Sök
12 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Kammarens protokoll, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Kammarens talarlistor, Omröstningar, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2019/20, 2016/17, 2014/15, 2009/10, 1918, Nylander, Christer (L), Utbildningsutskottet, sorterat efter datum
- Dokument & lagar
En stadieindelad timplan i grundskolan och närliggande frågor
Betänkande 2016/17:UbU23
En så kallad stadieindelad timplan ska införas i grundskolan. Dessutom ska regeringen reglera undervisningstiden mellan låg-, mellan- och högstadiet i stället för nuvarande ordning där skolorna relativt fritt kan bestämma hur undervisningstimmarna ska fördelas mellan årskurserna. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Med nuvarande regler kan det skilja sig mellan skolor hur mycket undervisningstid elever får under en årskurs. Dessutom kan skolorna välja i vilken årskurs exempelvis språkval ska starta. Syftet med regeringens förslag är att öka likvärdigheten mellan skolorna. Bland annat underlättar det för elever att byta skola utan att riskera att de missar undervisningstimmar, eller ett helt ämne om skolan de byter till har påbörjat ämnet i en tidigare årskurs. En ökad styrning av fördelningen av undervisningstiden innebär också att skolorna enklare kan följa upp att eleverna får de timmar de har rätt till.
Regeringens förslag innebär bland annat också att undervisningstiden för språkval i sameskolan ska utökas med 48 timmar.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 18, 57 minuter
- Justering
- 2017-06-13
- Bordläggning
- 2017-06-16
- Debatt
- 2017-06-19
- Beslut
- 2017-06-20
- Dokument & lagar
En försöksverksamhet med branschskolor
Betänkande 2016/17:UbU21
En femårig försöksverksamhet med branschskolor ska starta. Kommuner eller andra aktörer som ger utbildning på ett yrkesprogram i gymnasiet eller inom kommunal vuxenutbildning ska få sluta avtal med en branschskola. Branschskolan ska då framförallt få undervisa i yrkesämnen.
Sveriges skolor ska kunna erbjuda ett brett utbud av utbildningar som också ska svara mot den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Inom vissa yrkesområden är det brist på arbetskraft samtidigt som det ofta är svårt att starta utbildningar på grund av höga utbildningskostnader och få sökande. Syftet med försöksverksamheten är att förbättra den situationen.
Kommuner, landsting eller andra aktörer som uppfyller vissa villkor kan ansöka om att få bedriva branschskola. Ansökningarna behandlas av den myndighet regeringen bestämmer och regeringen ska få bestämma om regler kring villkor och urval.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Den nya lagen om försöksverksamheten med branschskolor ska börja gälla den 1 augusti 2017 och gälla för utbildning efter den 1 juli 2018.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 5
- Anföranden och repliker
- 13, 44 minuter
- Justering
- 2017-06-08
- Bordläggning
- 2017-06-13
- Debatt
- 2017-06-14
- Beslut
- 2017-06-14
- Dokument & lagar
Studiestartsstöd - ett nytt rekryterande studiestöd
Betänkande 2016/17:UbU20
Ett nytt så kallat studiestartsstöd ska införas. Stödet ska underlätta för arbetslösa personer med kort utbildning att studera för att öka deras möjligheter att få arbete. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Studiestartsstödet är ett verktyg som kommunerna ska kunna använda för att se till att vuxna med utbildningsbehov deltar i utbildning. Det är också kommunerna som prövar och beslutar vem som uppfyller villkoren för att få stödet. Det nya stödet är ett bidrag utan lån och det kommer att vara ett komplement till det vanliga studiemedelssystemet.
Förslaget innebär också att den nuvarande möjligheten för studenter att skriva av studielån om de fortsätter med högskolestudier kommer att avskaffas.
Lagändringarna ska börja gälla den 2 juli 2017. Reglerna om avskrivning av studielån kommer dock att fortsätta gälla för studiemedel som har lämnats före den 1 januari 2018.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 11, 45 minuter
- Justering
- 2017-05-18
- Bordläggning
- 2017-05-30
- Debatt
- 2017-05-31
- Beslut
- 2017-05-31
- Dokument & lagar
Skolväsendet - lärare och elever
Betänkande 2016/17:UbU18
En väl fungerande studie- och yrkesvägledning minskar risken för att elever väljer fel utbildning och sedan hoppar av. En professionell vägledning ger också bättre balans mellan utbud och efterfrågan av kompetenser på arbetsmarknaden.
Därför behöver studie- och yrkesvägledarna få mer tid till att ha kvalitativa samtal med eleverna anser utbildningsutskottet. I dag går mycket tid till att reda ut till exempel behörighetsfrågor. Den typen av information skulle kunna erbjudas på en digital plattform för att på så vis frigöra tid till samtal. Studie- och yrkesvägledarnas roll i skolan måste också stärkas och i högre grad integreras i skolans verksamhet.
I ett tillkännagivande uppmanar riksdagen regeringen att jobba för detta. Riksdagen säger nej till övriga motioner i ärendet.
- Behandlade dokument
- 70
- Förslagspunkter
- 17
- Reservationer
- 25
- Anföranden och repliker
- 30, 128 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Skolväsendet - övergripande skolfrågor
Betänkande 2016/17:UbU19
Riksdagen sa nej till motionsförslag om övergripande skolfrågor. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten i de svenska skolorna, om skolvalet, friskolor och tillsyn. Skälet är främst att det redan pågår arbete inom området.
