Sök

622,5 miljarder kronor ska gå till satsningar på den statliga transportinfrastrukturen under perioden 2018- 2029. 125 miljarder kronor av de pengarna ska gå till drift, underhåll och återinvestering i statliga järnvägar, 164 miljarder kronor till drift och underhåll av statliga vägar och 333,5 miljarder kronor till utveckling av transportsystemet. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Riksdagen riktade samtidigt fem tillkännagivanden, det vill säga uppmaningar, till regeringen:

• Regeringen bör jobba för att få till fler globala lösningar där luftfarten och sjöfarten kan bära sina klimatkostnader.
• Regeringen bör ta fram en nationell strategi för gränsöverskridande järnvägstrafik för att minska sårbarheten i transportsystemet.
• Regeringen bör verka för att det fortsatta införandet av det EU-gemensamma signalsystemet, ERTMS, sker i nära samarbete med branschen och att det samordnas med våra nordiska grannländer, men även med länder i övriga Europa såsom Tyskland. Dessutom bör driftstörningar minimeras.
• Riksdagen vill att regeringen i sin kommande flygstrategi ska ta särskild hänsyn till de regionala icke-statliga flygplatserna.
• När Trafikverket ska ta beslut om investeringar och upphandlingar i väg och järnväg tycker riksdagen att verket bör göra en bred analys av vilken metod som ger störst effektivitet, nytta och produktivitet samt uppmuntrar till innovation. Regeringen borde se till att Trafikverket gör sådana breda analyser.

Behandlade dokument

332

Förslagspunkter

22

Reservationer

40 

Anföranden och repliker

48, 226 minuter

Justering

2016-12-06

Bordläggning

2016-12-09

Debatt

2016-12-12

Beslut

2016-12-13

Det ska gå att tanka bilen med gas eller ladda den med el på samma sätt i hela EU. Sverige genomför ett EU-direktiv om gemensamma standarder för tankställen för alternativa drivmedel. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya bestämmelserna gäller tankställen och laddningsstationer som tas i bruk eller förnyas från och med den 18 november 2017.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

3, 17 minuter

Justering

2016-09-29

Bordläggning

2016-10-11

Debatt

2016-10-12

Beslut

2016-10-12

Inspektioner av utländska fartygs barlastvattenhantering ska kunna göras i större utsträckning än i dag i svenska hamnar. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om ändringar i barlastvattenlagen.

Barlastvatten är det havsvatten som pumpas ombord ett fartyg som inte är fullastat. Det görs för att stabilisera fartyget. Risken med denna hantering är dock att levande organismer som kan vara farliga för miljön sprids runt om i världen. Det är fartygens hantering kring detta som nu alltså kan inspekteras på ett mer ingående sätt.

Nuvarande bestämmelser innebär att personal i de svenska hamnarna i princip bara får inspektera de utländska fartygens certifikat och liknande handlingar. Lagändringen görs för att den svenska lagen bättre ska stämma överens med internationella bestämmelser. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får utfärda nya regler om när inspektionerna får göras i de svenska hamnarna. Regeringen eller myndigheten får också utfärda avgiftsregler som ska gälla alla ärenden som handlar om barlastvattenfrågor och som myndigheten ansvarar för.

Lagändringarna ska börja gälla den dag regeringen bestämmer. Regeringens intention är i dagsläget att det kommer att bli den 8 september 2017.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

10

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

30, 116 minuter

Justering

2017-05-30

Bordläggning

2017-06-14

Debatt

2017-06-15

Beslut

2017-06-20

Riksdagen sa nej till motionsförslag om bland annat järnvägsmarknaden, samhällsuppdrag för SJ AB, banavgifter och kollektivtrafikfrågor. Riksdagens motivering till det är främst att arbete redan pågår och att åtgärder i en del fall redan har gjorts.

Behandlade dokument

28

Förslagspunkter

18

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

32, 130 minuter

Justering

2017-05-18

Bordläggning

2017-05-31

Debatt

2017-06-01

Beslut

2017-06-07

Riksdagen sa nej till olika motionsförslag om cykelfrågor. Motionerna handlar bland annat om ett nationellt cykelkansli, infrastruktur- och trafiksäkerhetsåtgärder för cyklister och åtgärder för att öka användningen av elcyklar.

