Föredragningslista Finansutskottet 2018/19:51 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:51 Datum och tid: 2019-06-18 13:00 Plats: RÖ 5-10 1. EU:s årsbudget 2020 Överläggning Statssekreterare Max Elger 2. Anmälningar 3. Justering av protokoll 4. Övrigt 5. Nästa sammanträde Torsdag 12 september kl. 10.30 Bilagor

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att skyndsamt göra en konsekvensanalys av Skatteverkets tolkning att konsultlösningar i vården är momsskattepliktiga. Regeringen ska sedan vid behov återkomma med ett förslag till riksdagen som på ett lämpligt sätt neutraliserar konsekvenserna för vårdgivare och patienter snarast möjligt.

Högsta förvaltningsdomstolen beslutade i en dom den 7 juni 2018 att ett bemanningsföretags uthyrning av sjukvårdspersonal inte ska undantas från momsplikt. Skatteverket tolkade i oktober 2018 domstolens dom i ett rättsligt ställningstagande. Ställningstagandet innebär en ändring i sak av verkets tidigare uppfattning genom att uthyrning av vårdpersonal anses vara skattepliktig omsättning istället för från skatteplikt undantagen sjukvård. Skatteverket kommer att börja tillämpa den nya tolkningen från och med den 1 juli i år.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

10, 41 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-19

Det införs krav på att fondförvaltare måste lämna information om hur värdepappersfonder och specialfonder förvaltas när det gäller om fonden förvaltas aktivt eller om den följer jämförelseindex i en så kallat passiv förvaltning. Informationen ska bland annat finnas på förvaltarens webbplats. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Fonder med aktiv förvaltning har ofta högre avgifter än en passivt förvaltad fond. Syftet med förslaget är att göra det enklare för investerare att bedöma om avgiften är motiverad i förhållande till hur aktivt fonden förvaltas. Det handlar också om att komma till rätta med brister med så kallade dolda indexfonder. Det är fonder som benämns som aktiva fonder men som i verkligheten visar upp liten aktivitet i förvaltningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Justering

2019-06-11

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Föredragningslista Finansutskottet 2018/19:50 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:50 Datum och tid: 2019-06-13 11:15 Plats: RÖ5-10 1. Anmälningar 2. Riktlinjer för den ekonomiska politiken FiU20 Justering Prop. 2018/19:100, motioner, skatteutskottets yttrande SkU6yTidigare behandlade den 28 maj och 11 juni Föredragande:

Föredragningslista Skatteutskottet 2018/19:32 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:32 Datum och tid: 2019-06-13 10:00 Plats: RÖ 4-09 1. Justering av protokoll 2. Kanslimeddelanden 3. Förslag till utskottsinitiativ Ev. justering Föredragande: Winter 4. Övriga frågor 5. Nästa sammanträde

Motion till riksdagen 2018/19:3123 av Jakob Forssmed m.fl. KD med anledning av prop. 2018/19:124 En effektivare flytträtt av försäkringssparande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att anskaffningskostnaden ska anses vara betald efter fem år och tillkännager detta för

Inlämnad

2019-06-13

Förslag

5

Utskottsberedning

2019/20:FiU14

Riksdagsbeslut

(5 yrkanden): 1 avslag, 4 bifall,

Motion till riksdagen 2018/19:3122 av Ulla Andersson m.fl. V med anledning av prop. 2018/19:124 En effektivare flytträtt av försäkringssparande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om att flyttavgiften ska vara

Inlämnad

2019-06-13

Förslag

1

Utskottsberedning

2019/20:FiU14

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 bifall,

Samhällets digitalisering har lett till att allt färre använder kontanter. I maj 2019 lämnade Riksbanken en framställning till riksdagen om behovet av en utredning om av betalningsmarknaden.

Riksdagen håller med Riksbanken om att det behövs en utredning. Utredningen bör ta sig an frågan om den digitala betalningsmarknaden brett:

• Kartlägga betalningsmarknaden utifrån den omfattande digitaliseringen och den minskade kontantanvändningen. 
• Kartlägga och ta ställning till statens och den privata sektorns roller.
• Utreda om det behövs digitala centralbankspengar, så kallade e-kronor.
• Utreda begreppet lagligt betalningsmedel, och hur det eventuellt behöver anpassas till den digitala betalningsmarknaden och en eventuell e-krona.

