Sök

Riksrevisionen har granskat myndigheternas it-system och konstaterat att många av dem är föråldrade. Det kan leda till problem för verksamhetsutvecklingen, försvåra digitaliseringen och orsaka risker i informationssäkerheten. I sin rapport rekommenderar Riksrevisionen därför myndigheterna att ta fram verktyg och arbetssätt för att undvika problem med sina it-miljöer. Revisionen rekommenderar också regeringen att stödja myndigheterna i det arbetet, och att löpande utvärdera hur det går.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. I skrivelsen beskriver regeringen på vilket sätt de arbetar med frågan. Bland annat hänvisar regeringen till den nyligen inrättade Myndigheten för digital förvaltning och dess uppdrag att stödja digitaliseringen inom myndigheterna.

Riksdagen utgår ifrån att myndigheterna och regeringen kommer att följa Riksrevisionens rekommendationer och lägger därför regeringens skrivelse till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-03-30

Bordläggning

2020-04-07

Debatt

2020-04-08

Beslut

2020-04-08

Riksdagen säger nej till cirka 40 förslag om offentlig upphandling i motioner från allmänna motionstiden 2019. Anledningen är bland annat att det redan i dag finns lagstiftning, pågår arbete eller utredningar inom de områden som berörs. Förslagen rör bland annat hur regelverket för offentlig upphandling tillämpas, sociala kriterier, djurskydd och livsmedelsproduktion.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

8

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

8, 39 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-10

Debatt

2020-03-11

Beslut

2020-03-11

Regeringen har föreslagit ett nytt konto- och värdefackssystem som ska underlätta för nationella finansunderrättelseenheter när de utreder penningtvätt och finansiering av terrorism. Det nya tekniska systemet ska skötas av Skatteverket. Det ska förbättra de svenska myndigheternas tillgång till uppgifter om innehavare av konton och värdefack och uppgifterna ska vara direkt tillgängliga för sökning. Uppgifter om tillgodohavanden och överföringar på konton omfattas inte av systemet.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. De nya reglerna börjar gälla den 20 september 2020. Det innebär att ett ändringsdirektiv till EU:s fjärde penningtvättsdirektiv genomförs i Sverige.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-04-14

Bordläggning

2020-04-22

Debatt

2020-04-23

Beslut

2020-04-23

Banker och liknande verksamheter ska få tydligare återkoppling från Finanspolisen när de har rapporterat in misstänkt penningtvätt eller finansiering av terrorism. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Finanspolisen återkopplar redan i dag till verksamheter som har anmält misstankar. Med de nya reglerna ska bankerna när det är möjligt få lämplig återkoppling om hur effektiva deras åtgärder mot, och inrapportering av, misstänkt penningtvätt och finansiering av terrorism har varit.

Syftet är att ytterligare öka och sprida kunskapen om de här frågorna bland bankerna.

Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

1, 4 minuter

Justering

2020-02-06

Bordläggning

2020-02-12

Debatt

2020-02-13

Beslut

2020-02-13

Lagen om straff för marknadsmissbruk på värdepappersmarknaden ska ändras. Dels utvidgas straffområdet för insiderbrott så att även den som har information och råder eller uppmanar andra att exempelvis köpa aktier ska kunna dömas, oavsett om rådet har följts. Dels ska ytterligare typer av finansiella instrument omfattas av lagen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Syftet med ändringarna är att anpassa svensk lag till tvingande EU-regler på området.

Lagändringarna börjar gälla 1 mars 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-01-23

Bordläggning

2020-01-28

Debatt

2020-01-29

Beslut

2020-01-29

Riksdagen sa ja till ändringar i placeringsreglerna för Första-Fjärde AP-fonderna som innebär att fonderna får liknande förutsättningar som andra jämförbara placerare. Ändringarna innebär bland annat att fonderna får utökade möjligheter att investera i illikvida tillgångar, det vill säga tillgångar som kan vara svåra att snabbt omvandla till kontanter. Finansutskottet välkomnar regeringens förslag som enligt utskottet kan öka fondernas möjligheter att nå det övergripande målet om en hög långsiktig avkastning på pensionskapitalet.

Ändringarna börjar gälla den 1 maj 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 11 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-10

Debatt

2020-03-11

Beslut

2020-03-11

Riksdagen sa nej till cirka 30 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019/20. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området eller att åtgärder har genomförts.

