Sök

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om förskolan. Skälen är främst att riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till flera av de frågor motionerna tar upp, att arbete redan pågår inom området samt att gällande regler är tillräckliga. Motionerna handlar bland annat om förskolans syfte, erbjudande av förskola, fördelningen av lediga förskoleplatser, vårdnadsbidrag och barnomsorgspeng, maxtaxan i förskolan, barnomsorg på kvällar, nätter och helger, barngruppernas storlek, rätt till förskola på heltid och barnskötaryrket.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

5

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

22, 72 minuter

Justering

2014-02-06

Debatt

2014-02-19

Beslut

2014-02-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om grundskolan. Skälen är främst att riksdagen tidigare under mandatperioden har tagit ställning till flera av de frågor motionerna tar upp, att arbete redan pågår inom området samt att gällande regler är tillräckliga. Motionerna handlar bland annat om elevers utveckling mot målen i grundskolan, elever med särskilda behov, betyg, utbildningens innehåll, modersmålsundervisning, avgifter och fritidshem.

Behandlade dokument

36

Förslagspunkter

10

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

20, 108 minuter

Justering

2014-02-04

Debatt

2014-02-20

Beslut

2014-02-26

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om högskolan. Skälet är främst att arbete redan pågår inom de områden motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om högskoleutbildningars koppling till arbetsmarknaden, jämställdhet, inrättande av nya utbildningar och framtida satsningar på vissa högskolor, universitet och utbildningar. Andra motioner handlar om innehållet i vissa utbildningar, tillträde till högskoleutbildning, breddad rekrytering och studentinflytande.

Behandlade dokument

70

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

16, 86 minuter

Justering

2014-01-23

Debatt

2014-02-05

Beslut

2014-02-20

Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2013 om studiestöd. Skälet är att gällande lagar och regler bedöms tillräckliga samt att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar om studiestödssystemet, fribeloppet, villkoren för studiemedel, den nedre åldersgränsen för studiemedel, flexibel tidsgräns för studiemedel, avskrivning av studieskulder och studiehjälp.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

8

Reservationer

4 

Justering

2014-01-16

Debatt

2014-01-29

Beslut

2014-01-29

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om drygt 21miljarder kronor till budgetanslag för området studiestöd för 2014. Det är drygt 1 miljard kronor mindre än anslagna medel för 2013. Anslagsminskningarna beror bland annat på att volymen på utlånade medel förändras.

Utgifterna inom området studiestöd ökar på grund av satsningar på bland annat de gymnasiala lärlingsutbildningarna, den yrkesinriktade vuxenutbildningen på gymnasial nivå och fler utbildningsplatser på universitet och högskolor. Reglerna för studiemedel ska också ändras. Fribeloppet för studiemedel höjs, tilläggslånet blir högre och även deltidsstuderande ska kunna ta tilläggslån. Den övre åldersgränsen för rätt till studiemedel höjs också.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

10, 37 minuter

Justering

2013-12-03

Debatt

2013-12-10

Beslut

2013-12-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 60 miljarder kronor i anslag till utbildning och universitetsforskning för 2014. Bland annat kommer följande satsningar att genomföras 2014:

• Statsbidrag för att ordna undervisning under sommarlovet och andra skollov för elever som inte nått upp till kunskapskraven inom ramen för den vanliga undervisningen.
• Försöksverksamheten med mer undervisningstid i ämnet svenska för nyanlända elever utökas.
• Reformen om karriärutveckling för lärare förstärks med mer medel.
• Skolverket får mer resurser till arbetet med att legitimera förskollärare och lärare.
• Antalet platser utökas på den yrkesinriktade vuxenutbildningen på gymnasial nivå och den kommunala vuxenutbildningen för arbetslösa ungdomar i åldern 20-24 år.
• Universitet och högskolor får medel för att kunna möta en fortsatt hög efterfrågan på högskoleutbildning.
• De statliga anslagen för forskning och forskarutbildning vid universitet och högskolor ökas.

Riksdagen godkänner också en försöksverksamhet med lämplighetsprov vid antagningen till lärar- och förskollärarutbildningen. Vidare får statliga universitet och högskolor möjlighet att separat anta sökande som måste betala studieavgift för att studera på grundnivå och avancerad nivå.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

4

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

54, 227 minuter

Justering

2013-11-28

Debatt

2013-12-10

Beslut

2013-12-11

Riksrevisionen har granskat hur staten styr den svenska rymdverksamheten. Detta för att kunna bedöma om de statliga investeringarna är effektiva och ger förutsättningar för att rymdverksamhet ska vara en strategisk tillgång.

Regeringen har redovisat sin bedömning av Riksrevisionens slutsatser. Utbildningsutskottet håller med regeringen om att det är viktigt att ta fram en sammanhållen nationell strategi för svensk rymdverksamhet.

När det gäller regeringens återkoppling till riksdagen betonar utskottet att det är viktigt att riksdagen får insyn i och möjlighet att följa regeringens arbete. Rymdverksamheten blir allt viktigare för en rad olika samhällsfunktioner. Det är därför särskilt viktigt med en kontinuerlig återrapportering i rymdrelaterade frågor. Utskottet är positivt till att regeringen har förbättrat återkopplingen och tänker noga följa det fortsatta arbetet.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2013-11-05

Debatt

2013-11-14

Beslut

2013-11-20

Riksdagen godkände ett avtal om privilegier mellan Sveriges regering och ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur, ett så kallat Eric-konsortium. Konsortiet ska bedriva den verksamhet som för närvarande bedrivs av European Spallation Source ESS AB. Avtalet ger konsortiet privilegier i Sverige som tar sikte på att konsortiet får befrielse från mervärdesskatt och punktskatter.

Europeiska spallationskällan, ESS, är ett sameuropeiskt forskningsprojekt där för närvarande 17 länder deltar. ESS kan jämföras med ett stort mikroskop där man studerar olika material med hjälp av neutroner.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 6 minuter

Justering

2013-11-05

Debatt

2013-11-14

Beslut

2013-11-20