Sök
23 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Framställningar och redogörelser, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2019/20, 2018/19, 2016/17, 2005/06, 1918, Gellerman, Helena (L), Bostadsutskottet, Trafikutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Cykelfrågor
Betänkande 2019/20:TU9
Riksdagen sa nej till cirka 70 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 som rör cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om infrastrukturåtgärder för ökad cykling, regler för elsparkcyklar och ändrade trafikregler för cykling.
Riksdagen sa nej till motionerna bland annat på grund av regeringens påbörjade nationella strategi för ökad och säker cykling, men också för att reglerna för cykling redan har börjat ses över och ändras.
- Behandlade dokument
- 27
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 20, 75 minuter
- Justering
- 2020-03-26
- Bordläggning
- 2020-04-21
- Debatt
- 2020-04-22
- Beslut
- 2020-04-22
- Dokument & lagar
Sjöfartsfrågor
Betänkande 2019/20:TU8
Riksdagen har behandlat ett åttiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om sjöfartsfrågor. I samband med det riktade riksdagen två uppmaningar, tillkännagivanden, till regeringen:
- Regeringen bör utreda Sjöfartsverkets verksamhet och finansiering för att hitta en bättre organisation än den nuvarande.
- Regeringen bör se över den så kallade miljödifferentieringen av farledsavgifter för att säkra att avgifterna uppmuntrar till klimatågärder utan att missgynna sjöfarten som transportslag.
Riksdagen sa nej till övriga motioner, framför allt eftersom utredningar och arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om svensk sjöfarts konkurrenskraft, miljöfrågor samt farleds- och lotsavgifter.
- Behandlade dokument
- 32
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 27
- Anföranden och repliker
- 13, 71 minuter
- Justering
- 2020-04-02
- Bordläggning
- 2020-04-15
- Debatt
- 2020-04-16
- Beslut
- 2020-04-22
- Dokument & lagar
Infrastrukturfrågor
Betänkande 2019/20:TU7
Riksdagen har behandlat cirka 280 motioner om infrastrukturfrågor och en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om drift och underhåll av statliga vägar.
Riksdagen sa nej till motionerna, som bland annat handlar om upprustning och utbyggnad av vägar och järnvägar runt om i landet, ett jämställt transportsystem, hållbara transporter, samhällsekonomiska analyser och finansieringsfrågor. Riksdagen lade samtidigt skrivelsen till handlingarna, de vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen vill dock understryka vikten av att säkerställa en samhällsekonomisk, effektiv och långsiktig hållbartransportförsörjning för medborgarna och näringslivet i hela landet. Utskottet avser också att följa utvecklingen av transportsektorns utsläpp av växthusgaser mycket noga samt understryker att ett effektivt, tillgängligt transportsystem kräver ny kunskap och nya innovativa lösningar.
- Behandlade dokument
- 178
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 42
- Anföranden och repliker
- 28, 103 minuter
- Justering
- 2020-03-12
- Bordläggning
- 2020-03-17
- Debatt
- 2020-03-18
- Beslut
- 2020-03-18
- Dokument & lagar
It- och postfrågor
Betänkande 2019/20:TU5
Riksdagen sa nej till motionsförslag från allmänna motionstiden 2019 om olika it- och postfrågor. Skälet är främst att åtgärder redan har vidtagits och att arbete pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionsförslagen handlar bland annat om samhällets digitalisering, tillgång till elektroniska kommunikationer, utbyggnaden av 5G-nätet och postservice i hela landet.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 20, 83 minuter
- Justering
- 2020-01-21
- Bordläggning
- 2020-01-28
- Debatt
- 2020-01-29
- Beslut
- 2020-01-29
- Dokument & lagar
Trafiksäkerhet
Betänkande 2019/20:TU14
Riksdagen uppmanar genom ett tillkännagivande regeringen att återinföra möjligheten att använda ett simulatortest för att bedöma körförmågan hos personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsbortfall och att utreda ett nytt system för körprov på väg för personer med synfältsdefekter.
Synfältsdefekter är synproblem där vissa delar av synfältet på ett eller båda ögonen försvinner, vilket kan påverka körförmågan negativt och därför leda till att körkortet återkallas. I dagsläget finns det i Sverige inte möjlighet för personer som fått sitt körkort återkallat på grund av synfältsdefekt att få sin körförmåga bedömd.
Beslutet om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 140 förslag i motioner om trafiksäkerhet och tidsomställning från den allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag.
