Sök

Regeringen vill införa möjlighet för de skolor som vill att sätta betyg från årskurs 4. Enligt förslaget är det skolans rektor som ska ta beslutet om tidigare betyg. Lärare ska ges tillfälle att yttra sig. Riksdagen sa ja till förslaget.

Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2021 och omfattar årskurs 4 och 5 i grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och årskurs 5 och 6 i specialskolan.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

24, 77 minuter

Justering

2021-02-25

Bordläggning

2021-03-02

Debatt

2021-03-03

Beslut

2021-03-03

Riksdagen sa nej till cirka 40 förslag om studiestöd i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Förslagen handlade bland annat om villkoren för studiemedel, studiemedelsberättigade utbildningar, studiemedel till studerande med funktionsnedsättning samt för omställning och livslångt lärande. Riksdagen hänvisade till nuvarande regler, redan vidtagna åtgärder och pågående arbete.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

7, 45 minuter

Justering

2021-02-11

Bordläggning

2021-02-24

Debatt

2021-02-25

Beslut

2021-03-03

Alla barn i Sverige ska ha tillgång till en bra förskola, oavsett var i landet man bor. Därför behövs en bred utredning om förskolans förutsättningar att erbjuda en likvärdig utbildning. Det anser riksdagen, som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att tillsätta en sådan utredning.

Riksdagens tillkännagivande gjordes i samband med att den behandlade cirka 80 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2020 om förskolan. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag, som bland annat handlade om kvalitet och förutsättningar i förskolan, pedagogisk personal i förskolan, språkfrågor, rätten till förskola och annan pedagogisk verksamhet.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

6

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

20, 78 minuter

Justering

2021-02-04

Bordläggning

2021-02-10

Debatt

2021-02-11

Beslut

2021-02-25

Riksrevisionen har granskat holdingbolag vid Sveriges universitet och högskolor. De tycker att regeringen inte gett lärosätena tillräckliga förutsättningar för en aktiv och professionell förvaltning av bolagen. Riksrevisionen föreslår bland annat att regeringen ska göra det mer tydligt vilka verksamheter som kan ägas av holdingbolagen och hur deras rapporter ska utvecklas. De granskade lärosätena föreslås också utveckla sina bolags arbete, uppföljningar och styrning.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport. Regeringen håller i stort med om granskningens iakttagelser och analys, och tänker bland annat förbättra redovisningen till riksdagen om holdingbolagens verksamhet. Riksdagen välkomnar regeringens initiativ. Riksdagen sa nej till olika motionsförslag inom området och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Holdingbolagen är aktiebolag som verkar genom att äga, förvalta och sälja andelar i andra bolag. Lärosätenas holdingbolag ska bidra till att forskningsresultat och innovationer kommersialiseras så att de kommer till nytta i samhället. I dag finns 18 holdingbolag som förvaltas av olika lärosäten i Sverige.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

5

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

8, 23 minuter

Justering

2020-11-12

Bordläggning

2020-12-02

Debatt

2020-12-03

Beslut

2020-12-09

I en tillfällig lag regleras hanteringen av personuppgifter i register som används i forskningsprojekt om vad arv och miljö betyder för olika sjukdomar. Reglerna gäller till och med den 31 december 2020.

Regeringen föreslår att reglerna ska gälla till och med år 2023. Då ska en mer långsiktig reglering av forskningsdatabaser vara på plats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-11-05

Bordläggning

2020-11-11

Debatt

2020-11-12

Beslut

2020-11-12

Riksrevisionen har granskat hur skolorna använder skollagens regler om undantag från skolplikten, och hur tillsynen av detta sköts. Riksrevisionens övergripande slutsats är att skollagens regler om undantag från skolplikten inte fungerar som det var tänkt.

För att syftet med reglerna ska bli tydligare rekommenderar revisionen bland annat att regeringen tar initiativ till att ändra skollagen och ser över hur långa ledighetsbeslut en rektor ska kunna ta, om en möjlighet till sanktionsavgift bör införas i skollagen samt om bestämmelsen om varaktig vistelse utomlands enbart ska gälla för barn till statligt anställda som är stationerade utomlands.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning. I skrivelsen menar regeringen bland annat att bestämmelserna om undantag från skolplikten kan behöva ses över. Riksdagen håller med om det men riktar utöver det två tillkännagivanden, uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör följa den rekommendation som Riksrevisionen lämnat till regeringen i sin granskningsrapport.
• Regeringen bör se över möjligheten att införa ett nationellt frånvaroregister.

Utöver tillkännagivandena lägger riksdagen regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

7, 41 minuter

Justering

2020-09-10

Bordläggning

2020-09-29

Debatt

2020-09-30

Beslut

2020-09-30

En sökande som inom de bestämda tidsgränser som finns inte har fått något beslut om erkännande av sina yrkeskvalifikationer, utfärdande av sitt europeiska yrkeskort för yrkesutövning i en annan stat eller överföring av sin ansökan om europeiskt yrkeskort till en annan stat, har rätt att hos domstol begära en förklaring till att ärendet uppehålls. Det anser riksdagen och sa ja till regeringens förslag om lagändring.

