Sök

Socialutskottet har granskat en så kallad grönbok från EU-kommissionen som handlar om mobil hälsa, m-hälsa. Begreppet m-hälsa står för mobil hälsovård och omfattar medicinska och allmänna hälso- och sjukvårdsmetoder där mobilutrustning används. Det kan till exempel vara mobiltelefoner och utrustning för patientövervakning.

Syftet med grönboken är att inleda ett samråd för att berörda parter inom EU ska börja diskutera hinder och problem för utbyggnaden av m-hälsovård. Det ska ge ett underlag för att m-hälsovårdens möjligheter ska kunna utnyttjas på ett bra sätt.

Socialutskottet välkomnar samrådet och anser att det är positivt med samarbete på EU-nivå inom hälso- och sjukvårdsområdet. Detta under förutsättning att det tas hänsyn till subsidiaritetsprincipen och det nationella ansvaret för hälso- och sjukvård. Initiativ på EU-nivå bör endast tas i gränsöverskridande frågor och där det bidrar till ett positivt utbyte av erfarenheter, tycker utskottet.

Riksdagen lade utlåtandet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-23

Beslut

2014-06-24

Riksdagen uppmanade regeringen att se över om preskriptionstiden för sexualbrott och andra allvarliga övergrepp mot barn kan tas bort. Om ett brott har en preskriptionstid så innebär det att ingen längre kan åtalas för brottet när den tiden har gått ut. Socialutskottet, som förberett riksdagens beslut, gör bedömningen att det sammantaget kan finnas starka skäl för att ändra reglerna om preskription av sexualbrott mot barn. Många barn utsätts för grova övergrepp som skadar dem för resten av livet. Det kan dröja långt in i vuxen ålder innan man orkar, vågar eller får möjlighet att bearbeta händelserna och vill anmäla dem. Det är viktigt att det finns en möjlighet att få upprättelse även om det har gått lång tid, menar utskottet. Den som har begått grova övergrepp mot ett barn bör kunna straffas för detta - även efter lång tid.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

7

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

19, 96 minuter

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

Regeringen redogör i en skrivelse för sin syn på Riksrevisionens rapport om statens satsningar på de nationella kvalitetsregistren. Riksrevisionen anser bland annat att staten bör analysera och prioritera vilka områden som är viktigast för att utveckla vården och göra statens ansvar för kvalitetsregistren tydligare.

Regeringen anser att satsningen på utvärdering och kvalitetsuppföljning i vården tar tid och att en positiv utveckling har påbörjats. Därför finns ingen anledning att avbryta satsningen. Regeringen ser just nu ingen anledning att vidta ytterligare åtgärder.

Riksdagen lade regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

En ny lag, patientlagen, införs. Syftet är att stärka och tydliggöra patientens ställning samt att främja patientens integritet, självbestämmande och delaktighet.

Den nya lagen innebär bland annat följande:

• Informationsplikten gentemot patienten utvidgas och förtydligas.
• Det klargörs att hälso- och sjukvård som huvudregel inte får ges utan patientens samtycke.
• Patientens möjlighet att få en ny medicinsk bedömning utvidgas.
• Patienten ska ges möjlighet att välja utförare av offentligt finansierad primärvård och öppen specialiserad vård i hela landet.

I övrigt innehåller den nya lagen motsvarigheter till nuvarande bestämmelser om exempelvis vårdgaranti, fast vårdkontakt, fast läkarkontakt, individuell planering samt val av behandlingsalternativ och hjälpmedel. Även bestämmelser om barns inflytande över sin vård införs i lagen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagen börjar att gälla den 1 januari 2015.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

11, 58 minuter

Justering

2014-06-03

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

Ändringar genomförs i patientdatalagen som omfattar personer med nedsatt beslutsförmåga. Syftet är att förbättra vården, omhändertagandet och livskvaliteten för dessa personer.

Beslutet innebär följande:

• När en patient är i behov av vård ska vårdgivaren kunna ta del av annan vårddokumentation i system för sammanhållen journalföring, även om patientens oförmåga att lämna samtycke inte endast är tillfällig. Patientens inställning måste dock ha klarlagts så långt som möjligt och det får inte finnas anledning att anta att han eller hon skulle ha motsatt sig uppgiftsbehandlingen.
• Det blir också tillåtet att behandla personuppgifterna i ett nationellt eller regionalt kvalitetsregister om patientens inställning till behandlingen har klarlagts i möjligaste mån. Det får heller inte finnas anledning att anta att patienten skulle ha motsatt sig denna.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Det börjar att gälla den 1 oktober 2014.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-06-03

Bordläggning

2014-06-11

Debatt

2014-06-12

Beslut

2014-06-12

Riksdagen sa ja till ett antal lagändringar som regeringen föreslagit på läkemedelsområdet. Ändringarna syftar till att öka tillgängligheten och få en mer ändamålsenlig prissättning på läkemedel. De innebär bland annat följande.

