Sök

Regeringen har i en skrivelse redogjort för Riksrevisionens rapport om utbildningsstödet till anställda vid Volvo Cars som varslats om uppsägning. Anledningen till Riksrevisionens granskning är att det är första gången regeringen sökt och fått pengar från den Europeiska globaliseringsfonden (EGF) till omskolningsåtgärder som går utöver den vanliga arbetsmarknadspolitiken.

Arbetsmarknadsutskottet, som förberedde riksdagens beslut, tyckte det var viktigt att notera att statens insatser gjorde att det tog längre tid för de som blivit uppsagda att få nya jobb än det annars skulle ha gjort. Utskottet välkomnade regeringens avsikt att i framtiden kombinera insatser med pengar från EGF med ordinarie arbetsmarknadsåtgärder när det passar.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-10-01

Bordläggning

2015-10-13

Debatt

2015-10-14

Beslut

2015-10-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om sammanlagt knappt 80 miljarder kronor till området arbetsmarknad och arbetsliv för 2016. Mest pengar går till arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd, lönebidrag och Samhall samt arbetsmarknadspolitiska program och insatser.

Riksdagen sa samtidigt nej till motioner från allmänna motionstiden 2015 om arbetsmarknadspolitiska frågor och arbetslöshetsförsäkringen.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

13

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

76, 207 minuter

Justering

2015-12-03

Bordläggning

2015-12-09

Debatt

2015-12-10

Beslut

2015-12-15

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i diskrimineringslagen som rör arbetet med aktiva åtgärder inom arbetslivet och utbildningsområdet. Arbetet ska vara förebyggande och främjande för att motverka diskriminering och på annat sätt verka för lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. Skyldigheten att arbeta med aktiva åtgärder föreslås omfatta samtliga diskrimineringsgrunder i diskrimineringslagen. Det är en utvidgning jämfört med gällande regler.

Beslutet innebär bland annat att det bildas ett ramverk för arbetet med aktiva åtgärder. Däremot är det arbetsgivarna och utbildningsanordnarna som får ansvar för att utforma de konkreta åtgärderna, i samverkan med arbetstagare respektive studenter, elever och barn.

Dessutom ska en lönekartläggning för jämställda löner genomföras årligen i stället för vart tredje år, som dagens regler säger.

Ändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

5

Reservationer

11 

Anföranden och repliker

20, 66 minuter

Justering

2016-06-14

Bordläggning

2016-06-17

Debatt

2016-06-20

Beslut

2016-06-21

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om drygt 21 miljarder kronor till området jämställdhet och nyanlända invandrares etablering för år 2016. Mest pengar går till ersättningar till kommunerna för flyktingmottagande samt etableringsersättning till vissa nyanlända invandrare.

Riksdagen sa också ja till förslaget om att avskaffa så kallade etableringslotsar. Riksdagen sa nej till de motioner som väckts med anledning av regeringens budgetförslag.

Behandlade dokument

17

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

78, 208 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-02

All avfallshantering som kan orsaka en förorening som är skadlig för människors hälsa kommer att bli straffbart. Det blir också straffbart med alla former av avfallshantering som kan skada djur, natur eller miljön.

I dag är det bara ett brott när den skadliga avfallshanteringen handlar om förvaring eller borttagning av avfall. Men nu utökas alltså det straffbara området för den här typen av miljöbrott.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Beslutet innebär att den svenska lagen kommer att stämma överens bättre med ett direktiv från EU.

De nya reglerna börjar gälla 1 maj 2016.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

8

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

16, 64 minuter

Justering

2016-02-11

Bordläggning

2016-02-24

Debatt

2016-02-25

Beslut

2016-03-02

Regeringen har tillsatt en utredning som ska se över möjligheterna att flytta ansvaret för insamling av förpackningar och returpapper till kommunerna. Men ansvaret borde även i fortsättningen ligga på producenterna. Det menar riksdagen som riktar ett tillkännagivande med den här ståndpunkten till regeringen. Producenter är de företag som använder sig av olika plast- eller pappersförpackningar för sina produkter, till exempel mjölk eller tandkräm.

Riksdagen har också granskat regeringens skrivelse om en rapport från Riksrevisionen. Enligt Riksrevisionen fungerar inte tillsynen för gränsöverskridande och nationella avfallstransporter tillräckligt bra. Kritiken handlar bland annat om att det saknas överblick över avfallet och den olagliga verksamheten. Riksrevisionen tycker därför att regeringen ska se till att illegala avfallstransporter kartläggs.

