2019-12-17

Bordläggning

2020-01-14

Debatt

2020-01-15

Beslut

2020-01-15

Regeringen föreslår en ändring i skollagen som innebär att barn till så kallade beskickningsmedlemmar från tredjeland, det vill säga länder utanför EU, Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) och Schweiz, får rätt till avgiftsfri utbildning i förskoleklass.

Förskoleklassen ingår numera i den obligatoriska skolan i Sverige. Riksdagen anser, liksom regeringen, att förslaget stärker barns rätt till utbildning i Sverige.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-11-12

Bordläggning

2019-11-19

Debatt

2019-11-20

Beslut

2019-11-20

Regeringen har föreslagit ändringar i lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning, som börjar gälla den 1 januari 2020. Lagen behöver kompletteras med bestämmelser om dataskydd. Syftet är att göra det möjligt att behandla personuppgifter vid hanteringen av oredlighet i forskning. Förslaget innehåller bestämmelser om hur känsliga personuppgifter ska behandlas, skyddsåtgärder och undantag från de rättigheter som registrerade har i EU:s dataskyddsförordning.

De nya reglerna börjar gälla samtidigt som lagen om ansvar för god forskningssed och prövning av oredlighet i forskning börjar gälla, det vill säga den 1 januari 2020. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2019-11-14

Bordläggning

2019-11-20

Debatt

2019-11-21

Beslut

2019-11-27