128 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Kammarens protokoll, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2008/09, 2006/07, 1918, Näringsutskottet, sorterat efter relevans
Det ska göras en förhandsprövning av nättariffer. Med nättariffer avses avgifter och övriga villkor för överföring av el och för anslutning till en ledning eller ett ledningsnät. Förhandsprövningen ska ske genom att en myndighet fastställer en intäktsram i förväg. Intäktsramen anger de samlade intäkterna som en koncessionshavare högst får ha under en tillsynsperiod. Den första tillsynsperioden ska inledas den 1 januari 2012. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2010 respektive den 1 januari 2012.
Riksdagen beslutade på näringsutskottet initiativ om en ändring i lagen om elcertifikat. Genom ändringen rättas några felaktiga hänvisningar i lagens sjunde och åttonde kapitel.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 3,5 miljarder kronor i anslag för området regional tillväxt för 2009. De största anslagen är regionala tillväxtåtgärder och Europeiska regionala utvecklingsfonden.
Regeringen har redovisat sin strategi för att stärka utvecklingskraften i Sveriges landsbygder. Åtgärderna i strategin är främst inriktade på att öka förutsättningarna för kvinnor och män, unga såväl som äldre, att driva företag, arbeta och bo i olika landsbygder genom att stödja skapandet av attraktiva företags- och livsmiljöer. Riksdagen avslutade ärendet utan vidare åtgärd.
Riksdagen sa nej till motioner om mineralpolitik från de allmänna motionstiderna 2007 och 2008. Utskottet hänvisar i flera fall till gällande rätt. Motionerna handlar om minerallagen, uranbrytning i Sverige, Euratomfördraget, finansieringsansvaret för stadsomvandlingen i Kiruna i samband med utökad gruvverksamhet och vissa övriga frågor, bland annat geoinformationens tillgänglighet.
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2008 som tar upp olika näringspolitiska frågor. Motionerna handlar om företagsfrämjande insatser, turism, forskningsfrågor och vissa övriga frågor. Riksdagen hänvisade bland annat till av regeringen vidtagna åtgärder, pågående beredningsarbete inom Regeringskansliet och olika faktauppgifter.
Ett system med elcertifikat infördes den 1 maj 2003 för att främja elproduktion från förnybara energikällor. Nu beslutade riksdagen om ändringar i reglerna som innebär att investeringar i ökad produktionskapacitet ska ge möjlighet till elcertifikat i ytterligare 15 år, dock längst till och med utgången av 2030. De nya reglerna innebär också att aktörer i vissa fall kommer att kunna begära förhandsbesked om möjligheterna till godkännande för tilldelning av elcertifikat. De nya reglerna börjar gälla den 1 maj 2009.
Regeringen har redovisat sin årliga uppföljning av Sveriges handlingsprogram för tillväxt och sysselsättning för perioden 2008-2010 i linje med EU:s Lissabonstrategi. Näringsutskottet konstaterar att världsekonomin skakas av en allvarlig kris, och att den svenska ekonomin drabbas hårt. Men utskottets grundläggande uppfattning är att regeringens ekonomiska politik fortfarande är den rätta vägen för att långsiktigt säkra den svenska konkurrenskraften. Riksdagen beslutade att inte vidta några åtgärder med anledning av regeringens redovisning.
AB Svensk Exportkredit och Exportkreditnämnden får utökade möjligheter att tillhandahålla exportfinansiering. Finanskrisen har fått stora konsekvenser för den svenska exportindustrin. Med beslutet kommer svensk exportindustri att få tillgång till finansiering på långa löptider. Därmed stärks de svenska företagens konkurrenskraft. Riksdagen sa ja till regeringens förslag med ett antal preciseringar när det gäller tidsgränser, beloppsgränser och villkor.
Den som har rätten till musik, film, litteratur och dataspel får bättre möjligheter att ingripa mot olaglig fildelning via Internet. Svensk domstol ska kunna besluta att en Internetleverantör ska ge rättighetshavaren information om vilken abonnent som har ett visst IP-nummer. Det krävs att rättighetshavaren visar sannolika skäl för att det har begåtts ett intrång med hjälp av den aktuella adressen. Domstolen ska väga rättighetshavarens behov av information mot den enskildes integritet. Det ska krävas att det är fråga om intrång av en viss omfattning för att uppgiften ska få lämnas ut. De nya reglerna började gälla den 1 april 2009 och är en anpassning till EU:s regler på området, EG-direktivet om säkerställande av skyddet för immateriella rättigheter (Ipred). Regeringen tänker följa utvecklingen noggrant och omedelbart inleda en utvärdering av hur den nya lagstiftningen påverkar rättighetshavare, Internetleverantörer och konsumenter. Riksdagen poängterar vissa frågor som utvärderingen bör omfatta. Riksdagen vill också att regeringen redovisar resultatet av utvärderingen för riksdagen.
