Riksrevisionen har granskat myndigheternas it-system och konstaterat att många av dem är föråldrade. Det kan leda till problem för verksamhetsutvecklingen, försvåra digitaliseringen och orsaka risker i informationssäkerheten. I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen därför myndigheterna att ta fram verktyg och arbetssätt för att undvika problem med sina it-miljöer. Revisionen rekommenderar också regeringen att stödja myndigheterna i det arbetet, och att löpande utvärdera hur det går.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. I skrivelsen beskriver regeringen på vilket sätt de arbetar med frågan. Bland annat hänvisar regeringen till den nyligen inrättade Myndigheten för digital förvaltning och dess uppdrag att stödja digitaliseringen inom myndigheterna.

Riksdagen utgår ifrån att myndigheterna och regeringen kommer att följa Riksrevisionens rekommendationer och lägger därför regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-03-30

Bordläggning

2020-04-07

Debatt

2020-04-08

Beslut

2020-04-08

Riksdagen säger nej till cirka 40 förslag om offentlig upphandling i motioner från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att det redan i dag finns lagstiftning, pågår arbete eller utredningar inom de områden som berörs. Förslagen rör bland annat hur regelverket för offentlig upphandling tillämpas, sociala kriterier, djurskydd och livsmedelsproduktion.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

8

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

8, 39 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-10

Debatt

2020-03-11

Beslut

2020-03-11

Regeringen har föreslagit ett nytt konto- och värdefackssystem som ska underlätta för nationella finansunderrättelseenheter när de utreder penningtvätt och finansiering av terrorism. Det nya tekniska systemet ska skötas av Skatteverket. Det ska förbättra de svenska myndigheternas tillgång till uppgifter om innehavare av konton och värdefack och uppgifterna ska vara direkt tillgängliga för sökning. Uppgifter om tillgodohavanden och överföringar på konton omfattas inte av systemet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 20 september 2020. Det innebär att ett ändringsdirektiv till EU:s fjärde penningtvättsdirektiv genomförs i Sverige.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-04-14

Bordläggning

2020-04-22

Debatt

2020-04-23

Beslut

2020-04-23

Banker och liknande verksamheter ska få tydligare återkoppling från Finanspolisen när de har rapporterat in misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Finanspolisen återkopplar redan i dag till verksamheter som har anmält misstankar. Med de nya reglerna ska bankerna när det är möjligt få lämplig återkoppling om hur effektiva deras åtgärder mot, och inrapportering av, misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism har varit.

Syftet är att ytterligare öka och sprida kunskapen om de här frågorna bland bankerna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2020-02-06

Bordläggning

2020-02-12

Debatt

2020-02-13

Beslut

2020-02-13

Lagen om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden ska ändras. Dels utvidgas straffområdet för insiderbrott så att även den som har information och råder eller uppmanar andra att exempelvis köpa aktier ska kunna dömas, oavsett om rådet har följts. Dels ska ytterligare typer av finansiella instrument omfattas av lagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med ändringarna är att anpassa svensk lag till tvingande EU-regler på området.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-01-23

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29

Riksdagen sa ja till ändringar i placeringsreglerna för Första-Fjärde AP-fonderna som innebär att fonderna får liknande förutsättningar som andra jämförbara placerare. Ändringarna innebär bland annat att fonderna får utökade möjligheter att investera i illikvida tillgångar, det vill säga tillgångar som kan vara svåra att snabbt omvandla till kontanter. Finansutskottet välkomnar regeringens förslag som enligt utskottet kan öka fondernas möjligheter att nå det övergripande målet om en hög långsiktig avkastning på pensionskapitalet.

Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-10

Debatt

2020-03-11

Beslut

2020-03-11

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019/20. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området eller att åtgärder har genomförts.

Motionerna handlar exempelvis om kommunala tillsynsavgifter, förutsättningar för att arbeta med välfärdsverksamhet, riktade statsbidrag och sociala utfallskontrakt.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

17, 64 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-10

Debatt

2020-03-11

Beslut

2020-03-11

Riksdagen sa nej till cirka femtio förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om statlig förvaltning och statistikfrågor. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera områden. Dessutom bygger den statliga förvaltningspolitiken i huvudsak på att myndigheterna själva beslutar hur verksamheten ska organiseras för att möta samhällets behov.