Trafikutskottet, som förberett riksdagens beslut, framhåller att cykling är ett transportsätt som har många fördelar. Bland annat minskar cykling trängseln i tätbebyggda områden och har positiva effekter på folkhälsan. Utskottet betonar även att det är angeläget att stärka cykelns roll som transportmedel och att utformningen och utbyggnaden av cykelinfrastrukturen ska medverka till att göra det attraktivt att cykla.

Riksdagen sa nej till motionsförslagen bland annat med hänvisning till den nationella cykelstrategi för ökad och säker cykling som regeringen nyligen presenterat.

Behandlade dokument

24

Förslagspunkter

7

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

25, 104 minuter

Justering

2017-05-11

Bordläggning

2017-05-31

Debatt

2017-06-01

Beslut

2017-06-07

Det behövs en utredning för att skyndsamt stärka den svenska åkerinäringens konkurrenskraft. Det anser riksdagen. Riksdagen uppmanar, i ett tillkännagivande, regeringen att tillsätta en sådan utredning.

Åkerinäringen är av stor betydelse för hela det svenska samhället och dess omsättning stod för nästan fyra procent av Sveriges BNP under 2015. Den svenska åkerinäringen har dock svårt att hävda sig i en internationell konkurrens konstaterar trafikutskottet. Anledningen till det är att lönerna i andra länder ofta är lägre, liksom regelefterlevnaden. Utskottet anser alltså därför att regeringen borde göra mer för att stärka åkerinäringens konkurrenskraft.

Behandlade dokument

26

Förslagspunkter

11

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

35, 120 minuter

Justering

2017-03-30

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

För att minska flygtrafikens klimatpåverkan bör användning av biodrivmedel stödjas. Det anser riksdagen som i ett tillkännagivande uppmanade regeringen att genom lämpliga styrmedel främja användningen av biodrivmedel. Bland annat ska möjligheten att införa olika start- och landningsavgifter beroende på vilket bränsle som används ses över.

Biodrivmedel är fordonsbränslen som är producerade från förnybar biomassa till skillnad från fossila bränslen.

Behandlade dokument

30

Förslagspunkter

10

Reservationer

19 

Anföranden och repliker

24, 120 minuter

Justering

2017-04-06

Bordläggning

2017-04-18

Debatt

2017-04-19

Beslut

2017-04-19

En strategi borde tas fram för att säkerhetsställa att vägarna blir säkrare för alla trafikanter, inklusive motorcyklister. Det anser riksdagen och vill därför att regeringen ska ge Trafikverket i uppdrag att ta fram en sådan strategi. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Riksdagen menar att en strategi behövs då det finns behov av åtgärder för att öka motorcykeltrafikens säkerhet. Till exempel bör vägräckens utformning ses över då de i dag kan utgöra en risk för motorcyklister. Riksdagen konstaterar också att antalet cykelolyckor ökar och ser därför ett behov av insatser som höjer trafiksäkerheten för cyklister.

Riksdagen sa samtidigt ja till regeringens förslag om ändringar i körkortslagen. Förändringarna innebär bland annat att svenskar inte längre kan förnya sina körkort om de bor permanent utanför Sverige. De lagändringarna som nu görs innebär att samma regler gäller oavsett om man bor inom eller utanför EES. Förändringarna innebär att den svenska lagen bättre anpassas till EU-regler.

Behandlade dokument

71

Förslagspunkter

20

Reservationer

21 

Anföranden och repliker

23, 124 minuter

Justering

2017-03-23

Bordläggning

2017-04-04

Debatt

2017-04-05

Beslut

2017-04-05

Den 26 januari presenterade regeringen " En svensk flygstrategi - för flygets roll i framtidens transportsystem". Men riksdagen tycker inte regeringens flygstrategi är tillräcklig. Bland annat har regeringen inte lagt fokus på åtgärder som kan stärka flygets konkurrenskraft, enligt riksdagen. Därför bör de former och riktlinjer som omger arbetet med flygstrategin ändras och ges en ny inriktning. Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen där den uppmanas att snarast utforma en nationell flygstrategi som syftar till att säkerhetsställa flygets konkurrenskraft.