Att begära en sådan förklaring kallas dröjsmålstalan.

Syftet med att få ett erkännande av sina yrkeskvalifikationer är att underlätta för EU-medborgare att utöva ett så kallat reglerat yrke i en annan medlemsstat och bidra till den fria rörligheten.

Lagändringarna anpassar de svenska lagarna på området till EU-lagar. Ändringarna börjar gälla den 1 juni 2021.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2021-04-29

Bordläggning

2021-05-04

Debatt

2021-05-05

Beslut

2021-05-05

Riksrevisionen har granskat hur styrningen av ämneslärarutbildningen vid Högskolan i Gävle, Linnéuniversitetet och Stockholms universitet fungerar. Riksrevisionens slutsats är att styrningen fungerar olika väl på lärosätena. För att öka kvaliteten i ämneslärarprogrammen rekommenderar revisionen därför att lärosätena i olika grad bland annat tydliggör ansvarsfördelningen och förbättrar samordningen.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Precis som regeringen välkomnar riksdagen rapporten och förutsätter att de berörda lärosätena tar del av revisionens rekommendationer.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 13 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-17

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2020 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-17

Cirka 28,3 miljarder kronor i statens budget för 2021 ska gå till utgiftsområdet studiestöd. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Mest pengar, cirka 20,2 miljarder kronor, går till studiemedel. Drygt 4,3 miljarder kronor går till studiehjälp.

Riksdagen sa också ja till en ändring i studiestödslagen som innebär att regeringen vid extraordinära händelser i fredstid kan besluta om att ett högre belopp än normalt i extra lån för den som arbetat tidigare får lämnas, så kallat tilläggslån.

Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om vissa ekonomiska bemyndiganden och samtidigt nej till motioner med alternativa budgetförslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutet tog riksdagen den 25 november 2020. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet är steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

32, 84 minuter

Justering

2020-12-10

Bordläggning

2020-12-15

Debatt

2020-12-16

Beslut

2020-12-16

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om lagändringar som i huvudsak rör lärarkompetens och registerkontroll inom skolväsendet. Bland annat förlängs övergångsperioden med undantag från krav på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning till utgången av juni 2028. Det är även möjligt att göra undantag från kraven på legitimation och behörighet för lärare som bedriver viss undervisning inom riksrekryterande utbildning på nationella program i gymnasieskolan.

I skollagen ändras reglerna om registerkontroll. Den huvudsakliga ändringen innebär att ett utdrag ur belastningsregistret ska visas upp i stället för att lämnas, till exempel vid anställning. Dessutom utökas reglerna till att även gälla inom gymnasie- och gymnasiesärskolan.

Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

11, 44 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-21

Debatt

2021-05-25

Beslut

2021-05-26

Det ska vara möjligt för regeringen att tillfälligt kunna ändra urvalsreglerna till högskola och universitet vid extraordinära händelser i fredstid, till exempel under coronapandemin. Det anser riksdagen och sa ja till regeringens förslag.

Huvudregeln i dag är att minst en tredjedel av utbildningsplatserna ska fördelas baserat på betyg, minst en tredjedel på högskoleprovsresultat och högst en tredjedel på urvalsgrunder som är beslutade av högskolan själv.

Risken under coronapandemin är bland annat att högskoleprov under våren 2021 måste ställas in på grund av smittskyddsskäl. Det kan i förlängningen påverka möjligheten att enligt nuvarande regler bli antagen till en högskoleutbildning hösten 2021. Regeringen ska därför ha möjlighet att ändra reglerna så att andelen som antas baserat på högskoleprovsresultat tillfälligt minskas.

Möjligheten till tillfälliga urvalsregler kan börja användas på antagning till utbildning som påbörjas efter den 1 augusti 2021. Om ytterligare en fredstida kris inträffar i framtiden kan möjligheten komma att utnyttjas igen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

4, 22 minuter

Justering

2021-05-04

Bordläggning

2021-05-18

Debatt

2021-05-19

Beslut

2021-05-19

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra vissa studiestödsregler. Syftet med ändringarna är att underlätta vidareutbildning och omskolning högre upp i åldrarna.

Beslutet innebär att den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel, alltså bidrag och lån för studier på exempelvis högskola och universitet, höjs från 56 till 60 år. Nedtrappningen av rätten att låna pengar, den så kallade lånetrappan, ska börja vid 51 år och sluta vid 60 år. Även den övre åldersgränsen för rätt till studiestartsstöd, ett bidrag som kan betalas ut för studier på grundskole- eller gymnasienivå, höjs från 56 till 60 år.

