Sök

Det ska inte längre vara möjligt att ingå avtal muntligt med en telefonförsäljare om det är försäljaren som kontaktar konsumenten. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

När till exempel en telefonförsäljare kontaktar en konsument finns det inga formella krav på hur ett avtal om att köpa en vara eller tjänst ska se ut. Avtalet kan med andra ord ingås muntligen per telefon. I och med ändringarna kommer säljaren att behöva skicka en bekräftelse i skriftlig form, till exempel via post eller e-post. Konsumenten måste sedan skriftligen acceptera avtalet innan det är giltigt. Det här gäller för varor och tjänster som omfattas av distansavtalslagen. Syftet med förslaget är att stärka konsumentskyddet.

Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Samtidigt riktar riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att utreda om det här skriftlighetskravet bör gälla för fler varor och tjänster.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

25, 66 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

Föredragningslista Justitieutskottet 2017/18:32 Kallelse: Utskottssammanträde 2017/18:32 Datum och tid: 2018-08-23 10:00 Plats: RÖ 7-44 1. Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om europeiska utlämnandeorder och bevarandeorder för elektroniska bevis i straffrättsliga förfaranden Subsidiaritetsprövning

Föredragningslista Arbetsmarknadsutskottet 2017/18:40 Kallelse: Utskottssammanträde 2017/18:40 Datum och tid: 2018-06-19 08:00 Plats: RÖ 5-38 1. Justering av protokoll 2. Ko mmissionens förslag till förordning om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter AU19 Justering COM2018 380 Föredragande:

Europeiska globaliseringsfonden är en fond med syfte att ge stöd till arbetstagare som blivit uppsagda till följd av globaliseringen eller på grund av ekonomisk kris. Stödet kan också ges till egenföretagare vars verksamhet har upphört. EU-kommissionen har i samband med sitt förslag till nästa långtidsbudget för 2021-2027 förslagit en förlängning av Europeiska globaliseringsfonden. Enligt förslaget ska fonden omfatta fler personer, bli mer flexibel och hjälpa personer att anpassa sig till dagens förändrade och mer digitaliserade arbetsmarknad.

Fondens mål är att visa solidaritet med och stödja arbetstagare som har sagts upp. Riksdagen anser att sysselsättnings- och socialpolitik, och särskilt arbetsmarknadspolitiska åtgärder, ska hanteras av medlemsländerna själva. EU:s roll bör endast vara stödjande och kompletterande. Riksdagen menar att förslaget därmed strider mot den så kallade subsidiaritetsprincipen. Subsidiaritetsprincipen innebär att beslut ska fattas så effektivt och nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar ett motiverat yttrande om detta till Europaparlamentets, rådets och kommissionens ordförande.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Justering

2018-06-19

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Arbetsförmedlingens arbetsmarknadsutbildning. I sin rapport har Riksrevisionen granskat om Arbetsförmedlingens program Arbetsmarknadsutbildning ger likvärdiga effekter i hela landet och om den eventuella variationen i effekt har förändrats över tid.

Riksdagen instämmer liksom regeringen i Riksrevisionens rekommendation att ett regionalt perspektiv bör finnas med när Arbetsförmedlingen utvärderar effekterna av arbetsmarknadspolitiska program. Detta för att bidra till att programmen ger likvärdiga effekter i olika regioner.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport om sökandesammansättningens betydelse vid matchningen på arbetsmarknaden.

Syftet med Riksrevisionens granskning har varit att se om Arbetsförmedlingen har ett tillräckligt och väl genomlyst faktaunderlag för att utveckla matchningsverksamheten på ett effektivt sätt. Huvudresultatet pekar på att det spelar roll hur sammansättningen av individer ser ut men det är långt ifrån avgörande för jobbmatchningen. Riksrevisionen rekommenderar att Arbetsförmedlingen överväger att genomföra mer ingående analyser av jobbchansförsämringen och vad den kan bero på. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och förutsätter att Arbetsförmedlingen följer dem.