Riksdagen riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen att tillsätta en utredning om detta.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Fördelningsanalytiska statistiksystemet för inkomster och transfereringar (Fasit) är ett system som används för att utvärdera och beräkna hur individer och hushåll påverkas av förändringar i skatte-, avgifts- och bidragssystemen. Systemet förvaltas av Statistiska centralbyrån (SCB).

Regeringen föreslår att behandlingen av personuppgifter i Fasit ska regleras i en särskild lag. Förändringen innebär att SCB får ett uttryckligt rättsligt stöd för att behandla personuppgifter i Fasit, vilket ökar förutsägbarheten både för användarna och för de myndigheter som lämnar uppgifter till systemet.

Riksdagen ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen ser mycket allvarligt på de omfattande rapporteringarna om misstänkt penningtvätt i det svenska banksystemet, nu senast uppgifterna om Swedbank. Regeringen bör därför utreda vad som kan göras ytterligare för att stärka arbetet mot penningtvätt. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om att snarast göra en noggrann analys av

• Finansinspektionens kapacitet att bedriva tillsyn inom området,
• berörda myndigheters befogenheter i förhållande till bankerna och
• bankernas befogenheter i förhållande till sina kunder.

Regeringen bör också granska ansvarsfördelningen mellan de myndigheter som bekämpar penningtvätt och även om befintlig myndighetsstruktur är funktionell.

Förslaget om tillkännagivande har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Ett utskottsinitiativ betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

4, 23 minuter

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har tagit del av regeringens skrivelse Årsredovisning för staten 2018 och Riksrevisionens redogörelse för granskningen av Årsredovisning för staten 2018.

Statens budget visade på ett överskott för 2018 på 80 miljarder kronor, det är 36 miljarder kronor mer än vad som beräknades i budgeten. Resultaträkningen för 2018 visar ett överskott på 106 miljarder kronor, vilket är cirka 24 miljarder kronor mindre än 2017. Vid 2018 års slut var statens nettoförmögenhet -18 miljarder kronor, det vill säga staten hade en nettoskuld. Det är en förbättring med 96 miljarder kronor jämfört med 2017 då nettoförmögenheten var -114 miljarder kronor.

Årsredovisningen för staten är ett komplement till budgetpropositionen och ger riksdagen en möjlighet att följa upp och kontrollera de beslut som riksdagen har fattat om statens budget. Utfallet för inkomsterna i statens budget blev 29 miljarder kronor högre än beräknat och utgifterna blev 6,5 miljarder kronor lägre än vad som anvisades i budgeten. Regeringen har i skrivelsen förklarat väsentliga skillnader mellan de belopp som angavs i budgetpropositionen och vad utfallet faktiskt blev.

Årsredovisningen ger också riksdagen information om risker i verksamheten, som till exempel statliga garantier och utlåning.

Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Riksdagen har behandlat regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen och godkände dessa.

I likhet med regeringen anser riksdagen att politiken ska inriktas på att skapa förutsättningar för fler jobb, möta klimatutmaningar, trygga välfärden och öka kunskaperna i skolan. Januariavtalet, den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet, ska ligga till grund för en politik som leder till förändringar som är hållbara över tid och som tar Sverige framåt.

Riksdagen konstaterar att svensk ekonomi är stark trots det osäkra läget i form av händelser som Storbritanniens utträde ur EU och handelspolitiska spänningar mellan USA och Kina. Statsskulden är den lägsta sedan 1977 och de offentliga finanserna kommer att ha ett överskott samtliga år den kommande mandatperioden.

När det gäller de budgetpolitiska målen delar utskottet regeringens bedömning att inriktningen på finanspolitiken är i linje med överskottsmålet. Överskottsmålet är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

4 

Justering

2019-06-13

Bordläggning

2019-06-17

Debatt

2019-06-18

Beslut

2019-06-18

Föredragningslista Finansutskottet 2018/19:49 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:49 Datum och tid: 2019-06-11 11:00 Plats: RÖ 5-10 1. Kommissionens förslag till direktiv om hantering eller köp av krediter och ianspråktagande av säkerheter Information Statssekreterare Catharina Espmark COM2018 135 Tidigare behandlad:

Föredragningslista Skatteutskottet 2018/19:31 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:31 Datum och tid: 2019-06-11 08:30 Plats: RÖ 4-09 1. Aktuella EU-frågor Information Statssekreterare Leif Jakobsson med medarbetare, Finansdepartementet 2. Förslag till rådets direktiv om ändring av direktiv 2006/112/EG om ett gemensamt

