Sök

Privata aktörer som tjänar på stora infrastruktursatsningar ska kunna ge tillbaka en del av värdeökningen för sina fastigheter till samhället. Det ska i sådana fall ske på frivillig väg och det bygger på att det kan antas att en fastighet ökar i värde till följd av infrastruktursatsningen. Det kan till exempel handla om att det offentliga bygger ut järnvägen i närheten av en fastighet, vilket antas göra att fastigheten stiger i värde.

Det ska också klargöras i lagen att kommuner får medfinansiera byggande av järnväg, som ingår i ett landstings ansvarsområde, det vill säga tunnelbana och spårväg. Kommuner får redan i dag medfinansiera olika statliga väg- och järnvägsprojekt och med detta utvidgas bestämmelsen i lagen till att även avse landstingens transportinfrastrukturprojekt.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 april 2017.

Behandlade dokument

7

Förslagspunkter

5

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

14, 47 minuter

Justering

2017-02-21

Bordläggning

2017-02-28

Debatt

2017-03-01

Beslut

2017-03-01

Riksdagen sa nej till motioner som bland annat handlar om tillgången till elektroniska kommunikationer, användningen av 700 MHz-bandet, användningen av it för att minska miljöpåverkan samt olika frågor om postservicen. De huvudsakliga anledningarna är att det redan har utförts åtgärder, att en ny bredbandsstrategi har tagits fram samt att det pågår utredningsarbete gällande vissa frågor.

Behandlade dokument

38

Förslagspunkter

13

Reservationer

16 

Anföranden och repliker

15, 91 minuter

Justering

2017-01-24

Bordläggning

2017-02-21

Debatt

2017-02-22

Beslut

2017-02-22

622,5 miljarder kronor ska gå till satsningar på den statliga transportinfrastrukturen under perioden 2018- 2029. 125 miljarder kronor av de pengarna ska gå till drift, underhåll och återinvestering i statliga järnvägar, 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade samtidigt fem tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör jobba för att få till fler globala lösningar där luftfarten och sjöfarten kan bära sina klimatkostnader.
• Regeringen bör ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik för att minska sårbarheten i transportsystemet.
• Regeringen bör verka för att det fortsatta införandet av det EU-gemensamma signalsystemet, ERTMS, sker i nära samarbete med branschen och att det samordnas med våra nordiska grannländer, men även med länder i övriga Europa såsom Tyskland. Dessutom bör driftstörningar minimeras.
• Riksdagen vill att regeringen i sin kommande flygstrategi ska ta särskild hänsyn till de regionala icke-statliga flygplatserna.
• När Trafikverket ska ta beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg tycker riksdagen att verket bör göra en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation. Regeringen borde se till att Trafikverket gör sådana breda analyser.

Behandlade dokument

332

Förslagspunkter

22

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

48, 226 minuter

Justering

2016-12-06

Bordläggning

2016-12-09

Debatt

2016-12-12

Beslut

2016-12-13

Besättning på fartyg och andra farkoster ska inte arbeta mer än 31 dagar i följd och alla som jobbar längre än sex timmar ska ha rätt till rast. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag som handlar om arbetstid, viloperioder och raster för arbetstagare inom inlandssjöfart.

Förslaget innebär också att arbetstagarna inte får jobba längre än 14 timmar under en 24-timmars period och den genomsnittliga arbetstiden inte får vara mer än 48 timmar per vecka. Regeringen ska få bestämma om sanktionsavgifter för arbetsgivare som bryter mot lagen.

Lagändringarna bygger på EU-regler som medlemsstaterna är skyldiga att genomföra och syftet är att öka skyddet för arbetstagarna. Lagändringarna börjar gälla den 31 december 2016.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 12 minuter

Justering

2016-10-18

Bordläggning

2016-10-25

Debatt

2016-10-26

Beslut

2016-10-26

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om ett nationellt cykelkansli, infrastruktur- och trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister och åtgärder för att öka användningen av elcyklar.

Trafikutskottet, som förberett riksdagens beslut, framhåller att cykling är ett transportsätt som har många fördelar. Bland annat minskar cykling trängseln i tätbebyggda områden och har positiva effekter på folkhälsan. Utskottet betonar även att det är angeläget att stärka cykelns roll som transportmedel och att utformningen och utbyggnaden av cykelinfrastrukturen ska medverka till att göra det attraktivt att cykla.

Riksdagen sa nej till motionsförslagen bland annat med hänvisning till den nationella cykelstrategi för ökad och säker cykling som regeringen nyligen presenterat.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

7

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 104 minuter

Justering

2017-05-11

Bordläggning

2017-05-31

Debatt

2017-06-01

Beslut

2017-06-07

Det behövs en utredning för att skyndsamt stärka den svenska åkerinäringens konkurrenskraft. Det anser riksdagen. Riksdagen uppmanar, i ett tillkännagivande, regeringen att tillsätta en sådan utredning.

