Sök
954 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Register, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2019/20, 2018/19, 2016/17, 2010/11, 2008/09, 1918, Justitieutskottet, Skatteutskottet, Utbildningsutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Fjärrundervisning, distansundervisning och vissa frågor om entreprenad
Betänkande 2019/20:UbU23
Fjärrundervisning får användas bland annat om det för viss undervisning inte finns någon behörig lärare eller om det är för få elever i skolan.
Distansundervisning får användas för en elev som inte kan vara i skolan på grund av en dokumenterad medicinsk, psykisk eller social problematik. En elev i gymnasieskolan och gymnasiesärskolan kan även ha andra skäl för att inte delta i undervisning i skolans lokaler.
De nya reglerna gäller grundskolan, grundsärskolan, specialskolan, sameskolan, gymnasieskolan och gymnasiesärskolan.
Båda dessa former av undervisning ska kunna lämnas över på entreprenad. Den kommun eller enskilda huvudman som beställer entreprenaden har ansvar för att utbildningen genomförs enligt bestämmelserna i skollagen.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
De nya reglerna i skollagen börjar gälla den 1 augusti 2020 och tillämpas på utbildning som börjar efter den 30 juni 2021. En ändring i offentlighets- och sekretesslagen börjar gälla den 1 januari 2021.
- Behandlade dokument
- 5
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 12, 55 minuter
- Justering
- 2020-06-04
- Bordläggning
- 2020-06-15
- Debatt
- 2020-06-16
- Beslut
- 2020-06-17
- Dokument & lagar
Komvux för stärkt kompetensförsörjning
Betänkande 2019/20:UbU22
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i skollagen som gäller den kommunala vuxenutbildningen, komvux:
- Det övergripande målet för komvux ska kompletteras så att det framgår att utbildningen också ska vara en bas för den nationella och regionala kompetensförsörjningen till arbetslivet och ge en bra grund för elevernas fortsatta utbildning.
- Regeln för prioriteringar inom komvux på gymnasial nivå och komvux som särskild utbildning på gymnasial nivå ska ändras så att de personer som har störst behov av utbildning prioriteras. Det betyder att inte bara de som har minst utbildning ska prioriteras vid urval till utbildningen utan också till exempel arbetslösa och vuxna som behöver byta yrke.
- Särskild utbildning för vuxna med utvecklingsstörning eller förvärvad hjärnskada (särvux) ska inte längre vara en egen skolform utan ska ingå i skolformen komvux och dessutom byta namn.
- En förenklad betygsskala införs inom delar av komvux.
- Ett komvuxarbete ska ersätta gymnasiearbetet för att göra reglerna för gymnasieexamen i komvux mer flexibla.
De lagändringar som innebär att målet för komvux kompletteras och att särvux blir en del av komvux börjar gälla den 1 juli 2020. De lagändringar som innebär en ny betygsskala i delar av komvux börjar gälla den 1 januari 2022. Övriga lagändringar börjar gälla den 1 juli 2021.
- Behandlade dokument
- 6
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 8, 47 minuter
- Justering
- 2020-05-28
- Bordläggning
- 2020-06-02
- Debatt
- 2020-06-03
- Beslut
- 2020-06-03
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om resurseffektivitet och produktivitet vid Sveriges lärosäten i nordisk jämförelse
Betänkande 2019/20:UbU21
Riksrevisionen har granskat hur de svenska universiteten och högskolornas resurseffektivitet och produktivitet för åren 2011-2016 står sig jämfört med de andra nordiska ländernas lärosäten. Det innebär om andra nordiska lärosäten kan prestera bättre på de områden som har studerats men med samma resurser.
Den övergripande slutsatsen i undersökningen är att de svenska lärosätena hävdar sig väl men att det finns förbättringspotential hos vissa av dem. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till lärosätena att
- identifiera de faktorer som påverkar effektivitet och produktivitet och genomföra förbättringsåtgärder
- bland annat följa upp genomströmningen av elever och doktorander.
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer och skriver att de även fortsättningsvis noga kommer följa att de resurser som tilldelas universitet och högskolor används effektivt.
Riksdagen instämmer i regeringens bedömningar. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
Riksdagen riktade också en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen. Regeringen bör ge högskolemyndigheterna i uppdrag att samla och tillgängliggöra information på ett ställe som gör det lättare för studenter att jämföra utbildningars kvalitet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 34 minuter
- Justering
- 2020-06-04
- Bordläggning
- 2020-06-15
- Debatt
- 2020-06-16
- Beslut
- 2020-06-17
- Dokument & lagar
En mer ändamålsenlig dataskyddsreglering för studiestödsverksamheten
Betänkande 2019/20:UbU19
Reglerna som styr när Centrala studiestödsnämnden, CSN, får behandla personuppgifter ändras. Syftet med regeringens förslag är att mer ändamålsenliga dataskyddsregler ska ge CSN bättre förutsättningar att utveckla sin verksamhet.