Motionerna handlar exempelvis om den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it i den statliga förvaltningen och statliga myndigheters kostnader.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

4, 5 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2017-2019. Utskottet konstaterar att både den internationella och den svenska konjunkturen försvagades markant under 2019. Den svenska inflationen hamnade under inflationsmålet, efter att ha legat på eller till och med något över målet under 2017 och 2018. Utskottet konstaterar också att det underliggande kostnads- och pristrycket i den svenska ekonomin fortfarande var svagt under 2019. Med tanke på det relativt svaga inflationstrycket och den försvagade konjunkturen kan det enligt utskottet möjligen ha varit motiverat att avvakta med beslutet att höja räntan till noll, som Riksbanken fattade i december 2019.

Finansutskottet uttrycker även sin tacksamhet för det omfattande arbete som Riksbankens anställda utför för att hantera och mildra den djupa ekonomiska krisen i coronapandemins spår.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av Riksbankens penningpolitik.

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Riksdagen beslutade att ge riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten under 2019. Riksbankens direktion gavs ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken under 2019.

Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2019 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst för 2019 ska användas. Det innebär att Riksbanken ska leverera 5,3 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska betalas in senast en vecka efter riksdagens beslut.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2020-04-21

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

De senaste åren har flera så kallade makrotillsynsåtgärder införts, som amorteringskrav och bolånetak. Riksdagen anser att regeringen bör återkomma med en samlad utvärdering av vilka effekter åtgärderna har haft på kreditgivningen och riktar därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Utvärderingen ska bland annat belysa konsekvenserna för olika hushållstypers möjligheter att låna till ett boende och vilka effekter åtgärderna har haft på bostadspriserna och hushållens skuldsättning. Regeringen bör också återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för hur villkoren för förstagångsköparna på bostadsmarknaden kan förbättras och hur rörligheten kan ökas på bostadsmarknaden mellan ägt och hyrt bestånd.

Förslagen om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Riksdagen behandlade samtidigt en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF). I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten under 2019 och regeringens prioriteringar för arbetet i IMF. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

5, 10 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för staten under 2020.

I vårändringsbudgeten finns ytterligare åtgärder för att minska coronavirusets effekter på den svenska ekonomin. Statens budget för pågående år ökar med 60,3 miljarder kronor. Ungefär 41,6 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av den pågående coronapandemin. Utgiftstaket för staten höjs till 1 742 miljarder kronor, vilket är en ökning med 350 miljarder kronor jämfört med vad som tidigare beslutats.

De största utgiftsökningarna gäller stöd till kommuner och regioner med 20,0 miljarder kronor, stöd vid korttidsarbete 17,1 miljarder, arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 7,5 miljarder samt tillskott till statliga bolag 3,3 miljarder kronor.

Regeringen har också föreslagit lagändringar som beräknas öka statens inkomster:

• En begränsning av investeraravdraget i inkomstskattelagen införs. Denna ändring börjar gälla den 1 augusti 2020.
• Bestämmelserna om kemikalieskatt ändras så att det införs en beskattning av utländska säljare. Vissa lagändringar om kemikalieskatten börjar gälla den 1 september 2020 och andra ändringar börjar gälla den 1 oktober 2020.

Sammantaget försämras statens budgetsaldo med 59,2 miljarder kronor och den offentliga sektorns finansiella sparande minskar med 55,3 miljarder kronor som en följd av regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen för år 2020.

Riksdagen konstaterar att svensk ekonomi är stark och att Sverige har goda förutsättningar att hantera den lågkonjunktur som följer av den pågående coronapandemin. Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens sparande 2020 och det blir en avvikelse från överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen håller med regeringen om att denna avvikelse är motiverad för att stabilisera den svenska ekonomin och att den är förenlig med de finanspolitiska reglerna.

Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska inriktas på att begränsa spridningen av coronaviruset och att de ekonomiska konsekvenserna ska tryckas tillbaka. När smittspridningen tillåter ska reformarbetet fortsätta när det gäller arbetslösheten, klimatförändringarna, de växande behoven i välfärden, klyftan mellan stad och land, integrationen, kunskapsresultaten i skolan och brottsligheten. Reformarbetet ska fortsätta i enlighet med det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Fjärrundervisning får användas bland annat om det för viss undervisning inte finns någon behörig lärare eller om det är för få elever i skolan.

Distansundervisning får användas för en elev som inte kan vara i skolan på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. En elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan även ha andra skäl för att inte delta i undervisning i skolans lokaler.

De nya reglerna gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.

Båda dessa former av undervisning ska kunna lämnas över på entreprenad. Den kommun eller enskilda huvudman som beställer entreprenaden har ansvar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna i skollagen börjar gälla den 1 augusti 2020 och tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2021. En ändring i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 januari 2021.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

12, 55 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-17

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen som gäller den kommunala vuxenutbildningen, komvux:

• Det övergripande målet för komvux ska kompletteras så att det framgår att utbildningen också ska vara en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en bra grund för elevernas fortsatta utbildning.
• Regeln för prioriteringar inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska ändras så att de personer som har störst behov av utbildning prioriteras. Det betyder att inte bara de som har minst utbildning ska prioriteras vid urval till utbildningen utan också till exempel arbetslösa och vuxna som behöver byta yrke.
• Särskild utbildning för vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada (särvux) ska inte längre vara en egen skolform utan ska ingå i skolformen komvux och dessutom byta namn.
• En förenklad betygsskala införs inom delar av komvux.
• Ett komvuxarbete ska ersätta gymnasiearbetet för att göra reglerna för gymnasieexamen i komvux mer flexibla.

De lagändringar som innebär att målet för komvux kompletteras och att särvux blir en del av komvux börjar gälla den 1 juli 2020. De lagändringar som innebär en ny betygsskala i delar av komvux börjar gälla den 1 januari 2022. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2021.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

4

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

8, 47 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

Riksrevisionen har granskat hur de svenska universiteten och högskolornas resurseffektivitet och produktivitet för åren 2011-2016 står sig jämfört med de andra nordiska ländernas lärosäten. Det innebär om andra nordiska lärosäten kan prestera bättre på de områden som har studerats men med samma resurser.

Den övergripande slutsatsen i undersökningen är att de svenska lärosätena hävdar sig väl men att det finns förbättringspotential hos vissa av dem. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till lärosätena att

• identifiera de faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet och genomföra förbättringsåtgärder
• bland annat följa upp genomströmningen av elever och doktorander.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och skriver att de även fortsättningsvis noga kommer följa att de resurser som tilldelas universitet och högskolor används effektivt.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information på ett ställe som gör det lättare för studenter att jämföra utbildningars kvalitet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

6, 34 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-17

Reglerna som styr när Centrala studiestödsnämnden, CSN, får behandla personuppgifter ändras. Syftet med regeringens förslag är att mer ändamålsenliga dataskyddsregler ska ge CSN bättre förutsättningar att utveckla sin verksamhet.

Lagändringarna innebär bland annat att personuppgifter får vidarebehandlas för ändamål som inte är oförenliga med det ursprungliga syftet med uppgiftsinsamlingen. Känsliga personuppgifter och personuppgifter om brottsliga handlingar får dock bara vidarebehandlas om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Dessutom ska reglerna om hur länge personuppgifter får bevaras göras teknikneutral. Personuppgifter i ett ärende om studiestöd ska inte längre behöva bevaras i pappersform eller på annat medium som inte är elektroniskt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2019 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.

Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.

Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-02

Debatt

2020-06-03

Beslut

2020-06-03

Riksdagen godkände protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning, Cern, med en reservation som innebär att löner och löneförmåner som betalas av organisationen till svenska medborgare och personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstbeskattning endast i den utsträckning som medges av svensk skattelagstiftning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 8 minuter

Justering

2020-04-02

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-22

Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om forskning från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om forskare och doktorander, särskilda forskningsområden och den nationella strategin för life science.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

8

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

8, 54 minuter

Justering

2020-04-23

Bordläggning

2020-05-06

Debatt

2020-05-07

Beslut

2020-05-07