Riksdagen framhåller precis som regeringen att det är viktigt att kunna mäta utfallet av matchningen och att på ett kvalitativt sätt kunna följa hur den utvecklas över tid. Sammantaget tycker riksdagen att Riksrevisionens granskning är ett viktigt bidrag till diskussionen om matchningseffektivitetens utveckling.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till den motion som väckts med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 25 minuter

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning om vilka effekter Arbetsförmedlingens insats Förberedande och orienterade utbildning (FUB) har haft.

Riksrevisionen konstaterar bland annat att de arbetssökande som har deltagit i FUB fått lägre framtida arbetsinkomster än de hade fått om de istället hade varit öppet arbetslösa. Mot bakgrund av att FUB är en av Arbetsförmedlingens mest kostsamma insatser drar Riksrevisionen slutsatsen att det inte är en effektiv insats. Riksrevisionen lämnar också några rekommendationer till regeringen.

Regeringen håller till stor del med om de slutsatser som Riksrevisionen redovisar och de rekommendationer de lämnar. Arbetsmarknadspolitiska åtgärder ska, enligt regeringen, användas och anpassas utifrån arbetsmarknadens behov och individens förutsättningar.

Riksdagen tycker att granskningen är ett viktigt bidrag till kunskapen om de arbetsmarknadspolitiska insatserna. Sammanfattningsvis håller riksdagen med regeringen och instämmer i de rekommendationer som Riksrevisionen lämnar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa också nej till de motioner som väckts med anledning av skrivelsen.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Justering

2018-06-14

Bordläggning

2018-06-19

Debatt

2018-06-20

Beslut

2018-06-20

Föredragningslista Arbetsmarknadsutskottet 2017/18:39 Kallelse: Utskottssammanträde 2017/18:39 Datum och tid: 2018-06-14 10:00 Plats: RÖ 5-38 1. Justering av protokoll 2. Riksrevisionens rapport om effekter av Arbetsförmedlingens Förberedande och orienterande utbildning AU15 Justering Skr. 2017/18:76 och motioner

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om regeringens nya strategi för en hållbar stadsutveckling. Strategin innehåller bland annat övergripande mål för hållbara städer och nya insatser för miljömässigt hållbar stadsutveckling. Kommunens förutsättningar för att utveckla gröna, hälsosamma och trygga städer ska också stärkas.

Riksdagen understryker betydelsen av en hållbar stadsutveckling. Riksdagen delar regeringens bedömning att en hållbar stadsutveckling innebär att både miljö, ekonomi och sociala dimensioner tas tillvara.

Riksdagen lade skrivelsen i ovanstående delar till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Vad gäller delen i skrivelsen som handlar om småskalig vedeldning riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Enligt riksdagen bör regeringen omgående se till att kraven för begagnade rumsvärmare som installeras i befintliga bostäder återställs till det som gällde tidigare.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

19, 78 minuter

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen. Den handlar om Riksrevisionens granskning av om tillsynen av ställföreträdare, exempelvis gode män och förvaltare, och överförmyndare genomförs rättssäkert. Enligt Riksrevisionen behöver staten ta ett mycket tydligare ansvar. Systemet på området är eftersatt, både jämfört med andra tillsynsområden i Sverige och med motsvarande system i andra nordiska länder.

Regeringen delar Riksrevisionens bedömning att tillsynen över ställföreträdare och överförmyndare behöver förbättras och att regelverket bör moderniseras. Regeringen har därför inlett ett arbete med det.

Riksdagen välkomnar Riksrevisionens granskning och ser också positivt på det arbete som regeringen har påbörjat. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

EU-kommissionen föreslår nya regler inom området konsumenträtt. Det handlar bland annat om regler för att skydda konsumenters kollektiva intressen och en skyldighet för EU:s medlemsländer att införa sanktioner vid allvarliga och omfattande överträdelser mot EU:s konsumentskyddslagstiftning. Riksdagen tycker att delar av förslagen går för långt.