Vissa elsäkerhetsföreskrifter i förordningen om elektriska starkströmsanläggningar förs den 1 mars 2009 in i ellagen. Bestämmelserna gäller skyldighet att ta en luftledning för starkström ur drift när arbete ska utföras på en annan elektrisk ledning. Vidare gäller de skyldighet att vidta åtgärder med en ledning inom vissa områden för sjötrafik.
Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på totalt 5,2 miljarder kronor till utgiftsområdet Näringsliv för 2009. När det gäller näringspolitikens inriktning påpekar riksdagen att sedan budgetpropositionen lades fram har läget på finansmarknaden allvarligt försämrats, vilket får kraftiga återverkningar på den allmänna konjunkturnedgången. Riksdagen utgår från att regeringen följer utvecklingen och återkommer till riksdagen med förslag på fler näringspolitiska åtgärder om det skulle behövas.
Riksdagen begär att regeringen ska granska effekterna av de olika klimat- och energipolitiska styrmedlen för den internationellt konkurrensutsatta industrin. Granskningen bör inte bara handla om effekterna när det gäller elcertifikat och undantag från kvotplikten, utan även omfatta andra styrmedel, till exempel energibeskattning och utsläppsrätter. Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om en ny definiton av elintensiva industrier i lagen om elcertifikat. Definitionen styr vilka företag som kan få vara kvotpliktiga i elcertifikatssystemet och därmed undanta kostnaden för elcertifikat för den del av elen som används i tillverkningsprocessen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i naturgaslagen. Det innebär bland annat att Statens energimyndighet inte längre ska utöva tillsyn över efterlevnaden av vissa bestämmelser i lagen. Lagen om försörjningsberedskap på naturgasområdet upphävs eftersom lagen inte längre tillämpas i praktiken.
Regeringen har lämnat en skrivelse som tar sikte på hur arbetet med olika standarder kan bidra till ökad konkurrenskraft och tillväxt i en allt mer globaliserad värld. Standardisering berör allt från skruvar och muttrar till samhällsfrågor som klimatproblemet eller företags sociala ansvar. Genom att arbeta med standardisering kan Sverige vara med och påverka den globala utvecklingen. För närvarande pågår ett projekt som ska öka det offentliga engagemanget i arbetet med standardisering, främst hos Regeringskansliet och myndigheterna. Riksdagen ger arbetet sitt stöd, och påpekar samtidigt att det är viktigt att en samlad strategi tas fram inom området. Standarder har också betydelse som förenklingsmetod, såväl inom EU som internationellt, vilket exempelvis kan underlätta handeln med varor och tjänster. Detta kan leda till en bättre konkurrens - en utveckling som riksdagen tycker är värdefull. Riksdagen förutsätter också att regeringen även i fortsättningen driver frågan om att brukarna, det vill säga konsumenter, fackföreningar, småföretagare med flera, medverkar i arbetet och att verksamheten får tillräckligt med ekonomiska resurser.
Regeringen har lämnat en redogörelse för arbetet med att förenkla de statliga reglerna för företag. Genom att samråda med näringslivet, mäta företagens administrativa kostnader, kartlägga konsekvenser av nya regler, tillsätta ett Regelråd och ta fram en handlingsplan ska förenklingar för företagen åstadkommas. Riksdagen avslutade ärendet utan åtgärder.
Riksdagen sa ja till regeringens budgetförslag på cirka 2,8 miljarder kronor till utgiftsområdet Energi för 2009. När det gäller energipolitikens inriktning hänvisar riksdagen till att regeringen inom kort kommer att presentera närmare riktlinjer för energipolitiken i en särskild proposition.
Riksdagen sa nej till motioner som handlar om elmarknaden. En del motionerna handlar om utbyggnaden av överföringskapaciteten, förutsättningarna för nätanslutning av förnybar elproduktion och konkurrensen på elmarknaden. Andra motioner handlar om leveranssäkerhet, skydd mot avstängning av el och förenklingar för småskaliga elproducenter.
Riksdagen beslutade om nya mål för den svenska energipolitiken. År 2020 ska andelen förnybar energi vara minst 50 procent av den totala energianvändningen och andelen förnybar energi i transportsektorn vara minst 10 procent. Beslutet innebär också ett mål om 20 procent effektivare energianvändning till 2020. Vidare fastställdes en nationell planeringsram för vindkraft till motsvarande en årlig produktionskapacitet på 30 TWh år 2020, varav 20 TWh till lands och 10 TWh till havs. Därutöver sa riksdagen nej till ett betydande antal energipolitiska motioner. Bland dessa fanns förslag om vind-, vatten- och kärnkraft samt om solenergi, fjärrvärme och naturgas.
En ny bestämmelse införs i ellagen för att anpassa svensk lagstiftning till EU:s så kallade elförsörjningsdirektiv. Syftet med direktivet är att trygga elförsörjningen för att se till att den inre marknaden för el fungerar väl och att garantera en tillräcklig nivå av produktionskapacitet, en tillräcklig balans mellan utbud och efterfrågan och en lämplig nivå av överföringsförmåga mellan medlemsstaterna så att den inre marknaden kan utvecklas.
