Regeringen har rapporterat till riksdagen om en handlingsplan mot mäns våld mot kvinnor. Handlingsplan omfattar också hedersrelaterat våld och förtryck samt våld i samkönade relationer. Totalt rör det sig om 56 åtgärder inom sex områden: ökat skydd och stöd till våldsutsatta, stärkt förebyggande arbete, stärkt kvalitet och effektivitet i rättsväsendet, utveckling av insatser riktade till våldsutövare, ökad samverkan samt ökade kunskaper. Det sammmansatta justitie- och socialutskottet konstaterar att åtgärderna utgör en kraftfull höjning av de konkreta insatserna inom en lång rad områden i samhället. Utskottet menar att insatserna kommer att leda till en varaktigt höjd ambitionsnivå i kampen mot våldet. Riksdagen avslutade ärendet med detta.
På förslag från lagutskottet sade riksdagen ja till ett par lagtekniska justeringar av reglerna för ersättning från de internationella oljeskadefonderna.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag till nytt delmål för energieffektivisering i byggnader. Målet innebär att energianvändningen i bostäder och lokaler bör minska med 20 procent till år 2020 och med 50 procent till år 2050 jämfört med 1995. Till år 2020 ska beroendet av fossila bränslen för energianvändningen i bebyggelsesektorn vara brutet samtidigt som andelen förnybar energi ökar kontinuerligt. En ny lag införs om att ägare till byggnader ska bli skyldiga att deklarera energianvändningen och inomhusmiljön i en energideklaration. Lagen grundar sig på ett EU-direktiv och börjar gälla den 1 oktober 2006. Olika kategorier av byggnader kommer att successivt omfattas av reglerna.
Riksdagen sade nej till motionsförslag från den allmänna motionstiden 2005 om plan- och byggfrågor. Motionerna handlade om plan- och byggprocessen, fysisk planering, bygglov, inomhusmiljö, energianvändning, säkerhet, byggforskning, bostadsanpassningsbidrag och tillgänglighet i boendemiljön. Motionerna avslogs bland annat därför att riksdagen vill avvakta regeringens ställningstagande till PBL-kommitténs förslag till ändringar i plan- och bygglagen (PBL). Riksdagen avslutade Riksrevisionens redogörelse om Boverkets och länsstyrelsens roll i den fysiska planeringen utan några ytterligare tillägg samt avslog de motioner som lämnats in med anledning av redogörelsen.
Riksdagen uppmanar regeringen att kartlägga vilka krav och villkor hyresvärdarna ställer på dem som söker bostad. Riksdagen anser att det är viktigt att klarlägga de hinder många bostadssökande möter på hyresmarknaden. Det är förbjudet i lag för hyresvärdar att diskriminera bostadssökande utifrån etnisk tillhörighet, religion, sexuell läggning eller funktionshinder. Till grund för förslaget om kartläggningen ligger en motion från Vänsterpartiet. Riksdagen sade också nej till motioner om hyresrätt, bostadsrätt och kooperativ hyresrätt från den allmänna motionstiden 2005.
Riksrevisionen har granskat hur sex statliga myndigheter handlägger ärenden om marklösen. Marklösen innebär att staten eller kommunen skaffar sig förfoganderätt över enskildas fastigheter. Riksrevisionen har redovisat resultatet av granskningen för riksdagen. Riksdagen avslutade ärendet utan att göra något mer eftersom regeringen redan följt Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen sade också nej till motioner om fastighetsrättsliga frågor från motionstiden 2004 och 2005.
Regeringen får möjlighet att meddela föreskrifter om att andra myndigheter än lantmäterimyndigheten ska föra in eller ta bort uppgifter i fastighetsregistrets allmänna del. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.
Ett avtal om att den som hyr i andra hand avstår från besittningsskyddet ska i fortsättningen gälla utan att hyresnämnden behöver godkänna det. Ett sådant avtal ska kunna gälla i upp till fyra år. Avtalet måste ta sikte på att den som hyr ut lägenheten ska bosätta sig i lägenheten - när det är fråga om en bostadsrättslägenhet får det också omfatta det fallet att lägenheten ska överlåtas. Förändringarna omfattar också vissa andra typer av avståenden. De nya bestämmelserna börjar gälla den 1 januari 2006.
