Sök
12 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Interpellationer, Kammarens protokoll, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Kammarens talarlistor, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2016/17, 1918, Johansson, Ola (C), Civilutskottet, EU-nämnden, Skatteutskottet, Socialutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
Tidsbegränsande bygglov för bostäder
Betänkande 2016/17:CU21
För att möta bostadsbristen i Sverige ska det bli enklare att ge tidsbegränsat bygglov för bostäder. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Behovet av nya bostäder är stort i många kommuner. I dag krävs det att behovet är tillfälligt för att ett tidsbegränsat bygglov ska ges. Med de nya reglerna bedöms i stället om platsen kan återställas efteråt. Ändringarna ger också kommunerna möjlighet att använda sin mark mer effektivt. Det tidsbegränsade bygglovet får ges för sammanlagt högst 15 år.
Avsikten med förslaget är att tillfälliga bostäder ska kunna byggas när behovet är mycket stort. Utgångspunkten är dock fortfarande att bostadsbristen på sikt ska lösas genom permanent byggande. Den nya bestämmelsen ska gälla från den 1 maj 2017 till och med den 1 maj 2023.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 12, 55 minuter
- Justering
- 2017-03-30
- Bordläggning
- 2017-04-04
- Debatt
- 2017-04-05
- Beslut
- 2017-04-05
- Dokument & lagar
Framtidsfullmakter - en ny form av ställföreträdarskap för vuxna
Betänkande 2016/17:CU11
Privatpersoner ska på förhand kunna utse en person som kan ta hand om deras personliga och ekonomiska angelägenheter om de senare i livet inte kan det. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag om framtidsfullmakter.
Framtidsfullmakter är ett alternativ till gode män och förvaltare och ett komplement till vanliga fullmakter. Syftet med den nya lagen är att öka personers självbestämmande genom att se till att privatpersoner kan behålla kontrollen över frågor som är av stor betydelse för dem. Framtidsfullmakten ska börja gälla när den enskilde på grund av till exempel sjukdom eller psykisk störning inte längre har förmågan att fatta beslut.
Den nya lagen börjar gälla den 1 juli 2017.
Riksdagen riktade också ett tillkännagivande till regeringen. Tillkännagivandet var en uppmaning om elektroniska framtidsfullmakter. Riksdagen anser att regeringen borde ta initiativ till att se över om framtidsfullmakter kan hanteras elektroniskt.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 16, 49 minuter
- Justering
- 2017-04-06
- Bordläggning
- 2017-04-18
- Debatt
- 2017-04-19
- Beslut
- 2017-04-19
- Dokument & lagar
Skärpt ansvar för fartygsvrak
Betänkande 2016/17:CU18
Fartygsägare ska bli skyldiga att ta bort eller på annat sätt ingripa då fartygsvrak innebär en fara för sjösäkerheten eller miljön. Dessutom får Sjöfartsverket större befogenhet att bl.a. ta bort vrak om ägaren inte gör det. I dessa fall får fartygsägaren betala. Anledningen till de nya bestämmelserna är att Sverige går med i Nairobikonventionen om avlägsnande av vrak, den så kallade vrakkonventionen. Konventionen reglerar ansvaret för fartygsvrak efter olyckor till sjöss. Riksdagen sa ja till förslaget. Lagändringarna börjar gälla den dag regeringen bestämmer.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 7, 14 minuter
- Justering
- 2017-06-01
- Bordläggning
- 2017-06-02
- Debatt
- 2017-06-07
- Beslut
- 2017-06-07
- Dokument & lagar
Fler steg för en effektivare plan- och bygglag
Betänkande 2016/17:CU20
Kommuner som planerar att bygga nya bostäder ska kunna sköta planeringsarbetet mer effektivt. Bland annat ska kommunerna tidigt i planeringen kunna få besked från länsstyrelsen om vad staten anser om det planerade byggandet. På så vis minskar risken för att kommunerna lägger tid på planering i onödan. Beslut som rör detaljplaner ska kunna delegeras från kommunfullmäktige till kommunstyrelse eller byggnadsnämnden. Då blir handläggningstiden kortare och kostnaden kan bli mindre. Fler åtgärder ska undantas från kravet på bygglov i plan- och bygglagen. För privatpersoner handlar det till exempel om att bygga en balkong eller burspråk i en- och tvåbostadshus inom områden med detaljplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 41, 120 minuter
- Justering
- 2017-05-09
- Bordläggning
- 2017-05-16
- Debatt
- 2017-05-17
- Beslut
- 2017-05-17
- Dokument & lagar
Avlägsnande - en ny form av särskild handräckning
Betänkande 2016/17:CU13
Det ska bli enklare för markägare att få tillbaka sin mark när personer har bosatt sig där utan tillstånd. Riksdagens beslut innebär att det införs en ny form av särskild handräckning, avlägsnande. Avlägsnande ska användas vid otillåten bosättning på mark, i en byggnad eller liknande när ägaren vill att personen eller personerna i fråga flyttar. Syftet är att det ska bli enklare för bland annat markägare att få tillbaka sin mark, samtidigt som de som uppehåller sig otillåtet på en plats ska få en rättssäker process. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2017. Riksdagen sa i huvudsak ja till regeringens förslag om detta men med två ändringar. Tidsfristen för ett avlägsnande ska vara fem dagar och inte en vecka från det att den som bosatt sig utan tillstånd blev underrättad om verkställigheten, det vill säga att ett avlägsnande ska genomföras. Kronofogdemyndighetens handläggningstid i fråga om verkställighet ska vara tre veckor i stället för fyra från det att handlingarna kom in.