Lagändringarna innebär bland annat att personuppgifter får vidarebehandlas för ändamål som inte är oförenliga med det ursprungliga syftet med uppgiftsinsamlingen. Känsliga personuppgifter och personuppgifter om brottsliga handlingar får dock bara vidarebehandlas om det är absolut nödvändigt för syftet med behandlingen. Dessutom ska reglerna om hur länge personuppgifter får bevaras göras teknikneutral. Personuppgifter i ett ärende om studiestöd ska inte längre behöva bevaras i pappersform eller på annat medium som inte är elektroniskt.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 juli 2020.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2020-05-14
- Bordläggning
- 2020-05-26
- Debatt
- 2020-05-27
- Beslut
- 2020-05-27
- Dokument & lagar
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfonds verksamhet och årsredovisning 2019
Betänkande 2019/20:UbU18
Stiftelsen Riksbankens Jubileumsfond, RJ, har lämnat sin verksamhetsberättelse för 2019 till riksdagen. Riksrevisionen har granskat stiftelsens årsredovisning för samma år och lämnat sin redogörelse till riksdagen.
Enligt Riksrevisionen ger RJ:s årsredovisning tillsammans med bland annat förvaltningsberättelsen en rättvisande bild av stiftelsens verksamhet. Riksrevisionen har också granskat styrelsens och den verkställande direktörens förvaltning. Enligt revisionen har varken styrelsen eller den verkställande direktören handlat i strid med stiftelselagen, stiftelseförordnandet eller årsredovisningslagen.
Riksdagen lade redogörelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2020-05-28
- Bordläggning
- 2020-06-02
- Debatt
- 2020-06-03
- Beslut
- 2020-06-03
- Dokument & lagar
Protokoll om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning
Betänkande 2019/20:UbU17
Riksdagen godkände protokollet om immunitet och privilegier för Europeiska organisationen för kärnforskning, Cern, med en reservation som innebär att löner och löneförmåner som betalas av organisationen till svenska medborgare och personer bosatta i Sverige ska vara befriade från svensk inkomstbeskattning endast i den utsträckning som medges av svensk skattelagstiftning.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 8 minuter
- Justering
- 2020-04-02
- Bordläggning
- 2020-04-15
- Debatt
- 2020-04-16
- Beslut
- 2020-04-22
- Dokument & lagar
Forskning
Betänkande 2019/20:UbU16
Riksdagen sa nej till cirka 90 förslag i motioner om forskning från den allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om forskare och doktorander, särskilda forskningsområden och den nationella strategin för life science.
Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.
- Behandlade dokument
- 62
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 19
- Anföranden och repliker
- 8, 54 minuter
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-05-06
- Debatt
- 2020-05-07
- Beslut
- 2020-05-07
- Dokument & lagar
Högskolan
Betänkande 2019/20:UbU15
Riksdagen sa nej till 190 förslag i motioner om högskolan från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om tillträde till högskolan, högskolans digitalisering och högskoleutbildningens innehåll.
Anledningen till att riksdagen sa nej till motionerna är de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.
- Behandlade dokument
- 96
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 21
- Anföranden och repliker
- 9, 41 minuter
- Justering
- 2020-03-10
- Bordläggning
- 2020-03-18
- Debatt
- 2020-03-19
- Beslut
- 2020-03-19
- Dokument & lagar
Vuxenutbildning
Betänkande 2019/20:UbU14
Riksdagen sa nej till cirka 80 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 som rör vuxenutbildning. Motionerna handlar bland annat om hur vuxenutbildningen bör organiseras, validering och svenska för invandrare (sfi).
Riksdagen sa nej till motionerna bland annat på grund av de bestämmelser som gäller inom området, att arbete redan pågår och att åtgärder redan är vidtagna.
- Behandlade dokument
- 50
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 8, 50 minuter
- Justering
- 2020-04-02
- Bordläggning
- 2020-04-22
- Debatt
- 2020-04-23
- Beslut
- 2020-04-29
- Dokument & lagar
Gymnasieskolan
Betänkande 2019/20:UbU13
Riksdagen sa nej till cirka 70 yrkanden i motioner från allmänna motionstiden 2019 om gymnasiefrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området, att nuvarande regler är tillräckliga eller att åtgärder redan har genomförts.
Motionerna handlar exempelvis om ämnesbetyg, introduktionsprogram och studie- och yrkesvägledning.