- Behandlade dokument
- 79
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 33
- Anföranden och repliker
- 19, 76 minuter
- Justering
- 2020-06-04
- Bordläggning
- 2020-06-09
- Debatt
- 2020-06-10
- Beslut
- 2020-06-10
- Dokument & lagar
Luftfartsfrågor
Betänkande 2019/20:TU12
Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området eller att genomförda åtgärder är tillräckliga.
Motionerna handlar exempelvis om luftfartens klimatpåverkan, elflyg, regionala flygplatser och Arlanda och Bromma flygplats.
- Behandlade dokument
- 31
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 19, 78 minuter
- Justering
- 2020-05-28
- Bordläggning
- 2020-06-03
- Debatt
- 2020-06-04
- Beslut
- 2020-06-04
- Dokument & lagar
Väg- och fordonsfrågor
Betänkande 2019/20:TU11
Riksdagen har behandlat ungefär 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om väg- och fordonsfrågor. I samband med detta riktade riksdagen flera uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen:
- Regeringen bör arbeta för att det inte ska tas ut avgifter för tillstånd att ha virkesupplag vid allmän väg och att administrationen förenklas för skogsföretag som söker sådana tillstånd.
- Regeringen bör arbeta för att möjliggöra storskaliga tester av självkörande fordon i verklig miljö.
- Regeringen bör arbeta för att hanteringen av dispenser för tunga transporter underlättas och förenklas.
Det första förslaget om tillkännagivande som gäller virkesupplag är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i trafikutskottet och inte bygger på en proposition eller en motion. De andra förslagen om självkörande bilar och tunga transporter kommer från förslag i motioner.
Riksdagen sa nej till övriga motionsförslag om bland annat en fossilfri fordonsflotta, fossilfri tankning och laddning, enskilda vägar samt långa och tunga lastbilar.
- Behandlade dokument
- 62
- Förslagspunkter
- 20
- Reservationer
- 35
- Anföranden och repliker
- 25, 98 minuter
- Justering
- 2020-04-16
- Bordläggning
- 2020-04-21
- Debatt
- 2020-04-22
- Beslut
- 2020-04-22
- Dokument & lagar
Skydd av Sveriges säkerhet vid radioanvändning
Betänkande 2019/20:TU4
Regeringen har föreslagit lagändringar som ska göra det möjligt att ta hänsyn till Sveriges säkerhet när ny trådlös digital infrastruktur, som 5G-nät, byggs ut. Det svenska samhället är i allt större utsträckning beroende av teknik som är uppkopplad till internet via trådlös digital infrastruktur. Därför blir det viktigt att denna infrastruktur kan skyddas, för att värna människors integritet och undvika hot mot landets säkerhet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.
Riksdagen anser också att det bör vara möjligt för Säpo och Försvarsmakten att överklaga beviljade tillstånd eller återkalla tillstånd att använda radiosändare till regeringen och riktade därför en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 16, 53 minuter
- Justering
- 2019-11-19
- Bordläggning
- 2019-11-26
- Debatt
- 2019-11-27
- Beslut
- 2019-11-28
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Betänkande 2019/20:TU1
Cirka 61,3 miljarder kronor ur statens budget för 2020 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar, cirka 25,8 miljarder kronor, går till utveckling av statens transportinfrastruktur, exempelvis järnvägar. Drygt 24,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla den befintliga transportinfrastrukturen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna ska fördelas inom utgiftsområdet. Riksdagen sa också ja till förslaget till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området.
Förslaget bygger på en överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 66, 167 minuter
- Justering
- 2019-12-03
- Bordläggning
- 2019-12-11
- Debatt
- 2019-12-12
- Beslut
- 2019-12-12
- Dokument & lagar
Järnvägs- och kollektivtrafikfrågor
Betänkande 2019/20:TU15
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2019 om bland annat stambanor för höghastighetståg, övergripande förutsättningar för järnvägsmarknaden, drift och underhåll av järnväg samt olika kollektivtrafikfrågor. Anledningen är bland annat att det pågår utrednings- och utvecklingsarbete i frågorna.
Riksdagen har också behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av statens planering av höghastighetsjärnvägar. I sin rapport rekommenderar revisionen regeringen att ge Trafikverket i uppdrag att utreda vilka brister som finns i förhållande till de transportpolitiska målen och vilka alternativa lösningar det finns att åtgärda bristerna på, innan det tas nya beslut om höghastighetsjärnvägen.