Riksdagen gjorde också fyra tillkännagivanden till regeringen:
- Regeringen bör senast årsskiftet 2017/2018 ta nödvändiga initiativ till en uppföljning av de nya reglerna.
- Regeringen bör ta initiativ till att reglerna görs tydligare kring polisens befogenheter att hantera kvarlämnad egendom i samband med ett ingripande mot en otillåten bosättning enligt polislagen.
- Alla som har identifierats som otillåtna bosättare vid Kronofogdemyndighetens utslag ska ha samma ansvar för kostnader. Regeringen bör återkomma med ett lagförslag om detta.
- Regeringen bör ta initiativ till att sökandens kostnader för verkställighet, genomförandet av ett avlägsnande, begränsas.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 16, 65 minuter
- Justering
- 2017-05-09
- Bordläggning
- 2017-05-16
- Debatt
- 2017-05-17
- Beslut
- 2017-05-17
- Dokument & lagar
Konsumenträtt
Betänkande 2016/17:CU12
Trots att flera lagändringar har gjorts för att komma till rätta med oseriös utlåning av snabblån finns det problem i branschen och många hamnar i en skuldfälla. Riksdagen uppmanar därför i ett tillkännagivande regeringen att vidta ytterligare åtgärder för att motverka oseriös kreditgivning på snabblånemarknaden. Åtgärderna bör framför allt riktas mot brister vid kreditprövningen och marknadsföringen av krediter.
Riksdagen anser också att regeringen bör se över reglerna vid köp av levande djur. Detta eftersom konsumentköplagens regler om fel på en vara inte är anpassade för köp av levande djur. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om att verka både nationellt och inom EU för att se över om reglerna vid köp av djur är ändamålsenligt utformade.
Riksdagen sa nej till övriga motioner om konsumenträtt. Dessa handlar bland annat om reklam riktad till barn, bluffakturor, lagstiftning mot könsdiskriminerande reklam, telefonförsäljning, konsumentvägledning, betalningstider i näringslivet och miljömärkning av produkter.
- Behandlade dokument
- 73
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 33, 111 minuter
- Justering
- 2017-03-30
- Bordläggning
- 2017-04-04
- Debatt
- 2017-04-05
- Beslut
- 2017-04-06
- Dokument & lagar
Familjerätt
Betänkande 2016/17:CU10
Riksdagen tycker att det är viktigt att skydda barn mot äktenskap. Därför uppmanar riksdagen regeringen att prioritera arbetet med att stärka skyddet mot barnäktenskap och tvångsäktenskap. Det är ett av fyra tillkännagivanden som riksdagen riktar till regeringen.
Den 1 juli 2014 infördes nya regler som bland annat innebar att det blev ännu svårare att erkänna barnäktenskap och tvångsäktenskap. Regeringen ska ge en utredning i uppdrag att utvärdera lagändringarna, och se om lagen kan skärpas ytterligare. Riksdagen tycker att regeringen bör prioritera det arbetet och snarast återkomma med förslag om lagändringar.
Riksdagens övriga tre tillkännagivanden handlar om att
- polygama äktenskap bör utredas,
- barnrättsperspektivet bör stärkas vid vårdnadstvister och att
- systemet med överförmyndare, gode män och förvaltare bör förbättras.
- Behandlade dokument
- 118
- Förslagspunkter
- 34
- Reservationer
- 17
- Anföranden och repliker
- 25, 109 minuter
- Justering
- 2017-03-16
- Bordläggning
- 2017-03-21
- Debatt
- 2017-03-22
- Beslut
- 2017-03-22
- Dokument & lagar
Insolvens- och utsökningsrätt
Betänkande 2016/17:CU8
Riksdagen uppmanade i ett tillkännagivande regeringen att se över möjligheten att skärpa lagstiftningen mot så kallade fordonsmålvakter.
Fordonsmålvakt kallas en person som registreras som ägare till ett fordon i stället för den verklige ägaren. Upplägget används ofta för att den verklige ägaren ska slippa att betala skatter och avgifter, eftersom det är fordonsmålvakten som är betalningsskyldig. Fordonsmålvakterna har ofta stora skulder, vilket innebär svårigheter för myndigheterna att få in skatter och avgifter från dem.