- Behandlade dokument
- 38
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 17, 80 minuter
- Justering
- 2020-02-20
- Bordläggning
- 2020-03-03
- Debatt
- 2020-03-04
- Beslut
- 2020-03-04
- Dokument & lagar
Lärare och elever
Betänkande 2019/20:UbU12
Riksdagen sa nej till cirka 170 förslag i motioner om lärare och elever från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att det pågår arbete på området eller att åtgärder redan är vidtagna.
Motionerna tar upp frågor om bland annat läraryrket, fortbildning, skolledare, ordning och arbetsro, elevers hälsa, idrott och hälsa, elevers frånvaro, elever med särskilda behov och nyanlända elever.
- Behandlade dokument
- 77
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 29
- Anföranden och repliker
- 8, 54 minuter
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-05-06
- Debatt
- 2020-05-07
- Beslut
- 2020-05-07
- Dokument & lagar
Grundläggande frågor om utbildning
Betänkande 2019/20:UbU11
Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om skolans värdegrund, trygghet och studiero, nationella prov, skolbibliotek och fritidshem. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är främst gällande bestämmelser och att det redan idag pågår arbete och har vidtagits åtgärder på området.
- Behandlade dokument
- 92
- Förslagspunkter
- 8
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 6, 31 minuter
- Justering
- 2020-03-12
- Bordläggning
- 2020-03-18
- Debatt
- 2020-03-19
- Beslut
- 2020-03-19
- Dokument & lagar
Övergripande skolfrågor
Betänkande 2019/20:UbU10
Riksdagen sa nej till cirka 130 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om åtgärder för att höja kunskapsresultaten, ansvars- och resursfördelningen i skolväsendet, val av skola, fristående skolor, tillsyn, särskilda undervisningsformer och it i skolan. Anledningen till att riksdagen sa nej till förslagen är de bestämmelser som gäller, utredningar som pågår och åtgärder som har aviserats eller vidtagits.
- Behandlade dokument
- 55
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 22
- Anföranden och repliker
- 24, 104 minuter
- Justering
- 2020-03-03
- Bordläggning
- 2020-03-10
- Debatt
- 2020-03-11
- Beslut
- 2020-03-12
- Dokument & lagar
Tullverket
Betänkande 2019/20:SkU7
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens rapport om Tullverkets kontroll. Ett av Tullverkets uppdrag är att förebygga och motverka brottslighet i samband med in- och utförsel av varor. Myndigheten har därför en omfattande kontrollverksamhet. Riksrevisionen har granskat om resurserna inom kontrollverksamheten används på ett så effektivt sätt som möjligt.
Riksrevisionen har i samband med sin granskning kommit fram till att Tullverket i huvudsak har de förutsättningar som krävs för att kunna utforma kontrollverksamheten effektivt men att det är nödvändigt att myndigheten vidtar åtgärder för att säkerställa att resurserna fördelas på det sätt som genererar störst möjliga nytta. Åtgärder för att förbättra Tullverkets kontrollverktyg och anpassningsförmåga skulle också kunna förbättra effektiviteten.
Riksdagen utgår från att regeringen noga följer utvecklingen av Tullverkets insatser för att öka kvaliteten i kontrollverksamheten.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i motioner om Tullverkets behörighet och dess verksamhet från den allmänna motionstiden.
- Behandlade dokument
- 28
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 12
- Anföranden och repliker
- 20, 65 minuter
- Justering
- 2020-01-23
- Bordläggning
- 2020-01-28
- Debatt
- 2020-01-29
- Beslut
- 2020-01-29
- Dokument & lagar
Förlängd anmälningstid för avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete
Betänkande 2019/20:SkU28
Lagen om stöd vid korttidsarbete justeras så att tiden för arbetsgivare att komma in med en anmälan om avstämning av preliminärt stöd vid korttidsarbete förlängs från två till fyra veckor.
Lagändringen börjar gälla den 6 juli 2020. Riksdagen sa ja till förslaget, som är ett utskottsinitiativ. Det innebär att förslaget har väckts i skatteutskottet och inte bygger på ett regeringsförslag eller en riksdagsmotion.
Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt kan gå ned i arbetstid och lön när det råder extra djup lågkonjunktur. Staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna. I samband med den pågående coronapandemin har stödet för korttidsarbete förstärkts tillfälligt med så kallad korttidspermittering.