• Det ska bli möjligt att byta ut förskrivna parallellimporterade läkemedel mot billigare original.
• Enligt gällande regler får farmaceuter motsätta sig utbyte av läkemedel om det finns anledning att anta att utbytet skulle innebära en betydande olägenhet för patienten. Detta tydliggörs nu i lag och farmaceuterna ska kunna kryssa i en ruta på receptet om de motsätter sig utbyte (farmaceutkryss).
• Om en farmaceut har motsatt sig utbyte ska uppgifter om detta få föras in i E-hälsomyndighetens receptregister. E-hälsomyndigheten ska få lämna ut uppgifterna till Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket, TLV, som utövar tillsyn på området.
• För att tillgodose en god tillgång på läkemedel måste den som har fått godkänt att sälja "periodens vara" (normalt sett ett läkemedelsföretag) tillhandahålla läkemedlet på apotek. Periodens vara är det läkemedel som har lägst fastställt försäljningspris.
• Om inte apoteken och det företag som får sälja periodens vara följer reglerna om utbyte respektive skyldigheten att tillhandahålla periodens vara riskerar de sanktionsavgifter.
• Apotek som inte direkt kan tillhandahålla ett läkemedel som den är skyldig att tillhandahålla ska informera konsumenten om på vilka andra apotek läkemedlet finns.

Sjukhusapotek omfattas inte av de nya reglerna.

Lagändringarna som gäller farmaceutkryss börjar gälla den 1 januari 2015 och övriga lagändringar den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

122

Förslagspunkter

15

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

20, 85 minuter

Beredning

2014-04-10

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-05-26

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

Reglerna för hur patienter inom rättspsykiatrisk vård får använda till exempel mobiltelefoner, datorer och surfplattor ändras. En del patienter som får rättspsykiatrisk vård förbjuds att ha annan utrustning för att kommunicera elektroniskt än den som vårdgivaren erbjuder. Patienter som vårdas frivilligt på avdelningar för psykiatrisk tvångsvård kan få samma inskränkningar som patienter som tvångsvårdas när det gäller till exempel alkohol och narkotika. En allmän kontroll vid inpassering får införas på alla avdelningar som har höjd säkerhetsklass.

De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2014. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 9 minuter

Justering

2014-05-08

Debatt

2014-06-04

Beslut

2014-06-04

Barn i ekonomiskt utsatta familjer deltar inte i organiserade fritidsaktiviteter lika mycket som andra barn. Riksdagen har därför på förslag från regeringen beslutat om en fritidspeng. Den ska gälla för barn i årskurs 4 till 9 som bor i hushåll som har haft försörjningsstöd under minst sex månader den senaste tolvmånadersperioden. Fritidspeng är en ersättning från socialnämnden för fritidsaktiviteter som är regelbundna och lärarledda samt främjar ett "aktivt deltagande i samhällets gemenskap".

De nya reglerna börjar att gälla den 1 juli 2014.

Behandlade dokument

8

Förslagspunkter

3

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

27, 91 minuter

Justering

2014-05-08

Bordläggning

2014-05-26

Debatt

2014-05-27

Beslut

2014-05-27

Från och med den 1 juli 2014 ska allvarliga avvikande händelser och allvarliga biverkningar i samband med organtransplantationer anmälas omedelbart. Om man till exempel misstänker att en donator haft exempelvis en smittsam sjukdom, som inte upptäckts tidigare, ska patienter som redan fått organ snabbt kunna spåras och nya donationer stoppas. Skyldigheten att anmäla gäller såväl i förhållande till svenska vårdgivare som till utländska myndigheter eller inrättningar som mottagit organet. Bakgrunden till ändringarna är ett EU-direktiv.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-29

Bordläggning

2014-05-07

Debatt

2014-05-08

Beslut

2014-05-08

När det finns olika hjälpmedel att välja bland ska den som har behov av hjälpmedel få välja det hjälpmedel han eller hon vill ha. Det ska landsting och kommuner se till. Patienten ska få det valda hjälpmedlet om det anses vara befogat med hänsyn till patientens behov och kostnaderna för hjälpmedlet.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

8

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

32, 87 minuter

Justering

2014-04-15

Debatt

2014-04-29

Beslut

2014-04-29

Regeringen har lämnat en redogörelse om stärkt föräldrastöd. I skrivelsen redogör regeringen för sina insatser för att stärka stödet till föräldrar i deras föräldraskap. Regeringen berättar också om sina bedömningar och insatser när det gäller att ytterligare förbättra stödet till föräldrar.

Socialutskottet konstaterar att föräldrastöd erbjuds i varierande former. Blivande och nyblivna föräldrar erbjuds föräldrautbildning och individuellt stöd. En fråga som kan vara viktig för nyblivna föräldrar att diskutera i ett sådant sammanhang är hur parrelationen påverkas när familjen utökas med ett eller flera barn. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till motioner från den allmänna motionstiden 2013 om familjerådgivning och kunskapscentrumet för föräldraskap och kognitiva svårigheter i Uppsala.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2014-04-08

Debatt

2014-04-29

Beslut

2014-04-29

Regeringen har lämnat en redogörelse för äldrepolitiken under åren 2006-2013. Regeringen ger flera exempel på arbetet inom äldrepolitiken. Det gäller exempelvis lagen om valfrihetssystem (LOV) och värdighetsreformen. Regeringen beskriver också flera åtgärder för att höja kompetensen bland omsorgspersonal när det gäller våld mot äldre och psykisk ohälsa bland äldre. Utnämnandet av en äldresamordnare liksom frågan om en sammanhållen vård och omsorg om de mest sjuka äldre är ytterligare exempel. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen sa också nej till motioner främst från allmänna motionstiden 2012 och 2013. Motionerna handlar om äldrepolitikens inriktning, stöd till anhöriga med utländsk bakgrund, kompetenscenter, kommunal sjukvård, investeringsstöd samt munhälsa och nutrition.

Behandlade dokument

37

Förslagspunkter

8

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

62, 199 minuter

Justering

2014-03-18

Debatt

2014-05-05

Beslut

2014-05-07