Sök

Regeringen föreslår att taket för RUT-avdrag höjs från 25 000 kronor till 50 000 kronor per person och beskattningsår. Regeringens förslag bygger på den överenskommelse mellan regeringen, Centerpartiet och Liberalerna som gjordes i januari 2019.

Enligt dagens regler om skattereduktion för vissa hushållsnära tjänster, det så kallade RUT-avdraget, kan privatpersoner få avdrag på skatten för exempelvis städning, barnpassning och trädgårdssysslor. För personer under 65 år gäller detta för kostnader upp till högst 25 000 kronor per person och per år. Nu vill regeringen höja taket till 50 000 kronor, så att taket är detsamma för alla skattskyldiga oavsett ålder.

Riksdagen ställer sig bakom regeringens förslag och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2019, men gäller retroaktivt för hela beskattningsåret 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 56 minuter

Justering

2019-05-16

Bordläggning

2019-05-27

Debatt

2019-05-28

Beslut

2019-06-04

Riksdagen har granskat ett så kallat meddelande från EU-kommissionen om ett förändrat beslutsfattande för EU:s skattepolitik. Enligt dagens regelverk ska alla länder vara överens och beslutet fattas i enhällighet för att ett förslag ska gå igenom. På många andra områden räcker det istället med kvalificerad majoritet, det vill säga att två tredjedelar av medlemsländerna säger ja, för att beslut ska kunna fattas. EU-kommissionen föreslår en stegvis övergång till beslutsfattande med kvalificerad majoritet även i skattefrågor.

EU-kommissionen anser att dagens system, som fungerar olika i alla 28 medlemsstater, påverkar företag negativt och gör den inre marknaden mindre attraktiv för investeringar. Globalisering och digitalisering gör också att skattefrågor inte enbart kan hanteras på en nationell nivå, utan kräver gemensamma lösningar, enligt kommissionen.

Riksdagen är mycket kritisk till EU-kommissionens förslag. Riksdagen anser att medlemsländernas möjligheter att införa och behålla egna nationella skatteregler är en mycket viktig princip som måste värnas. Riksdagen understryker också att den nationella suveräniteten i skattefrågor är avgörande för Sveriges konkurrenskraft och finansieringen av välfärden.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 39 minuter

Justering

2019-04-25

Bordläggning

2019-05-06

Debatt

2019-05-07

Beslut

2019-05-08

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning om den nedsatta mervärdesskatten, momsen, på livsmedel. Mer specifikt har Revisionen granskat om det är en kostnadseffektiv åtgärd för att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

Sedan 1 januari 1996 är momsen på livsmedel nedsatt till 12 procent. Riksrevisionen konstaterar att sänkningen kostar mycket och är inte ett kostnadseffektivt sätt att förstärka köpkraften hos barnfamiljer och hushåll med låga inkomster.

Regeringen välkomnar Riksrevisionens granskningsrapport och tycker att den ger djupare kunskap om hur sänkt moms på livsmedel fungerar som en fördelningspolitisk åtgärd. Den ger också ett bra underlag för framtida arbete.

Riksdagen delar regeringens bedömning och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

 

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 13 minuter

Justering

2019-03-12

Bordläggning

2019-03-26

Debatt

2019-03-27

Beslut

2019-03-28

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till att avskaffa skattereduktionen för fackföreningsavgifter. Avskaffandet av skattereduktionen var en del av Moderaternas och Kristdemokraternas budgetreservation som riksdagen röstade igenom i december 2018. Skattereduktionen avskaffas från den 1 april.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 32 minuter

Justering

2019-03-07

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Riksdagen sa nej till återstående motioner från den allmänna motionstiden 2018 om frågor om ändrade eller nya skatter på enstaka varor eller varugrupper, så kallad punktskatt. Motionerna handlar bland annat om skatten på drivmedel, trängselskatten, flygskatten, spelskatten och reklamskatten. Andra områden är skatt på godis och läsk och skatten på alkohol.

Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp eller att åtgärder redan är gjorda.

Behandlade dokument

67

Förslagspunkter

19

Reservationer

22 

Anföranden och repliker

7, 47 minuter

Justering

2019-03-05

Bordläggning

2019-03-12

Debatt

2019-03-13

Beslut

2019-03-13

Drygt 11,5 miljarder ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet skatt, tull och exekution. Mest pengar får Skatteverket, drygt 7,5 miljarder kronor. Knappt 2 miljarder vardera får Tullverket och Kronofogdemyndigheten. Riksdagen sa ja till Moderaternas och Kristdemokraternas förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas. Det innebär att anslaget till Skatteverket ökar med 30 miljoner kronor och anslaget till Tullverket ökar med 90 miljoner kronor jämfört med regeringens förslag.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 12 december 2018. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Riksdagen sa också nej till några motioner om Tullverket.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

4

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

42, 111 minuter

Justering

2018-12-13

Bordläggning

2018-12-15

Debatt

2018-12-17

Beslut

2018-12-17

De så kallade CFC-reglerna (Controlled Foreign Company) ska anpassas för att leva upp till kraven i EU:s direktiv, alltså bindande EU-regler, mot skatteundandraganden. CFC-reglerna möjliggör en löpande beskattning av svenska delägare i utländska bolag för deras utländska lågbeskattade inkomster. CFC-reglerna är en central del i organisationen för ekonomiskt samarbete och utvecklings, OECD:s, projekt för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster. För att implementera och samordna OECD:s rekommendationer har EU-kommissionen antagit ett direktiv mot skatteundandraganden.

Riksdagen har gjort bedömningen att det är nödvändigt att ändra lagstiftningen för att de svenska reglerna ska leva upp till kraven i EU:s direktiv och sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2018-11-06

Bordläggning

2018-11-13

Debatt

2018-11-14

Beslut

2018-11-14