En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd vid korttidsarbete måste göra en avstämning för att fastställa det slutliga stödet hos Tillväxtverket, som administrerar stödet. Det är tidsfristen för anmälan om avstämning som nu förlängs.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2020-06-26
- Bordläggning
- 2020-06-29
- Debatt
- 2020-06-30
- Beslut
- 2020-06-30
- Dokument & lagar
Uppskov med behandlingen av ärende
Betänkande 2019/20:SkU27
Behandlingen av proposition 2019/20:122 Ändrade mervärdesskatteregler vid e-handel mellan företag och konsumenter kommer att fortsätta till hösten, under riksmötet 2020/21. Det gäller även följdmotion 2019/20:3583, som lämnats med anledning av propositionen.
Ärendet rör en anpassning till EU-regler om moms och e-handel som skulle ha genomförts i alla EU-länder till den 1 januari 2021. Med anledning av coronaviruset har EU-kommissionen dock föreslagit att de gemensamma reglerna istället ska börja gälla först den 1 juli 2021. Eftersom reglerna måste genomföras gemensamt i alla EU-länder skjuts riksdagens behandling av ärendet upp.
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2020-06-11
- Bordläggning
- 2020-06-12
- Debatt
- 2020-06-15
- Dokument & lagar
Ändring i skatteavtalet mellan Sverige och Schweiz
Betänkande 2019/20:SkU26
Sedan 1965 finns ett skatteavtal mellan Sverige och Schweiz för att undvika dubbelbeskattning av inkomst och förmögenhet. Inom OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) har ett projekt bedrivits för att motverka skattebaserosion och flyttning av vinster, det så kallade BEPS-projektet. Till följd av arbetet i BEPS-projektet föreslår regeringen att det införs nya minimistandarder i skatteavtalet. Regeringen föreslår också en ny bestämmelse som ska förhindra avtalsmissbruk och ändrade bestämmelser om tvistlösning.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Regeringen bestämmer när de nya bestämmelserna ska börja gälla.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2020-04-23
- Bordläggning
- 2020-05-12
- Debatt
- 2020-05-13
- Beslut
- 2020-05-13
- Dokument & lagar
Vissa ändringar i avfallsskattelagen
Betänkande 2019/20:SkU25
Regeringen har föreslagit att skatt som har betalats för att förvara eller deponera avfall på en anläggning som inte längre är skattepliktig ska återbetalas under vissa villkor, om avfallet förs bort från anläggningen.
Befrielsen från avfallsskatt ska tas bort för returfiberavfall och avsvärtningsslam från upparbetning av returpapper samt för kolavfall, stoft och slam från rening av rökgaser när aluminium framställs. Undantaget från att betala avfallsskatt som gäller för anläggningar som används för deponering av till exempel jord, grus, skiffer och kalksten ska också gälla för sand. Gränsvärdet för hur mycket av det radioaktiva ämnet cesium-137 som får finnas i biobränsleaska som befrias från avfallsskatt höjs från 5 kilobecquerel till 10 kilobecquerel per kilo.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2021.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 5, 22 minuter
- Justering
- 2020-06-11
- Bordläggning
- 2020-06-16
- Debatt
- 2020-06-17
- Beslut
- 2020-06-17
- Dokument & lagar
Skatteförfarande och folkbokföring
Betänkande 2019/20:SkU24
Riksdagen sa nej till cirka 150 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om skatteförfarande och folkbokföring. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom dessa frågor eller att riksdagen inte tycker att åtgärder behövs.
Motionerna handlar exempelvis om olika sätt att synliggöra skatter och avgifter för att öka medborgarnas kunskap om skattenivåerna och vad skatterna används till. Andra förslag gäller till exempel arbete mot skattefusk, svartjobb och social dumpning. Vidare handlar förslagen om förändringar och åtgärder av regler om certifierade kassaregister, personalliggare, felaktiga folkbokföringar, falska adressändringar, skyddad folkbokföring och problem med samordningsnummer.
- Behandlade dokument
- 95
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 31
- Anföranden och repliker
- 7, 44 minuter
- Justering
- 2020-06-11
- Bordläggning
- 2020-06-16
- Debatt
- 2020-06-17
- Beslut
- 2020-06-17
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2019/20:SkU23
Riksdagen sa nej till cirka 20 förslag om mervärdesskatt, även kallad moms, i motioner från allmänna motionstiden 2019. Förslagen handlar bland annat om ändrade momsskattesatser och ändrade regler om undantag i momsfrågor. Anledningarna till att riksdagen sa nej till de olika förslagen är bland annat att det saknas ekonomiskt utrymme eller att utredningar redan pågår på området.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 6
- Anföranden och repliker
- 6, 19 minuter
- Justering
- 2020-03-19
- Bordläggning
- 2020-03-25
- Debatt
- 2020-03-26
- Beslut
- 2020-03-26