Riksdagen ser positivt på att regeringen i det fortsatta arbetet med höghastighetsjärnvägen kommer att ställa krav på analyser av bland annat kostnader, effektbedömningar, kostnadseffektivitet och hur de transportpolitiska målen nås. Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.
- Behandlade dokument
- 46
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 38
- Anföranden och repliker
- 52, 153 minuter
- Justering
- 2020-06-09
- Bordläggning
- 2020-06-12
- Debatt
- 2020-06-15
- Beslut
- 2020-06-16
- Dokument & lagar
Trafiksäkerhet
Betänkande 2018/19:TU7
Regeringen bör utreda hur körkortsutbildningssystemet kan bli effektivare och hur illegal övningskörningsverksamhet kan begränsas. Dessutom bör regeringen snarast sätta in vissa åtgärder för att hindra illegala trafikskolor. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Enligt riksdagen bör körkortsutbildningen anpassas till ny teknik som kan utveckla körandet. Utbildningen behöver också förenklas och bli effektivare. Exempelvis genom att elever som har gjort en mindre miss på körprovet ska kunna få göra om det momentet i stället för att göra om hela provet.
Dessutom bör regeringen redan nu genomföra åtgärder för att motverka illegala körskolor. Det handlar om att en handledare maximalt ska få ha tillstånd för tio elever jämfört med dagens femton. Möjligheten att införa tillståndsplikt för privatpersoner som äger fordon med dubbelkommando bör också ses över.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om trafiksäkerhet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 60
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 21, 94 minuter
- Justering
- 2019-03-14
- Bordläggning
- 2019-03-27
- Debatt
- 2019-03-28
- Beslut
- 2019-04-03
- Dokument & lagar
Cykelfrågor
Betänkande 2018/19:TU6
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om cykelfrågor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om att ta fram en handlingsplan för ökat cyklande, inrätta ett nationellt cykelkansli, göra ändringar i väglagen för att kunna anlägga cykelvägar och ändra i nuvarande trafikregler för cykling.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 30, 83 minuter
- Justering
- 2019-02-05
- Bordläggning
- 2019-02-13
- Debatt
- 2019-02-14
- Beslut
- 2019-02-14
- Dokument & lagar
Infrastrukturfrågor
Betänkande 2018/19:TU5
Regeringen bör arbeta för att lokala, regionala och nationella investeringar i infrastruktur i större utsträckning samordnas och samverkar med varandra för att nyttan av investeringarna blir så stor som möjligt. Det tycker riksdagen som därför riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.
Beslutet om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 300 motioner om att rusta upp och bygga ut olika vägar och järnvägar runt om i landet. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av de områden som förslagen handlar om.
Riksdagen har också behandlat tre skrivelser från regeringen. Det är dels regeringens nationella planering för transportinfrastrukturen, och dels regeringens skrivelser om två rapporter från Riksrevisionen. Rapporterna handlar om Trafikverkets stöd till forskning och innovation samt om ett nytt signalsystem för järnvägen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.
- Behandlade dokument
- 337
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 44
- Anföranden och repliker
- 67, 209 minuter
- Justering
- 2019-03-28
- Bordläggning
- 2019-04-03
- Debatt
- 2019-04-04
- Beslut
- 2019-04-11
- Dokument & lagar
Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur
Betänkande 2018/19:TU18
Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om tillämpningen av den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att trafikutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av fyrstegsprincipen.
Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas enligt fyra steg. I första steget ska åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt övervägas. Först i fjärde steget ska nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder övervägas. Att planera enligt fyrstegsprincipen innebär också att man ska ha ett trafikslagsövergripande perspektiv, där alla trafikslag och transportsätt ska prövas förutsättningslöst
Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringens och Trafikverkets styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Regeringen behöver i flera avseenden förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med fyrstegsprincipen och Trafikverket behöver utveckla sitt arbetssätt för att åstadkomma mer kostnadseffektiva investeringar inom transportsektorn.
Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och framhöll att det är av stor vikt att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna bakom investeringar i infrastruktur är korrekta, för att kunna generera så stor samhällsnytta som möjligt.
Riksdagen uppmanade därför regeringen att:
- vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag
- arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar
- tydligt definiera vad som avses med trafikslagsövergripande anslag i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 19, 53 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-13
- Debatt
- 2019-06-14
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Järnvägsfrågor
Betänkande 2018/19:TU17
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om järnvägsfrågor. Anledningen är bland annat att utrednings- och utvecklingsarbete redan pågår på området.