Riksdagen uppmanade också regeringen i ett tillkännagivande att skyndsamt lägga fram förslag som förbättrar fastighetsägares möjligheter att få hjälp med att avlägsna otillåtna bosättningar.
- Behandlade dokument
- 49
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 28, 74 minuter
- Justering
- 2017-02-21
- Bordläggning
- 2017-02-28
- Debatt
- 2017-03-01
- Beslut
- 2017-03-02
- Dokument & lagar
Associationsrätt
Betänkande 2016/17:CU6
Riksdagen anser att det är viktigt att könsfördelningen blir avsevärt jämnare än i dag när det gäller vilka som deltar i ekonomiskt beslutsfattande. Den rådande könsfördelningen i börsbolagens styrelser är inte tillfredsställande. Däremot tycker riksdagen att en jämnare könsfördelning bör främjas med andra medel än med tvingande lagstiftning. Riksdagen uppmanade därför regeringen att verka för att det även i fortsättningen ska vara ett aktiebolags ägare som bestämmer könsfördelningen i bolagets styrelse. Riksdagen uppmanade också regeringen att verka inom EU för nationellt självbestämmande i fråga om könsfördelningen i svenska börsbolags styrelser.
Riksdagen riktade dessutom ytterligare två uppmaningar till regeringen:
- Regeringen bör återkomma till riksdagen med lagförslag som innebär att kravet på aktiekapital i privata aktiebolag sänks till 25 000 kr.
- Regeringen bör ta initiativ till att överväga om fler företag kan undantas från revisionsplikten.
Riksdagens beslut grundar sig i motioner från allmänna motionstiden 2015/16 och 2016/17. Riksdagen sa nej till övriga motioner om associationsrätt.
- Behandlade dokument
- 32
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 9
- Anföranden och repliker
- 48, 140 minuter
- Justering
- 2017-01-12
- Bordläggning
- 2017-01-17
- Debatt
- 2017-01-18
- Beslut
- 2017-01-18
- Dokument & lagar
Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad
Betänkande 2016/17:SkU11
Taket för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostäder ska slopas. Det innebär att man vid en försäljning kan begära uppskov med att betala skatt på hela vinsten. Det gäller försäljningar som genomförs under perioden 21 juni 2016 - 30 juni 2020.
Dessutom ska metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad ändras permanent. Metoden att beräkna beloppet är generösare än den nuvarande och innebär bland annat att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008.
Syftet med förändringen är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. När vinsten från en försäljning inte beskattas kan säljaren investera pengarna i en ny bostad.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 50 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-12-06
- Debatt
- 2016-12-07
- Beslut
- 2016-12-08
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik
Betänkande 2016/17:CU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar inom utgiftsområde 18 Samhällsplanering, bostadsförsörjning och byggande samt konsumentpolitik för 2017.
Cirka 6 765 miljoner kronor går till det här utgiftsområdet, uppdelat på 6 520 miljoner kronor för området Samhällsplanering, bostadsförsörjning, byggande och lantmäteriverksamhet och 244 miljoner kronor för området Konsumentpolitik. Pengarna fördelas bland annat på investeringsstöd för att göra fler hyresbostäder och bostäder för studerande, stöd till energieffektivisering och renovering av flerbostadshus och utomhusmiljöer samt stöd till kommuner för ökat bostadsbyggande. På det konsumentpolitiska området blir det bland annat ett ökat anslag till Konsumentverket för att inrätta ett forum för miljösmart konsumtion och livsstil. Fastighetsmäklarinspektionen får ökat anslag för en mer aktiv och omfattande tillsyn av fastighetsmäklare.
Riksdagen gjorde också ett tillkännagivande till regeringen. Regeringen bör omgående besluta om en ändring i förordningen om trafikbuller vid bostadsbyggnader, enligt riksdagens tillkännagivande från våren 2015. Ändringen rör bland annat ett höjt riktvärde på bullernivån för trafik vid bostäder för att underlätta byggande i närheten av spårtrafik och vägar.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 16
- Anföranden och repliker
- 104, 251 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-11-29
- Debatt
- 2016-11-30
- Beslut
- 2016-12-01
- Dokument & lagar
Företagens rapportering om hållbarhet och mångfaldspolicy
Betänkande 2016/17:CU2
Stora företag ska vara tvungna att upprätta en hållbarhetsrapport. Rapporten ska innehålla information om hur företaget arbetar med miljöfrågor, sociala förhållanden, personal, respekt för mänskliga rättigheter och motverkande av korruption.
Vissa stora företag ska också i sin bolagsstyrningsrapport upplysa om den mångfaldspolicy som tillämpas för styrelsen, när det gäller till exempel ålder, kön, utbildning och yrkesbakgrund.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 december 2016.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 35, 94 minuter
- Justering
- 2016-10-18
- Bordläggning
- 2016-10-25
- Debatt
- 2016-10-26
- Beslut
- 2016-10-26