Riksdagen tycker också att regeringen borde modernisera regelverket kring drönare. I den nationella flygstrategin pekar regeringen på att reglerna kring drönare behöver ses över. Riksdagen anser dock att det behövs en tydligare precisering när en sådan översyn ska göras. Regeringen borde ta fram en nationell strategi och moderniserad lagstiftning som både tar till vara på möjligheterna med ny teknik och värnar flygsäkerheten. Riksdagen uppmanade regeringen till detta i ett tillkännagivande.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

10

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

39, 144 minuter

Justering

2017-02-28

Bordläggning

2017-03-15

Debatt

2017-03-16

Beslut

2017-03-22

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet kommunikationer ska fördelas. Totalt handlar det om cirka 55,1 miljarder kronor för 2017. Pengarna ska bland annat användas till drift och underhåll av järnvägen och insatser för förbättrade stadsmiljöer.

Behandlade dokument

14

Förslagspunkter

4

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

77, 189 minuter

Justering

2016-12-06

Bordläggning

2016-12-09

Debatt

2016-12-12

Beslut

2016-12-13

I dag kan det vara svårt att förstå den information om taxan som står på taxibilen och det finns också problem med överpriser. Från och med den 1 januari 2015 ska man vid beställningen av en taxiresa få en prisuppgift och information om vad högsta priset för resan kan bli. Det gäller om man beställer resan av ett taxibolag som använder sig av ett jämförelsepris över 500 kr. Passageraren ska också få ett bevis om prisuppgiften före taxiresan, ett bevis som också ska sparas av taxiföraren och taxibolaget.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

1

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

7, 32 minuter

Justering

2014-11-13

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Från den 1 mars 2015 ska en polis eller tulltjänsteman tillfälligt kunna stoppa ett fordon från att fortsätta att köras. Beslutet innebär att det exempelvis ska vara möjligt att tillfälligt låsa fast fordonets hjul genom så kallad klampning. Polismyndigheten eller Tullverket ska kunna besluta om klampning. Det ska även vara möjligt för en polis eller en tulltjänsteman att kunna ta fordonets nycklar, registreringsskyltar eller andra föremål som behövs för att köra. Åtgärderna ska i normalfallet högst få vara i 24 timmar.

Riksdagen säger ja till regeringens förslag. Riksdagen uppmanar samtidigt regeringen att utreda om ett fordon ska kunna stoppas i mer än 24 timmar och om en polis eller tulltjänsteman ska kunna besluta om klampning. Regeringen ska återkomma till riksdagen om detta.

Den nya lagen gäller från och med den 1 mars 2015.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

9, 33 minuter

Justering

2014-11-11

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Den som bryter mot EU-reglerna om cabotagetransporter på vägarna ska i framtiden få en sanktionsavgift i stället för böter, som i dag. Sanktionsavgifter anses vara ett effektivare styrmedel än böter vid brott mot cabotageregler som görs i affärsverksamhet.

De nya reglerna börjar gälla den 1 januari 2015. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Samtidigt riktade riksdagen tre uppmaningar, så kallade tillkännagivanden, till regeringen. Det handlar om att sanktionsavgiften vid brott mot cabotagereglerna bör vara högre, att det ska ställas krav på att lastbilar har internationella frakthandlingar samt att det behövs en översyn av ansvaret för den som beställer transporter.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

13, 62 minuter

Justering

2014-11-04

Bordläggning

2014-11-25

Debatt

2014-11-26

Beslut

2014-11-26

Riksdagen vill att regeringen skyndsamt undersöker möjligheterna att införa så kallade alkobommar i gränshamnarna. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om detta.

De senaste åren har det gjorts försök med alkobommar i svenska hamnar, där förare som körde av färjorna fick testa sin nykterhet innan de fick köra vidare. Uppföljningar har visat att alkobommarna har fungerat väl och att informationen om automatisk nykterhetskontroll har minskat antalet onyktra förare betydligt. Riksdagen gav regeringen i uppdrag att skyndsamt undersöka hur permanenta alkobommar skulle kunna införas i gränshamnarna. 

Riksdagen sa nej till övriga motioner från allmänna motionstiden 2014 om trafiksäkerhet.

Behandlade dokument

49

Förslagspunkter

20

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

23, 92 minuter

Justering

2015-03-17

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-25

Regeringen vill att möjligheterna att lägga ner Bromma flygplats prövas. Det är olyckligt, anser riksdagen, som i ett så kallat tillkännagivande uppmanade regeringen att i stället ta ställning och agera för att flygplatsen inte ska läggas ner.