Syftet med förslagen är enligt EU-kommissionen bland annat att motverka överträdelser mot EU:s konsumentskyddslagstiftning och att ge en större grupp av konsumenter möjlighet till exempelvis skadestånd vid sådana överträdelser.

Riksdagen håller med om att det är viktigt att verka för ett högt konsumentskydd i EU och att det krävs åtgärder på EU-nivå för att lyckas med det. Däremot anser riksdagen att frågan om hur EU-länderna ska fördela böter eller motsvarande sanktionsavgifter är en fråga som bör beslutas i respektive EU-land. Därmed tycker riksdagen att delar av förslagen strider mot subsidiaritetsprincipen, det vill säga principen om att beslut ska fattas så effektivt och så nära medborgarna som möjligt. Riksdagen lämnar därför ett motiverat yttrande till EU om detta.

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-12

Bordläggning

2018-06-15

Debatt

2018-06-18

Beslut

2018-06-19

Föredragningslista Arbetsmarknadsutskottet 2017/18:38 Kallelse: Utskottssammanträde 2017/18:38 Datum och tid: 2018-06-12 11:00 Plats: RÖ 5-38 1. Justering av protokoll 2. Aktuella EU-frågor Information från regeringen Statsrådet Ylva Johansson, Arbetsmarknadsdepartementet 3. Kanslimeddelanden 4. Övriga frågor

Föredragningslista Civilutskottet 2017/18:38 Kallelse: Utskottssammanträde 2017/18:38 Datum och tid: 2018-06-12 08:15 Plats: RÖ7-41 1. Justering av protokoll 2. Överläggning under förutsättning av utskottets beslut med företrädare för regeringen Bolagsrättspaketet Statssekreterare Lars Westbratt m.fl Justitiedepartementet

Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ny strafftidslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 april 2019.

Den nya lagen innehåller bestämmelser om när fängelsestraff får verkställas och hur strafftid ska beräknas. Bland annat ska strafftiden bara beräknas i dagar och bestämmelser om tillgodoräknande av tid för frihetsberövande samlas i en ny lag. Det införs tydliga tidsramar för att hålla en dömd i häkte i samband med placering i kriminalvårdsanstalt. Möjligheten att lämna så kallad nöjdförklaring utökas. Även möjligheten att återkalla ett beviljat uppskov med att verkställa fängelsestraff utökas.

Syftet med den nya lagen är att göra reglerna tydligare och enklare att förstå och använda. Den innebär också en anpassning till systemet med överförande av straff mellan olika länder.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 28 minuter

Justering

2018-05-31

Bordläggning

2018-06-08

Debatt

2018-06-11

Beslut

2018-06-13

Det införs en ny lag om entreprenörers ansvar när det gäller arbetstagares krav på att få sin lön utbetalad. En arbetstagare som inte får lön av sin arbetsgivare för arbete i en bygg- eller anläggningsentreprenad ska kunna få betalt från en annan entreprenör högre upp i kedjan. Med entreprenad menas företag som har utlovat att utföra ett arbete för en bestämd betalning.

Ansvaret att betala ut lön ska i första hand gälla uppdragsgivaren, det vill säga den entreprenör som har anlitat arbetstagarens arbetsgivare som underentreprenör. Om uppdragsgivaren inte betalar eller inte kan nås ska även entreprenören högst upp i kedjan, huvudentreprenören, kunna ansvara för att lönen utbetalas. Lagen ska även gälla när arbetstagaren har varit utstationerad till annan plats.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag med den ändringen att den nya lagen och lagändringarna ska börja gälla den 1 januari 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

24, 73 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-18

Debatt

2018-06-19

Beslut

2018-06-19

Riksdagen har granskat regeringens skrivelse som handlar om Riksrevisionens granskning av reformen av revisionsplikten, vilken innebar att revisionsplikten för små privata aktiebolag avskaffades. Reformen skedde 2010 och syftet var bland annat att förenkla administrationen och minska kostnaderna för företagare. Men enligt Riksrevisionen har kostnadsbesparingen för företagen varit liten, knappt en procent av bolagens nettoomsättning. Riksrevisionen anser samtidigt att det finns tecken på att reformen, tillsammans med andra regelförenklingar, kan ha underlättat ekonomisk brottslighet och skatteundandragande. Riksrevisionen tycker att regeringen borde verka för att revisionsplikten för små aktiebolag återinförs.

