Sök

Riksdagen sa nej till motionsförslag om bland annat järnvägsmarknaden, samhällsuppdrag för SJ AB, banavgifter och kollektivtrafikfrågor. Riksdagens motivering till det är främst att arbete redan pågår och att åtgärder i en del fall redan har gjorts.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

18

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 130 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-31

Debatt

2017-06-01

Beslut

2017-06-07

Den 26 januari presenterade regeringen " En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem". Men riksdagen tycker inte regeringens flygstrategi är tillräcklig. Bland annat har regeringen inte lagt fokus på åtgärder som kan stärka flygets konkurrenskraft, enligt riksdagen. Därför bör de former och riktlinjer som omger arbetet med flygstrategin ändras och ges en ny inriktning. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att snarast utforma en nationell flygstrategi som syftar till att säkerhetsställa flygets konkurrenskraft.

Riksdagen tycker också att regeringen borde modernisera regelverket kring drönare. I den nationella flygstrategin pekar regeringen på att reglerna kring drönare behöver ses över. Riksdagen anser dock att det behövs en tydligare precisering när en sådan översyn ska göras. Regeringen borde ta fram en nationell strategi och moderniserad lagstiftning som både tar till vara på möjligheterna med ny teknik och värnar flygsäkerheten. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

10

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

39, 144 minuter

Justering

2017-02-28

Bordläggning

2017-03-15

Debatt

2017-03-16

Beslut

2017-03-22

Privata aktörer som tjänar på stora infrastruktursatsningar ska kunna ge tillbaka en del av värdeökningen för sina fastigheter till samhället. Det ska i sådana fall ske på frivillig väg och det bygger på att det kan antas att en fastighet ökar i värde till följd av infrastruktursatsningen. Det kan till exempel handla om att det offentliga bygger ut järnvägen i närheten av en fastighet, vilket antas göra att fastigheten stiger i värde.

Det ska också klargöras i lagen att kommuner får medfinansiera byggande av järnväg, som ingår i ett landstings ansvarsområde, det vill säga tunnelbana och spårväg. Kommuner får redan i dag medfinansiera olika statliga väg- och järnvägsprojekt och med detta utvidgas bestämmelsen i lagen till att även avse landstingens transportinfrastrukturprojekt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2017.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

14, 47 minuter

Justering

2017-02-21

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Riksdagen sa nej till motioner som bland annat handlar om tillgången till elektroniska kommunikationer, användningen av 700 MHz-bandet, användningen av it för att minska miljöpåverkan samt olika frågor om postservicen. De huvudsakliga anledningarna är att det redan har utförts åtgärder, att en ny bredbandsstrategi har tagits fram samt att det pågår utredningsarbete gällande vissa frågor.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

13

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

15, 91 minuter

Justering

2017-01-24

Bordläggning

2017-02-21

Debatt

2017-02-22

Beslut

2017-02-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet kommunikationer ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 55,1 miljarder kronor för 2017. Pengarna ska bland annat användas till drift och underhåll av järnvägen och insatser för förbättrade stadsmiljöer.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

77, 189 minuter

Justering

2016-12-06

Bordläggning

2016-12-09

Debatt

2016-12-12

Beslut

2016-12-13

EU-kommissionen har lämnat ett förslag som ska möjliggöra ekonomiskt stöd till installation av trådlöst internet på platser med central betydelse för lokala samhällen, som till exempel myndighetsbyggnader, skolor och sjukhus.

Riksdagen tycker att det finns oklarheter med förslaget, som beror på att det inte har gjorts en utförlig konsekvensanalys som tar hänsyn till långsiktiga effekter och EU-ländernas olika marknadssituationer när det gäller trådlöst internet. Enligt riksdagen borde kommissionen närmare ha utrett förslagets påverkan på framtida finansieringsbehov, konkurrens och marknadsaktörers investeringsvilja.

Eftersom en utförlig konsekvensanalys inte är gjord anser riksdagen att förslaget strider mot subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen och lämnar därför ett motiverat yttrande till EU.

Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Proportionalitetsprincipen innebär att åtgärderna som föreslås inte ska vara mer långtgående än vad som är nödvändigt för att målen med förslaget ska kunna uppnås.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 5 minuter

Justering

2016-11-22

Bordläggning

2016-11-29

Debatt

2016-11-30

Beslut

2016-11-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i vissa regler som gäller upphandling av kollektivtrafiktjänster. Ändringarna gäller tjänstekontrakt för kollektivtrafik på järnväg, med tunnelbana och på vatten. De gäller också tjänstekoncessioner för all sorts kollektivtrafik. De nya reglerna innebär en komplettering av EU-regler och börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 16 minuter

Justering

2016-11-22

Bordläggning

2016-11-29

Debatt

2016-11-30

Beslut

2016-12-01