- Behandlade dokument
- 48
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 30, 128 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Skolväsendet - grundläggande om utbildningen
Betänkande 2016/17:UbU17
Riksdagen vill att skollagen ska ses över och skärpas så att det inte råder några tvivel om att huvudregeln är att undervisningen inte ska vara könsuppdelad. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.
Riksdagen vill också säkerställa att digitala och centralt rättade nationella prov införs för att lätta på lärares arbetsbelastning. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om detta.
Riksdagen sa nej till övriga motioner i ärendet.
- Behandlade dokument
- 74
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 11
- Anföranden och repliker
- 30, 128 minuter
- Justering
- 2017-04-27
- Bordläggning
- 2017-05-03
- Debatt
- 2017-05-04
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2016/17:UbU15
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 om gymnasieskolan. Skälen är huvudsakligen att riksdagen anser att gällande regler är tillräckliga, att åtgärder har vidtagits och arbete pågår inom de frågor motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om behörighetskrav till gymnasieskolan, introduktionsprogram, nya inslag på de nationella programmen, ämnesbetyg, rektorns befogenheter när det gäller avstängning av elever och kommunernas uppföljningsansvar.
- Behandlade dokument
- 41
- Förslagspunkter
- 12
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 15, 68 minuter
- Justering
- 2017-03-02
- Bordläggning
- 2017-03-15
- Debatt
- 2017-03-16
- Beslut
- 2017-03-22
- Dokument & lagar
En försöksverksamhet med betyg från och med årskurs 4
Betänkande 2016/17:UbU10
Betyg införs på försök från årskurs 4. Regeringen får rätt att starta upp en sådan försöksverksamhet och sätta upp lämpliga regler. Som mest ska 100 skolor kunna delta i försöksverksamheten.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag, vilket innebär att skollagen ändras.
En förutsättning för att en försöksverksamhet ska kunna starta är dock att det finns ett intresse av att delta hos berörd skolas rektor och lärare. Innan en försöksverksamhet startas upp ska också berörda föräldrar och elever ha fått information om det och ha haft möjlighet att framföra sina åsikter.
Lagändringen ska börja gälla den 1 april 2017. Det innebär att en del skolor redan i höst kan välja att vara med i försöksverksamheten.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 25, 77 minuter
- Justering
- 2017-02-23
- Bordläggning
- 2017-02-28
- Debatt
- 2017-03-01
- Beslut
- 2017-03-01
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskning
Betänkande 2016/17:UbU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelning av pengar till utgiftsområdet utbildning och universitetsforskning. Sammanlagt går cirka 72,4 miljarder kronor till det här området för 2017. Mest pengar går till barn- och ungdomsutbildning, utbildning vid universitet och högskolor samt forskning.
- Behandlade dokument
- 36
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 121, 319 minuter
- Justering
- 2016-12-06
- Bordläggning
- 2016-12-12
- Debatt
- 2016-12-13
- Beslut
- 2016-12-13
- Dokument & lagar
Skolväsendet
Betänkande 2014/15:UbU11
Riksdagen uppmanade regeringen att vidta åtgärder så att det blir möjligt för högstadie- och gymnasieskolor att ge eleverna skriftliga ordningsomdömen. Dessutom uppmanade riksdagen regeringen att ta fram förslag om att förlänga skolplikten till tio år, så att förskoleklassen blir den nya årskurs ett i grundskolan.
Riksdagens tillkännagivanden om ordningsomdömen och tioårig grundskola kom i samband med att riksdagen behandlade motioner om skolväsendet från allmänna motionstiden 2014. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 116
- Förslagspunkter
- 37
- Reservationer
- 43
- Anföranden och repliker
- 42, 154 minuter
- Justering
- 2015-04-23
- Bordläggning
- 2015-05-19
- Debatt
- 2015-05-20
- Beslut
- 2015-05-20
- Dokument & lagar
Vissa frågor om utlandssvenska elevers utbildning i Sverige
Betänkande 2014/15:UbU5
Skollagen ändras så att regeringen inte längre kan besluta om att en skola ska ha ställning som riksinternat. Dessutom kommer riksinternatskolorna inte längre att kunna ta ut elevavgifter för utbildningen.
Utbildningsutskottet, som förberett riksdagens beslut, betonar att principen om avgiftsfri utbildning är en av hörnstenarna inom den svenska skolpolitiken och tycker att dessa ändringar bidrar till att stärka likvärdigheten inom skolväsendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 15, 46 minuter
- Justering
- 2015-02-12
- Bordläggning
- 2015-02-17
- Debatt
- 2015-02-18
- Beslut
- 2015-02-18
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 15 Studiestöd
Betänkande 2014/15:UbU2
Riksdagen sa ja till förslag från Moderaterna, Centerpartiet, Folkpartiet och Kristdemokraterna om fördelningen av pengar i statsbudgeten till studiestöd. Förslaget innebär ändringar i fem av de åtta anslag som regeringen har föreslagit. Dessutom föreslås ett nytt anslag, examenspremie. Den sammanlagda summan i statens budget för området är drygt 20,3 miljarder kronor. Mest pengar går till studiemedel (knappt 14,3 miljarder) och studiehjälp (drygt 3,4 miljarder).
Riksdagen sa också ja till regeringens förslag om att studiemedlen höjs med 1001 kronor per studiemånad för heltidsstuderande. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 22 minuter
- Justering
- 2014-12-16
- Bordläggning
- 2014-12-18
- Debatt
- 2014-12-19
- Beslut
- 2014-12-19