Regeringen, som uppger att den ser allvarligt på rapportens slutsatser, konstaterar att det skulle behövas en mer utförlig analys för att verifiera slutsatserna. Regeringen anser inte att det finns tillräckliga skäl för att regeringen ska arbeta för att återinföra revisionsplikten för små aktiebolag. Regeringen vidtar i stället andra åtgärder för att komma till rätta med problemen.

Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar. Riksdagen la därmed skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

2

Justering

2018-06-06

Bordläggning

2018-06-13

Debatt

2018-06-14

Beslut

2018-06-14

En ny lag om flygpassageraruppgifter i brottsbekämpningen införs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

I förslaget finns bestämmelser om att lufttrafikföretag ska överföra så kallade PNR-uppgifter, alltså passageraruppgifter om till exempel namn, resedatum, resväg, bagage och betalningssätt, till en ny nationell enhet för passagerarinformation inom Polismyndigheten. Förslaget innehåller också regler om behandlingen av sådana uppgifter i brottsbekämpningen för att förebygga, förhindra, upptäcka, utreda eller lagföra terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet.

Syftet är att bekämpa terroristbrottslighet eller annan allvarlig brottslighet genom tillgång till PNR-uppgifter och att skydda människor mot att deras personliga integritet kränks vid behandlingen av uppgifterna.

Den nya lagen börjar gälla den 1 augusti 2018 och innebär att bindande EU-regler genomförs i svensk lagstiftning.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-14

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas av Kriminalvården när det gäller genomförande av frihetsberövanden och vissa transporter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny kriminalvårdsdatalag.

Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddsförordning som började gälla i Sverige den 25 maj. För delar av Kriminalvårdens verksamhet behövs dock kompletterande bestämmelser. Det gäller bland annat när Kriminalvården transporterar personer som ska utvisas eller när myndigheten transporterar patienter som är intagna för psykiatrisk tvångsvård. Därför behövs alltså en kompletterande kriminalvårdsdatalag som reglerar hur personuppgifter får användas i denna typ av ärenden.

Lagändringarna börjar gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Personuppgifter ska, även fortsättningsvis, kunna behandlas och utbytas mellan myndigheter när det behövs för att förebygga, förhindra eller avslöja brott liksom att se till att straff verkställs. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny brottsdatalag.

Syftet med den nya lagen är att skydda människors grundläggande rättigheter men samtidigt se till att myndigheter kan utbyta personuppgifter med varandra när det är nödvändigt.

Hur personuppgifter ska hanteras regleras i stort i EU:s nya dataskyddsförordning som började gälla i Sverige den 25 maj. Lagen är dock inte anpassad till de särskilda förutsättningar som gäller för personuppgiftsbehandling när det gäller brott och straff. Därför införs nu en ny brottsdatalag som kompletterar EU:s dataskyddslag.

Lagändringarna börjar i huvudsak gälla den 1 augusti 2018.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Nästan alla straffbestämmelser i de tre lagarna om terrorism utvidgas. Det innebär bland annat att:

• Grovt dataintrång ska under vissa förutsättningar kunna räknas som terroristbrott.
• Självstudier inom exempelvis vapen- och sprängämnestekniker ska bli straffbart.
• Terrorismresor till det land en person är medborgare i ska bli straffbara, med undantag för svenska medborgare som reser till Sverige.
• Svenska domstolar ska i fler fall kunna döma över terrorismrelaterade brott som begåtts utomlands.

Syftet med ändringarna är i huvudsak att genomföra ett direktiv från EU om bekämpande av terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 september 2018.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

42

Reservationer

43 

Anföranden och repliker

29, 77 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13