Regeringen håller med om att det finns brister men menar att arbetet om att förbättra förutsättningarna för säkra transporter redan påbörjats. Bland annat har tillsynsansvaret koncentrerats till de länsstyrelser i de fem län som har flest gränsöverskridande avfallstransporter. De fem länsstyrelserna ska också kartlägga omfattningen av de illegala avfallstransporterna.

Riksdagen noterade att regeringen jobbar med de brister som Riksrevisionen pekat på. Riksdagen la därför regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

35

Förslagspunkter

15

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

25, 96 minuter

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-03

Riksdagen sa nej till ett antal motioner om naturvård och områdesskydd. Motionerna handlar bland annat om nationalparker, naturreservat, Natura 2000-områden, strandskydd och vandringsleder.

Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är bland annat att det redan pågår arbete inom området och att riksdagen behandlat vissa av frågorna tidigare under mandatperioden.

Behandlade dokument

48

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

28, 112 minuter

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-08

Debatt

2016-03-09

Beslut

2016-03-16

Den som vill göra avdrag för energi- och koldioxidskatt för biodrivmedel ska kunna visa upp ett så kallat anläggningsbesked. Anläggningsbeskedet ska bland annat visa att det finns ett kontrollsystem som säkerställer att biodrivmedlen inte är livsmedelsbaserade. Om de är livsmedelsbaserade ska de ha tillverkats i anläggningar som har tagits i drift före den 31 december 2013. Ändringarna är en anpassning till EU-regler om statsstöd och börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

20, 55 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-01

Debatt

2015-12-02

Beslut

2015-12-02

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i reglerna om kontroll av skyddade beteckningar på jordbruksprodukter och livsmedel. Ändringarna innebär i huvudsak att hänvisningar till upphävda EU-förordningar ersätts med hänvisningar till nya EU-förordningar.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-12

Bordläggning

2015-11-18

Debatt

2015-11-19

Beslut

2015-11-19

Innehållet av mangan i ämnet MMT i diesel begränsas till att få vara högst 2 milligram per liter. Enligt ett direktiv från EU ska alla medlemsländer införa en sådan begränsning. Idag finns begränsningar när det gäller bensin, men inte för diesel. Även om MMT i praktiken inte förekommer i diesel i Sverige behöver Sverige införa begränsningar för att följa EU:s regler.

De nya reglerna börjar gälla den 16 januari 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-09-17

Bordläggning

2015-10-13

Debatt

2015-10-14

Beslut

2015-10-14

För att få fler att använda kollektivtrafiken stärks resenärernas rättigheter. Den som utför transporter blir bland annat skyldig att tillhandahålla information om störningar i trafiken och om de trafiktjänster som erbjuds. Om det uppstår förseningar som är längre än 20 minuter ska resenärer ha rätt till ersättning för rimliga kostnader för annan transport. Dessutom får en resenär som har köpt en biljett för en viss tidsperiod rätt att i vissa fall få pengarna tillbaka, om trafikutbudet ändras efter köpet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 12 minuter

Justering

2015-11-26

Bordläggning

2015-12-02

Debatt

2015-12-03

Beslut

2015-12-09

De uppgifter som Statens va-nämnd har tas över av mark- och miljödomstolarna den 1 januari 2016. Det innebär att det kommer att vara mark- och miljödomstolarna som avgör tvister om vatten och avlopp. En tvist kan till exempel handla om att en fastighetsägare inte är överens med kommunen om hur hög va-avgiften ska vara.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-05

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

En person som har fått ett beslut om utmätning ska ha minst tre veckor på sig att överklaga beslutet i domstol. Ett beslut om utmätning innebär att Kronofogdemyndigheten har rätt att ta egendom ifrån den som har skuld hos en annan.

Syftet med regeländringen är att den som har fått ett beslut om utmätning ska få större möjligheter att överklaga detta beslut. Med denna ändring anpassas det svenska regelverket till Europakonventionen.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-05

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

De svenska redovisningsreglerna för företag anpassas till EU-regler. Det ska bland annat göra det enklare för mindre företag att redovisa. Till exempel begränsas kraven på upplysningar i noter i årsredovisningen. Principen att information som inte är väsentlig kan utelämnas blir en generell regel.