Riksdagen gav också regeringen i uppdrag att ta fram en strategi för att stärka flygets konkurrenskraft. Riksdagen uppmanade vidare regeringen att se över möjligheterna att förbättra för flygbranschen när det gäller de höga kostnaderna för tillsyn.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

6

Reservationer

4 

Anföranden och repliker

33, 114 minuter

Justering

2015-03-17

Bordläggning

2015-03-24

Debatt

2015-03-25

Beslut

2015-03-25

Riksdagen har behandlat motioner från allmänna motionstiden 2014 som handlar om cykelfrågor. I samband med det ger riksdagen två uppmaningar till regeringen i syfte att främja cykling:

• En nationell cykelstrategi bör tas fram.
• Regler kan behöva ändras för att det ska bli enklare och säkrare att cykla i städer.

Cykeln ses som ett eget transportsätt. Det är ett transportsätt med många fördelar, både ur ett miljö- och klimatperspektiv - men även ur hälsosynpunkt. Därför ska cykling i högre grad beaktas när man planerar transportsystem - även ur ett nationellt perspektiv.

En viktig utgångspunkt är att skapa en sammanhängande och säker infrastruktur för cyklister. Exempel på det är att gång- och cykelvägar separeras i de fall det är möjligt. Cykelpendling kan också underlättas genom att planera in snabbcykelvägar i tätort. Man bör också se över trafikregler när det gäller att pröva om cyklister över 15 år ska kunna välja att cykla på körbanan istället för cykelbanan.

Riksdagen säger nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

9, 60 minuter

Justering

2015-02-19

Bordläggning

2015-03-03

Debatt

2015-03-04

Beslut

2015-03-05

Den svenska kollektivtrafikbranschen satte 2008 upp ett mål om att fördubbla antalet resor med kollektivtrafiken till 2020. Riksdagen gjorde ett tillkännagivande till regeringen om statens roll i att bidra till att skapa rätt förutsättningar för att målet ska kunna nås. Trafikutskottet, som har förberett riksdagens beslut, menar att beslut om kollektivtrafik i första hand tas på regional nivå, men poängterar att även staten kan vidta åtgärder, till exempel när det gäller infrastruktur.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om vissa lagändringar för att genomföra EU:s direktiv om att inrätta ett gemensamt europeiskt järnvägsområde.

Behandlade dokument

31

Förslagspunkter

16

Reservationer

9 

Anföranden och repliker

35, 117 minuter

Justering

2015-05-21

Bordläggning

2015-05-27

Debatt

2015-05-28

Beslut

2015-06-03

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om sjöfart. Motionerna handlar främst om sjöfartens finansiering, strategiska hamnar, säkerhets- och miljörelaterade sjöfartsfrågor samt frågor om fritidsbåtar.

Behandlade dokument

23

Förslagspunkter

17

Reservationer

7 

Anföranden och repliker

24, 86 minuter

Beredning

2007-03-13

Justering

2007-03-29

Debatt

2007-04-12

Beslut

2007-04-12

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om väg- och fordonsfrågor. Skälet är att åtgärder redan är genomförda eller att arbete pågår i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om enskilda vägar, ekonomisk brottslighet inom taxibranschen, problem vid överlast, minskad användning av fossila drivmedel med mera, statens upphandling av miljöbilar, infrastruktur för förnybara drivmedel, alternativ halkbekämpning, regler för fordonsekipage och vinterklassning av fordon.

Behandlade dokument

43

Förslagspunkter

27

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

34, 1 minuter

Beredning

2007-01-23

Justering

2007-02-27

Debatt

2007-03-15

Beslut

2007-03-21

Riksdagen sade nej till motioner från allmänna motionstiden 2006 om kollektivtrafiken och statens trafikupphandling. Skälet är bland annat att regeringen kommer att se över de transportpolitiska målen och har gett Banverket och Vägverket i uppdrag att gemensamt ta fram ett nationellt handlingsprogram för kollektivtrafikens långsiktiga utveckling.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

9

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

45, 143 minuter

Beredning

2007-01-18

Justering

2007-02-13

Debatt

2007-02-28

Beslut

2007-02-28