Motionerna handlar exempelvis om järnvägsmarknaden, järnvägens tillförlitlighet, längre och tyngre tåg och statistik.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 19, 77 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-13
- Debatt
- 2019-06-14
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Väg- och fordonsfrågor
Betänkande 2018/19:TU16
Till skillnad från i flera andra länder är det inte olagligt att manipulera mätarställningen på ett fordon i Sverige. Förutom att köpare till manipulerade bilar blir lurade, så kan bilar som har gått många fler mil än vad mätarställningen visar påverka både miljön och trafiksäkerheten negativt. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att se över hur man kan kriminalisera manipulation av vägmätare.
Regeringen bör även se till att det blir obligatoriskt att mätarställningen kontrolleras mot föregående inrapporterade siffror vid besiktning, och att de uppgifterna också förs in i besiktningsprotokollet.
Förslaget om tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 90 motionsförslag från allmänna motionstiden 2018 om väg- och fordonsfrågor.
- Behandlade dokument
- 50
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 20, 88 minuter
- Justering
- 2019-05-28
- Bordläggning
- 2019-06-04
- Debatt
- 2019-06-05
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Luftfartsfrågor
Betänkande 2018/19:TU15
Ett system för tillsyn av marktjänster på flygplatser införs. Tillsynsmyndigheten Transportstyrelsen får möjlighet att besluta om de förelägganden som behövs för att reglerna ska följas. Transportstyrelsen får också befogenhet att meddela ytterligare föreskrifter i vissa frågor som gäller marktjänster på flygplatser.
De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2019. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner om olika luftfartsfrågor, som till exempel regionala flygplatser, Bromma flygplats och luftfartens klimatpåverkan. Riksdagen sa nej eftersom vissa åtgärder redan har gjorts och arbete redan pågår i en del av de frågor som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 32
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 40, 121 minuter
- Justering
- 2019-05-14
- Bordläggning
- 2019-05-27
- Debatt
- 2019-05-28
- Beslut
- 2019-05-28
- Dokument & lagar
Sjöfartsfrågor
Betänkande 2018/19:TU14
För att öka andelen hållbara transporter bör regeringen prioritera arbetet med att gynna vattenvägarna för godstransporter och även underlätta för utökad pråmtrafik. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det.
Längs Sveriges kust och de inre vattenvägarna finns många hamnar. Godstransporter i låga hastigheter till sjöss ger mindre klimatpåverkan än vägtransporter, därför är en utveckling av sjöfarten en viktig del för att uppnå Sveriges miljömål.
Att underlätta för pråmtrafik bidrar också till minskade transporter på land eftersom en pråm kan ersätta ett stort antal lastbilar.
Riksdagen sa samtidigt nej till övriga cirka 60 motionsförslag från den allmänna motionstiden 2018 om sjöfartsfrågor.
- Behandlade dokument
- 26
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 13
- Anföranden och repliker
- 16, 78 minuter
- Justering
- 2019-05-16
- Bordläggning
- 2019-06-04
- Debatt
- 2019-06-05
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Yrkestrafik och taxi
Betänkande 2018/19:TU11
Riksdagen sa nej till cirka 20 motioner från allmänna motionstiden 2018 om yrkestrafik och taxi. Anledningen är bland annat att flera regler inom området nyligen har förändrats. Riksdagen anser också att den nationella godstransportstrategin från 2018 bör vara utgångspunkten för kommande åtgärder.
Motionerna handlar bland annat om översyn, tillsyn och kontroller av yrkestrafik. Andra områden som behandlas är krav för taxiförarlegitimation, yrkeskompetensbevis och säkra rastplatser.
- Behandlade dokument
- 21
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 11, 63 minuter
- Justering
- 2019-03-28
- Bordläggning
- 2019-04-10
- Debatt
- 2019-04-11
- Beslut
- 2019-04-24
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 22 Kommunikationer
Betänkande 2018/19:TU1
Knappt 59 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet kommunikationer. Mest pengar går till att utveckla statens transportinfrastruktur, knappt 25,6 miljarder kronor. Knappt 23,6 miljarder kronor går till att underhålla och upprätthålla statens befintliga transportinfrastruktur. Riksdagen sa delvis ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag och delvis ja till regeringens förslag till hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag till exempelvis låneramar, investeringsplaner och ekonomiska mål inom området.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här förslaget avser steg två.
- Behandlade dokument
- 9
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 68, 184 minuter
- Justering
- 2018-12-13
- Bordläggning
- 2018-12-18
- Debatt
- 2018-12-19
- Beslut
- 2018-12-20