Årsredovisningslagen gäller i stort sett samtliga företag som är skyldiga att upprätta en årsredovisning. Dessa företag kommer även i fortsättningen att delas in i kategorierna mindre och större.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen om att återkomma med förslag som i fråga om kategoriindelning av företag i årsredovisningslagen utgår från ambitionen att minska företagens regelbörda.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

16, 41 minuter

Justering

2015-11-05

Bordläggning

2015-11-17

Debatt

2015-11-18

Beslut

2015-11-18

Riksdagen godkände bland annat Kapstadskonventionen och sa ja till lagändringar som syftar till att göra det mer fördelaktigt för aktörer inom svensk luftfart att finansiera nya flygplan och helikoptrar.

Kapstadskonventionen är ett avtal om ett internationellt register för så kallade säkerhetsrätter i luftfartsobjekt. Konventionen innehåller också andra regler, bland annat om vilka rättigheter en kreditgivare har vid avtalsbrott och konkurs.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-05

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om alternativ tvistlösning i konsumentförhållanden. Syftet med lagen är att anpassa svenska regler till ett EU-direktiv om alternativ tvistlösning och en EU-förordning om att en EU-gemensam webbplats för tvistlösning ska skapas.

Alternativ tvistlösning innebär att en konsument som är missnöjd med en köpt vara eller tjänst i stället för att gå till domstol kan vända sig till en nämnd för att lösa tvisten med företaget som sålt varan eller tjänsten. Ett exempel på en sådan nämnd är Allmänna reklamationsnämnden (ARN).

De nya reglerna innebär bland annat att företagare ska ha viss skyldighet att lämna information om alternativ tvistlösning till konsumenter.

Lagändringarna börjar gälla 1 januari 2016.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2015-11-03

Bordläggning

2015-11-10

Debatt

2015-11-11

Beslut

2015-11-11

Riksdagen sa ja till regeringens förslag att ändra plan- och bygglagen. Det innebär bland annat att regeringen får möjlighet att införa regler om tidsgränser för kommunernas handläggning av ärenden som inte kräver bygglov, marklov eller rivningslov. Det kan handla om att bygga ett så kallat attefallshus, att riva en del av en byggnad eller att installera en hiss. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om att koppla incitament eller sanktioner till de kommande reglerna. Tanken är att det ska bidra till att kommunerna håller sig inom tidsgränserna för handläggningen.

Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2016.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

6

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

32, 87 minuter

Justering

2015-10-22

Bordläggning

2015-11-03

Debatt

2015-11-04

Beslut

2015-11-04

En ny lag om kvarstad på bankmedel inom EU införs i Sverige. Den nya lagen kompletterar EU:s så kallade kvarstadsförordning med nationella regler kring förfarande och att Kronofogdemyndigheten ska vara behörig myndighet. Vidare görs följdändringar som gäller personuppgifter och uppgiftsskydd i lagen om behandling av uppgifter i Kronofogdemyndighetens verksamhet, offentlighets- och sekretesslagen samt domstolsdatalagen. Syftet är att göra det lättare att driva in privata skulder över gränserna mellan EU:s medlemsländer.

De nya bestämmelserna börjar gälla den 18 januari 2017. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-15

Debatt

2016-06-16

Beslut

2016-06-16

Marknadsföringslagen och lagen om avtalsvillkor i konsumentförhållanden ändras. Ändringarna innebär bland annat att de förbud och ålägganden som Konsumentombudsmannen (KO) får besluta om enligt dessa lagar inte längre ska vara beroende av näringsidkarens godkännande och att KO får möjlighet att bestämma att sådana beslut ska gälla omedelbart. Tanken är att KO ska ha möjlighet att använda effektiva och avskräckande sanktioner, vilket är en förutsättning för ett starkt konsumentskydd.

De ändrade reglerna börjar gälla den 1 oktober 2016. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till ett motionsförslag om att den övre beloppsgränsen för marknadsstörningsavgiften bör tas bort.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2016-06-09

Bordläggning

2016-06-15

Debatt

2016-06-16

Beslut

2016-06-16

Riksdagen sa ja till civilutskottets initiativ till en mindre ändring i utsökningsbalken. Lagändringen är av teknisk karaktär och innebär att en felaktig styckeindelning rättas till.

Förslagspunkter

1

Justering

2016-02-25

Bordläggning

2016-03-01

Debatt

2016-03-02

Beslut

2016-03-02