Ett antal lagar ändras för att bättre stämma överens med riksdagens tidigare beslut om tredimensionell fastighetsindelning (se 2003/04:BoU2 ). Genom ändringarna blir det tydligt att sådana bestämmelser i lagarna som ger rätt att tvångsvis ta i anspråk eller på annat sätt förfoga över annans mark även ska tillämpas på förfoganden som avser sådana utrymmen som inte omfattar någon del av markytan.
Riksdagen godkände att bostadsutskottet skjuter upp behandlingen av regeringens redovisning av omstruktureringen av kommunala bostadsföretag till riksmötet 2006/07.
Riksdagen sade nej till motioner om allmännyttiga bostadsföretag, kommunernas bostadsförsörjningsansvar och införande av ägarlägenheter på den svenska bostadsmarknaden. Riksdagen hänvisade bland annat till arbeten inom Regeringskansliet, kommande lagförslag och tidigare ställningstaganden. Motionerna lämnades in under den allmänna motionstiden 2005.
Riksdagen gav regeringen i uppdrag att utreda förutsättningarna att ändra regelverket så att regleringsföretagen kan åläggas att anlägga laxtrappor eller andra fiskvandringsvägar i alla reglerade vattendrag. Ställningstagandet gjordes med anledning av motionsförslag. Riksdagen sade nej till andra motioner från allmänna motionstiden 2005 om naturresursfrågor och vattenrätt.
Ett nytt system ska införas för att bestämma hyran för nybyggda lägenheter. Förändringarna syftar till att förbättra förutsättningarna för nybyggnation av bostadslägenheter och till att förbättra hyresnämndernas beslutsmotiveringar. Om hyran för en planerad eller nybyggd lägenhet har bestämts i en förhandlingsöverenskommelse, ska hyran presumeras vara skälig. Presumeras betyder här ungefär "anses". En förutsättning för att hyran ska presumeras vara skälig ska vara att den hyresgästorganisation som är part i överenskommelsen är etablerad på orten. En annan förutsättning ska vara att förhandlingsöverenskommelsen omfattar samtliga bostadslägenheter i huset och har ingåtts innan det har ingåtts hyresavtal för någon av lägenheterna. Presumtionen ska gälla under tio år. Därefter ska hyran bestämmas enligt de vanliga bruksvärdereglerna. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2006.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande för 2006. Riksdagen godkände också bostadsutskottets synpunkter om mål- och resultatredovisningen i budgetpropositionen. Synpunkterna handlar om hur redovisningen bättre ska kunna anpassas till riksdagens behov när utskotten och kammaren arbetar med förslagen i budgetpropositionen.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om främst förmynderskap och föräldraskap. Skälet är tidigare riksdagsbeslut och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat förmyndare och god man, faderskap, moderskap, adoption samt assisterad befruktning.
Riksdagen har godkänt att EU:s nya medlemsländer ansluts till Romkonventionen. De nya medlemsländerna är Tjeckien, Estland, Cypern, Lettland, Litauen, Ungern, Malta, Polen, Slovenien och Slovakien. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
En ny lag med kompletterande bestämmelser till EG-förordningen om insolvensförfaranden i frågor där förordningen delegerar normgivningsrätten till medlemsstaterna börjar gälla den 1 januari 2006. Förordningen tar sikte på gränsöverskridande insolvensförfaranden inom EU. Som insolvensförfaranden räknas i svensk rätt konkurs och företagsrekonstruktion. En ny lag om internationella förhållanden rörande försäkringsföretags och kreditinstituts insolvens börjar också att gälla den 1 januari 2006. Lagen syftar till att i svensk rätt genomföra ett direktiv om rekonstruktion och likvidation av försäkringsföretag samt ett direktiv om rekonstruktion och likvidation av kreditinstitut.
Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2005 om fastighetsrättsliga frågor. Skälet är i huvudsak tidigare riksdagsbeslut. Motionerna handlar bland annat om felreglerna i jordabalken och vissa arrendefrågor.
Riksdagen har sagt ja till regeringens förslag till följdändringar till den nya aktiebolagslagen (se 2004/05:LU23 ). Ändringarna innebär att de hänvisningar till aktiebolagslagen som finns i andra lagar anpassas till den nya aktiebolagslagen. Riksdagen flyttar också fram tidpunkten för tillämpningen av de nya reglerna för finansiella företag om redovisning och värdering av tillgångar till verkligt värde (se 2004/05:LU3 ). Reglerna ska kunna tillämpas första gången räkenskapsåret 2009 och inte räkenskapsåret 2006 som riksdagen beslöt hösten 2004.