Beslutet innebär också att vissa åldersgränser som rör återbetalning och avskrivning av studielån höjs på motsvarande sätt. Återbetalningstiden ska vara 25 år eller det lägre antal år som återstår till utgången av det år då låntagaren fyller 64 år. Tidpunkten för avskrivning av eventuellt kvarstående skuld ska vara utgången av det år då låntagaren fyller 71 år. Enligt beslutet ska Centrala studiestödsnämnden (CSN) få en något utökad möjlighet att efterkontrollera inkomster i de fall årsbeloppet för återbetalning sänkts.

Lagändringarna om studiemedel, lånetrappan och studiestartsstöd börjar gälla den 1 oktober 2021. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 januari 2022.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

4

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

12, 50 minuter

Justering

2021-05-20

Bordläggning

2021-05-21

Debatt

2021-05-25

Beslut

2021-05-26

Kunskapssökning och kunskapsspridning ska kunna ske fritt vid universitet och högskolor. Det är en förutsättning för forskning och utbildning på vetenskaplig och konstnärlig grund liksom för lärosätenas roll som en självständig och kritiskt reflekterande kraft i samhället. Det anser riksdagen som sa ja till regeringens förslag om att en allmän princip om akademisk frihet införs i högskolelagen.

Riksdagen sa även ja till lagändringar om högskolans ansvar för livslångt lärande, samverkan och internationalisering.

Samtliga lagändringar börjar gälla 1 juli 2021.

I propositionen presenterar regeringen dess forskningspolitik för åren 2021-2024. Riksdagen välkomnar regeringens satsningar på forskning och innovation, till exempel om ett nationellt forskningsprogram om virus och pandemier. Riksdagen sa nej till övriga förslag i motioner om forskning och högskola.

Behandlade dokument

96

Förslagspunkter

50

Reservationer

66 

Anföranden och repliker

27, 131 minuter

Justering

2021-04-15

Bordläggning

2021-04-20

Debatt

2021-04-21

Beslut

2021-04-21

Riksdagen sa nej till ett åttiotal förslag i motioner om vuxenutbildning från den allmänna motionstiden 2020. Motionerna handlar bland annat om kvalitet av den kommunala vuxenutbildningen, organisation och utbud av vuxenutbildningen och svenska för invandrare.

Riksdagen hänvisar till redan gällande bestämmelser och att arbete redan pågår eller har utförts inom de områden som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

42

Förslagspunkter

7

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

5, 34 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-16

Debatt

2021-06-17

Beslut

2021-06-22

Riksdagen sa nej till cirka 180 förslag i motioner om högskolan från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att åtgärder redan är vidtagna eller att arbete redan pågår inom de områden som förslagen berör.

Motionerna handlar bland annat om rekrytering och tillträde till högskolan, dimensionering av högskoleutbildning, högskoleutbildningars innehåll samt vissa övergripande studentfrågor.

Behandlade dokument

93

Förslagspunkter

15

Reservationer

24 

Anföranden och repliker

8, 69 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-18

Debatt

2021-06-21

Beslut

2021-06-22

Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag om gymnasieskolan i motioner från den allmänna motionstiden 2020. Riksdagen hänvisade till befintliga regler, pågående arbete samt aviserade och vidtagna åtgärder.

Förslagen handlar bland annat om kvalitet och krav i gymnasieskolan, planering av gymnasieutbildning, yrkesprogram och lärlingsutbildning samt studie- och yrkesvägledning.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

5

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

8, 67 minuter

Justering

2021-06-10

Bordläggning

2021-06-15

Debatt

2021-06-16

Beslut

2021-06-17

Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 som rör grundläggande frågor om utbildning. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår eller att insatser redan har gjorts i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar exempelvis om skolans värdegrund, trygghet och studiero, läromedel, praktisk arbetslivsorientering samt särskilda undervisningsämnen och kunskapsområden.

Behandlade dokument

95

Förslagspunkter

7

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

28, 104 minuter

Justering

2021-03-23

Bordläggning

2021-04-13

Debatt

2021-04-14

Beslut

2021-04-21

Riksdagen sa nej till cirka 200 förslag i motioner om lärare och elever från den allmänna motionstiden 2020. Anledningen är bland annat att det pågår arbete på området eller att gällande regler är tillräckliga.

Motionerna handlar exempelvis om läraryrket, fortbildning, rektorer och skolledare samt elever med skolfrånvaro.

Behandlade dokument

86

Förslagspunkter

16

Reservationer

23 

Anföranden och repliker

12, 68 minuter

Justering

2021-03-25

Bordläggning

2021-04-07

Debatt

2021-04-08

Beslut

2021-04-14

Riksdagen sa nej till cirka 190 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2020 om skolfrågor. Detta med hänvisning till bland annat att vissa åtgärder redan har beslutats eller utförts samt att utredningar pågår i vissa av de frågor som motionerna tar upp.

Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, val av skola, fristående skolor, tillsyn, särskilda undervisningsformer och it i skolan.

Behandlade dokument

75

Förslagspunkter

8

Reservationer

18 

Anföranden och repliker

36, 109 minuter

Justering

2021-03-23

Bordläggning

2021-04-06

Debatt

2021-04-07

Beslut

2021-04-08