Motionerna handlar exempelvis om kommunala tillsynsavgifter, förutsättningar för att arbeta med välfärdsverksamhet, riktade statsbidrag och sociala utfallskontrakt.

Behandlade dokument

21

Förslagspunkter

11

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

17, 64 minuter

Justering

2020-03-03

Bordläggning

2020-03-10

Debatt

2020-03-11

Beslut

2020-03-11

Riksdagen sa nej till cirka femtio förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om statlig förvaltning och statistikfrågor. Anledningen är bland annat att arbete pågår inom flera områden. Dessutom bygger den statliga förvaltningspolitiken i huvudsak på att myndigheterna själva beslutar hur verksamheten ska organiseras för att möta samhällets behov.

Motionerna handlar exempelvis om den statliga myndighetsstrukturen, digitalisering och it i den statliga förvaltningen och statliga myndigheters kostnader.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

9

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

4, 5 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Finansutskottet har utvärderat Riksbankens penningpolitik för perioden 2017-2019. Utskottet konstaterar att både den internationella och den svenska konjunkturen försvagades markant under 2019. Den svenska inflationen hamnade under inflationsmålet, efter att ha legat på eller till och med något över målet under 2017 och 2018. Utskottet konstaterar också att det underliggande kostnads- och pristrycket i den svenska ekonomin fortfarande var svagt under 2019. Med tanke på det relativt svaga inflationstrycket och den försvagade konjunkturen kan det enligt utskottet möjligen ha varit motiverat att avvakta med beslutet att höja räntan till noll, som Riksbanken fattade i december 2019.

Finansutskottet uttrycker även sin tacksamhet för det omfattande arbete som Riksbankens anställda utför för att hantera och mildra den djupa ekonomiska krisen i coronapandemins spår.

Riksdagen godkände finansutskottets utvärdering av Riksbankens penningpolitik.

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-09

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Riksdagen beslutade att ge riksbanksfullmäktige ansvarsfrihet för verksamheten under 2019. Riksbankens direktion gavs ansvarsfrihet för förvaltningen av Riksbanken under 2019.

Riksdagen fastställde också Riksbankens resultat- och balansräkning för 2019 och godkände riksbanksfullmäktiges förslag till hur Riksbankens vinst för 2019 ska användas. Det innebär att Riksbanken ska leverera 5,3 miljarder kronor till statens budget. Pengarna ska betalas in senast en vecka efter riksdagens beslut.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Justering

2020-04-21

Bordläggning

2020-04-28

Debatt

2020-04-29

Beslut

2020-04-29

De senaste åren har flera så kallade makrotillsynsåtgärder införts, som amorteringskrav och bolånetak. Riksdagen anser att regeringen bör återkomma med en samlad utvärdering av vilka effekter åtgärderna har haft på kreditgivningen och riktar därför en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.

Utvärderingen ska bland annat belysa konsekvenserna för olika hushållstypers möjligheter att låna till ett boende och vilka effekter åtgärderna har haft på bostadspriserna och hushållens skuldsättning. Regeringen bör också återkomma till riksdagen med förslag på åtgärder för hur villkoren för förstagångsköparna på bostadsmarknaden kan förbättras och hur rörligheten kan ökas på bostadsmarknaden mellan ägt och hyrt bestånd.

Förslagen om tillkännagivande kom i samband med att riksdagen behandlade cirka 50 förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Riksdagen behandlade samtidigt en skrivelse från regeringen om verksamheten i Internationella valutafonden (IMF). I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten under 2019 och regeringens prioriteringar för arbetet i IMF. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

45

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

5, 10 minuter

Justering

2020-03-12

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Riksdagen sa ja till regeringens förslag i vårändringsbudgeten om ändrade inkomster och utgifter för staten under 2020.

I vårändringsbudgeten finns ytterligare åtgärder för att minska coronavirusets effekter på den svenska ekonomin. Statens budget för pågående år ökar med 60,3 miljarder kronor. Ungefär 41,6 miljarder av dessa medel beror på åtgärder med anledning av den pågående coronapandemin. Utgiftstaket för staten höjs till 1 742 miljarder kronor, vilket är en ökning med 350 miljarder kronor jämfört med vad som tidigare beslutats.