Motion till riksdagen 2018/19:3119 av Jakob Forssmed m.fl. KD med anledning av skr. 2018/19:120 Riksrevisionens rapport om scenarier inom miljö-energi-transport- och bostadspolitiken Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att det bör tas fram riktlinjer för att beakta gemenskapsaspekter

Inlämnad

2019-06-11

Förslag

1

Utskottsberedning

2019/20:FiU7

Riksdagsbeslut

(1 yrkande): 1 avslag

Föredragningslista Finansutskottet 2018/19:48 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:48 Datum och tid: 2019-06-05 09:30 Plats: RÖ 5-10 1. Anmälningar 2. Justering av protokoll 3. Utvärdering av penningpolitiken för perioden 20162018 FiU24 Justering. Tidigare beredning 14/5, 16/5 Föredragande: PE 4. Övrigt 5. Nästa

Motion till riksdagen 2018/19:3114 av Oscar Sjöstedt m.fl. SD med anledning av prop. 2018/19:124 En effektivare flytträtt av försäkringssparande Förslag till riksdagsbeslut Riksdagen ställer sig bakom det som anförs i motionen om att rätten att ta ut avgift för anskaffningskostnader ska begränsas till fem år och tillkännager

Inlämnad

2019-06-05

Förslag

2

Utskottsberedning

2019/20:FiU14

Riksdagsbeslut

(2 yrkanden): , 2 bifall,

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2016-2018. Under 2018 nådde Riksbanken inflationsmålet på 2 procent för andra året i rad. Den svenska ekonomin har utvecklats starkt under perioden med hög tillväxt, stark sysselsättningsuppgång och en sjunkande arbetslöshet.

Utskottet konstaterar dock att inflations- och kostnadstrycket i den svenska ekonomin fortfarande är relativt svagt. Anledningen är att den underliggande inflationen legat ganska mycket under inflationsmålet under 2018 och under hela perioden.

Finansutskottet konstaterar också att den svenska kronan har försvagats under 2016-2018. Det är en stor anledning till att inflationen och inflationsförväntningarna nu ligger på eller nära inflationsmålet. Utskottet noterar att Riksbanken har problem med bedömningarna av kronans utveckling. Det har tidvis varit omfattande debatter om försvagningen av kronan och Riksbankens bedömningar. Finansutskottet utgår från att Riksbanken ser över sin analys, sina metoder och modeller och sin kommunikation när det gäller bedömningarna av växelkursutvecklingen.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av penningpolitiken.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 6 minuter

Justering

2019-06-05

Bordläggning

2019-06-12

Debatt

2019-06-13

Beslut

2019-06-18

Föredragningslista Skatteutskottet 2018/19:30 Kallelse: Utskottssammanträde 2018/19:30 Datum och tid: 2019-06-04 11:00 Plats: RÖ 4-09 1. Justering av protokoll 2. Kanslimeddelanden Sammanträdesplan 3. Riksrevisionens granskning av Tullverkets kontroll en träffsäker verksamhet RiR 2019:12 Riksrevisor Stefan Lundgren,

Riksdagen har granskat regeringens årliga redovisning av skatteutgifterna för åren 2018-2021. Skatteutgifter är stöd eller utgifter som går via skattesystemet och som påverkar statsbudgetens inkomster, till exempel i form av förmånliga skatteregler. Redovisningen synliggör de indirekta stöd till företag och hushåll som finns på budgetens inkomstsida och som helt eller delvis kan ha samma funktion som stöd på utgiftssidan.

Skrivelsen består av fyra delar. I den första delen sätts de existerande skattereglerna i relation till en jämförelsenorm, vilket gör det möjligt att identifiera olika skatteutgifter. Vidare beskrivs de beräkningsmetoder som används. Den andra delen diskuterar skatteutgifter i förhållande till samhällsekonomisk effektivitet, principer för skattepolitiken och jämställdhet. I den tredje delen redovisas skatteutgifter och skattesanktioner för åren 2018-2021. Redovisningen sker i en tabell uppdelad efter skatteslag. Den fjärde och sista delen innehåller en kort beskrivning av varje enskild skatteutgift, och aktuella lagrum för respektive skatteutgift anges.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2019-05-28

Bordläggning

2019-06-11

Debatt

2019-06-12

Beslut

2019-06-12