Åkerinäringen är av stor betydelse för hela det svenska samhället och dess omsättning stod för nästan fyra procent av Sveriges BNP under 2015. Den svenska åkerinäringen har dock svårt att hävda sig i en internationell konkurrens konstaterar trafikutskottet. Anledningen till det är att lönerna i andra länder ofta är lägre, liksom regelefterlevnaden. Utskottet anser alltså därför att regeringen borde göra mer för att stärka åkerinäringens konkurrenskraft.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

35, 120 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

En strategi borde tas fram för att säkerhetsställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, inklusive motorcyklister. Det anser riksdagen och vill därför att regeringen ska ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en sådan strategi. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen menar att en strategi behövs då det finns behov av åtgärder för att öka motorcykeltrafikens säkerhet. Till exempel bör vägräckens utformning ses över då de i dag kan utgöra en risk för motorcyklister. Riksdagen konstaterar också att antalet cykelolyckor ökar och ser därför ett behov av insatser som höjer trafiksäkerheten för cyklister.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om ändringar i körkortslagen. Förändringarna innebär bland annat att svenskar inte längre kan förnya sina körkort om de bor permanent utanför Sverige. De lagändringarna som nu görs innebär att samma regler gäller oavsett om man bor inom eller utanför EES. Förändringarna innebär att den svenska lagen bättre anpassas till EU-regler.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

23, 124 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet kommunikationer ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 55,1 miljarder kronor för 2017. Pengarna ska bland annat användas till drift och underhåll av järnvägen och insatser för förbättrade stadsmiljöer.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

77, 189 minuter

Justering

2016-12-06

Bordläggning

2016-12-09

Debatt

2016-12-12

Beslut

2016-12-13

Riksdagen vill att regeringen skyndsamt undersöker möjligheterna att införa så kallade alkobommar i gränshamnarna. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

De senaste åren har det gjorts försök med alkobommar i svenska hamnar, där förare som körde av färjorna fick testa sin nykterhet innan de fick köra vidare. Uppföljningar har visat att alkobommarna har fungerat väl och att informationen om automatisk nykterhetskontroll har minskat antalet onyktra förare betydligt. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att skyndsamt undersöka hur permanenta alkobommar skulle kunna införas i gränshamnarna. 

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om trafiksäkerhet.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

20

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

23, 92 minuter

Justering

2015-03-17

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-25

Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2014 om it- och postfrågor. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom en del av de områden som motionerna tar upp. Motionerna handlar bland annat om delaktighet i informationssamhället, tillgång till elektroniska kommunikationer, regleringsfrågor på bredbandsmarknaden, robusta och tillförlitliga kommunikationer, statens innehav av digital infrastruktur och postservice.

Behandlade dokument

34

Förslagspunkter

9

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

16, 51 minuter

Justering

2015-02-10

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-05

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlar om cykelfrågor. I samband med det ger riksdagen två uppmaningar till regeringen i syfte att främja cykling:

• En nationell cykelstrategi bör tas fram.
• Regler kan behöva ändras för att det ska bli enklare och säkrare att cykla i städer.

Cykeln ses som ett eget transportsätt. Det är ett transportsätt med många fördelar, både ur ett miljö- och klimatperspektiv - men även ur hälsosynpunkt. Därför ska cykling i högre grad beaktas när man planerar transportsystem - även ur ett nationellt perspektiv.

En viktig utgångspunkt är att skapa en sammanhängande och säker infrastruktur för cyklister. Exempel på det är att gång- och cykelvägar separeras i de fall det är möjligt. Cykelpendling kan också underlättas genom att planera in snabbcykelvägar i tätort. Man bör också se över trafikregler när det gäller att pröva om cyklister över 15 år ska kunna välja att cykla på körbanan istället för cykelbanan.

Riksdagen säger nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 60 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-05

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att komplettera lagen om åtgärder vid hindrande av fortsatt färd.

Riksdagen har även behandlat motioner om yrkestrafik och taxi. Riksdagen gav tre uppdrag, så kallade tillkännagivanden, till regeringen.

Riksdagen uppmanade regeringen att snabbt behandla frågan om åtgärder för att kunna stoppa ett fordon i mer än 24 timmar och sedan återkomma med förslag. Regeringen bör också snabbt utarbeta regler så att lastbilar med en bruttovikt på upp till 74 ton kan tillåtas på de delar av det allmänna vägnätet som har tillräcklig bärighet. I detta tillkännagivande ingick också att det ska vara lättare att få dispens samt att regeringen bör fortsätta att utreda frågan om att tillåta fordon upp till 30 meter. Riksdagen ville även att regeringen ska se över möjligheten att tillåta mindre avvikelser från kör- och vilotidsreglerna för yrkesmässig trafik.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

9

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

25, 108 minuter

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-05-27

Debatt

2015-05-28

Beslut

2015-05-28