De största utgiftsökningarna gäller stöd till kommuner och regioner med 20,0 miljarder kronor, stöd vid korttidsarbete 17,1 miljarder, arbetslöshetsersättning och aktivitetsstöd 7,5 miljarder samt tillskott till statliga bolag 3,3 miljarder kronor.

Regeringen har också föreslagit lagändringar som beräknas öka statens inkomster:

• En begränsning av investeraravdraget i inkomstskattelagen införs. Denna ändring börjar gälla den 1 augusti 2020.
• Bestämmelserna om kemikalieskatt ändras så att det införs en beskattning av utländska säljare. Vissa lagändringar om kemikalieskatten börjar gälla den 1 september 2020 och andra ändringar börjar gälla den 1 oktober 2020.

Sammantaget försämras statens budgetsaldo med 59,2 miljarder kronor och den offentliga sektorns finansiella sparande minskar med 55,3 miljarder kronor som en följd av regeringens förslag.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Riksdagen sa ja till regeringens riktlinjer för den ekonomiska politiken och budgetpolitiken i vårpropositionen för år 2020.

Riksdagen konstaterar att svensk ekonomi är stark och att Sverige har goda förutsättningar att hantera den lågkonjunktur som följer av den pågående coronapandemin. Som en följd av de åtgärder som regeringen har vidtagit på grund av coronapandemin försvagas statens sparande 2020 och det blir en avvikelse från överskottsmålet, som är ett mål för den offentliga sektorns finansiella sparande. Riksdagen håller med regeringen om att denna avvikelse är motiverad för att stabilisera den svenska ekonomin och att den är förenlig med de finanspolitiska reglerna.

Riksdagen håller med regeringen om att politiken ska inriktas på att begränsa spridningen av coronaviruset och att de ekonomiska konsekvenserna ska tryckas tillbaka. När smittspridningen tillåter ska reformarbetet fortsätta när det gäller arbetslösheten, klimatförändringarna, de växande behoven i välfärden, klyftan mellan stad och land, integrationen, kunskapsresultaten i skolan och brottsligheten. Reformarbetet ska fortsätta i enlighet med det så kallade januariavtalet, det vill säga den sakpolitiska överenskommelsen mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Behandlade dokument

11

Förslagspunkter

1

Reservationer

3 

Justering

2020-06-11

Bordläggning

2020-06-15

Debatt

2020-06-16

Beslut

2020-06-16

Regeringen ska kunna göra undantag från reglerna för tandvårdsersättning vid spridning av en samhällsfarlig sjukdom eller vid andra extraordinära händelser i fredstid. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Under covid-19-pandemin har många fått sina tandläkarbesök uppskjutna. Det har resulterat i att ett stort antal patienter inte kunnat slutföra sina påbörjade tandvårdsbehandlingar inom den ersättningsperiod som gäller för högkostnadsskyddet.

För att tandvårdspatienter inte ska gå miste om subventioner ska regeringen i särskilda fall kunna meddela föreskrifter om att beräkningen av ersättningen ska kunna avvika från vad som gäller i normala fall.

Bestämmelserna börjar gälla den 1 september 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-06-26

Bordläggning

2020-06-29

Debatt

2020-06-30

Beslut

2020-06-30

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag om tillfälliga smittskyddsåtgärder på serveringsställen. Lagen slår fast att den som driver ett serveringsställe, som till exempel en restaurang, bar eller kafé, ansvarar för att vidta vissa åtgärder för att förhindra spridning av coronaviruset som orsakar covid-19.

Den kommunala nämnd som har ansvar för miljö- och hälsoskyddsområdet ska ansvara även för tillsyn på det här området. Nämnden ska få meddela de förelägganden och förbud som behövs för att reglerna i lagen ska följas. Vid behov ska nämnden samråda med regionens smittskyddsläkare. Länsstyrelsen ska ge kommunerna i länet stöd, råd och vägledning.

Lagen börjar gälla den 1 juli 2020 och slutar att gälla den 31 december 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

7, 34 minuter

Justering

2020-06-16

Bordläggning

2020-06-16

Debatt

2020-06-17

Beslut

2020-06-17

En kommun bör tillfälligt kunna neka hemtjänst till personer som är på kortare besök. Det anser riksdagen som genom ett tillkännagivande uppmanar regeringen att skyndsamt ta fram ett sådant lagförslag. Syftet är att underlätta för ansträngda kommuner under covid-19-pandemin.

När en person vistas en kortare tid i en annan kommun än den kommun personen är bosatt i ska vistelsekommunen enligt lag och på begäran utföra socialtjänstinsatser som bosättningskommunen beslutat om. Det gäller till exempel hemtjänst. Riksdagen anser att det behövs ett tidsbegränsat undantag från den här skyldigheten och att kommuner ska ha rätt att, om det bedöms nödvändigt, kunna neka tillfälligt boende hemtjänst.

Tillkännagivandet har sin grund i ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att det är socialutskottet som har lagt fram förslaget och att det inte bygger på ett regeringsförslag eller en motion från en riksdagsledamot.

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

15, 45 minuter

Justering

2020-05-28

Bordläggning

2020-06-01

Debatt

2020-06-02

Beslut

2020-06-03

Övergångsbestämmelser ändras i väntan på att nya EU-regler inom området medicinteknik ska börja tillämpas. Regeringens förslag innebär att övergångsbestämmelserna till bland annat lagen om medicintekniska produkter ändras så att äldre föreskrifter fortfarande ska gälla fram till och med den 25 maj 2021.

Anledningen är att startdatumet för att nya EU-regler inom området medicinteknik ska börja tillämpas skjuts upp ett år på grund av coronapandemin. EU-reglerna börjar tillämpas den 26 maj 2021 istället för den 26 maj 2020.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 26 maj 2020.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-14

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att senarelägga införandet av den nationella läkemedelslistan och reformen bastjänstgöring för läkare. Anledningen är spridningen av det nya coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19.

Beslutet innebär att lagen om den nationella läkemedelslistan börjar gälla den 1 maj 2021. De delar i lagen som rör krav på anslutning för hälso- och sjukvårdens aktörer och uppgiftsskyldigheter, börjar dock gälla först den 1 maj 2023. Reglerna om att införa bastjänstgöring för läkare börjar gälla den 1 juli 2021. Vissa följdändringar i andra lagar kommer också att göras.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-14

Regeringen bör utreda vilka grupper i arbetsför ålder som riskerar att bli särskilt sjuka i covid-19 och hur de kan få ersättning om de bör vara hemma från arbetet. Det tycker riksdagen som riktar ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om det. Syftet är att skydda särskilt sårbara grupper som inte har möjlighet att arbeta hemifrån för att undvika smitta.

Enligt riksdagen bör regeringen ge en myndighet i uppdrag att

• senast 21 april 2020 definiera grupper i arbetsför ålder som bedöms riskera att drabbas allvarligt av det nya coronaviruset
• utreda om gravida kvinnor kan anses tillhöra en sådan grupp under någon del av graviditeten
• analysera om det ur ett smittskyddsperspektiv finns behov av att de som bor med personer i riskgrupper tillfälligt också behöver avstå från att arbeta utanför hemmet.

Regeringen bör därefter snarast återkomma med ett förslag som säkrar att personer i ovan nämnda grupper får ett effektivt skydd via socialförsäkringssystemet under en begränsad tid.

Förslaget om tillkännagivandet är ett så kallat utskottsinitiativ. Det betyder att förslaget har väckts i utskottet och inte bygger på en proposition eller en motion.

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

8, 36 minuter

Justering

2020-04-15

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16

Smittskyddslagen ändras tillfälligt för att regeringen ska kunna vidta särskilda åtgärder mot det nya coronaviruset.  Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Det införs bestämmelser i smittskyddslagen som innebär att regeringen, inom grundlagens ramar, får rätt att utfärda vissa föreskrifter om särskilda åtgärder. Föreskrifterna kan till exempel gälla tillfällig nedstängning av exempelvis köpcentrum och restauranger. Om regeringen utfärdar någon av föreskrifterna ska de i varje enskilt fall omedelbart prövas av riksdagen. Riksdagen föreslår också ett förtydligande tillägg som innebär att regeringen endast får utfärda föreskrifterna om det inte går att vänta på riksdagens beslut.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

8, 48 minuter

Justering

2020-04-15

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-16