Sök
1 213 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Omröstningar, protutdr, Riksdagsskrivelser, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2016/17, 2006/07, 2005/06, 2003/04, 1918, Näringsutskottet, Skatteutskottet, Trafikutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplicerat skattesystem
Betänkande 2016/17:SkU27
Regeringens arbete med att förenkla skattereglerna för företag går för långsamt. Därför uppmanar riksdagen i ett tillkännagivande regeringen att öka takten och återkomma med en redogörelse för arbetet.
Skatteutskottet har behandlat regeringens skrivelse om Riksrevisionens rapport om att hantera ett komplext skattesystem. Riksrevisionens övergripande slutsats är att arbetet går långsamt och att de föreslagna förändringarna ofta är av begränsad omfattning. Därför rekommenderar revisionen att regeringen intensifierar arbetet med att förenkla skattereglerna för företag.
Riksdagen instämmer i Riksrevisionens rekommendationer. Riksdagen anser dessutom att regeringens åtgärder hittills är otillräckliga för att möta rekommendationerna. Riksdagen riktade därför ett tillkännagivande till regeringen om att göra mer för att öka takten i regelförenklingsarbetet.
Riksdagen lade också skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 10, 41 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-09
- Debatt
- 2017-05-10
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Skatteförfarande och folkbokföring
Betänkande 2016/17:SkU26
Riksdagen sa nej till motionsförslag om skatter och folkbokföring. Skälen är bland annat att utredningar pågår på området.
Skattemotionerna handlar bland annat om personligt betalningsansvar, minskad skatteadministration för företag, nationell handlingsplan mot svartjobb och ersättning för kostnader i skattemål. Motionerna om folkbokföring handlar bland annat om felaktiga folkbokföringar och skydd för våldsutsattas personuppgifter.
- Behandlade dokument
- 90
- Förslagspunkter
- 27
- Reservationer
- 26
- Anföranden och repliker
- 29, 96 minuter
- Justering
- 2017-03-30
- Bordläggning
- 2017-04-05
- Debatt
- 2017-04-06
- Beslut
- 2017-04-19
- Dokument & lagar
Mervärdesskatt
Betänkande 2016/17:SkU25
Riksdagen sa nej till motionsförslag om moms. Skälet är bland annat att utredningar pågår på området. Motionerna handlar bland annat om skattesatser, och moms på ideella föreningar.
- Behandlade dokument
- 34
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 8
- Anföranden och repliker
- 11, 51 minuter
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-03-28
- Debatt
- 2017-03-29
- Beslut
- 2017-03-29
- Dokument & lagar
Punktskatter
Betänkande 2016/17:SkU24
Riksdagen sa nej till motionsförslag om punktskatter. Motionerna handlade bland annat om skatt på elektrisk kraft, skatt på drivmedel och om trängselskatt. Riksdagen sa nej till förslagen, bland annat med hänvisning till pågående arbete.
- Behandlade dokument
- 64
- Förslagspunkter
- 14
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 24, 83 minuter
- Justering
- 2017-03-30
- Bordläggning
- 2017-04-05
- Debatt
- 2017-04-06
- Beslut
- 2017-04-19
- Dokument & lagar
Beskattning av företag, kapital och fastighet
Betänkande 2016/17:SkU23
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2016 som handlar om skatteregler för företagande, kapital och fastigheter. Övervägande skäl är att arbete redan pågår inom de områden som motionerna tar upp.
- Behandlade dokument
- 59
- Förslagspunkter
- 11
- Reservationer
- 15
- Anföranden och repliker
- 22, 85 minuter
- Justering
- 2017-03-30
- Bordläggning
- 2017-04-05
- Debatt
- 2017-04-06
- Beslut
- 2017-04-06
- Dokument & lagar
Inkomstskatt
Betänkande 2016/17:SkU22
Riksdagen sa nej till motioner som rör inkomstbeskattningen av privatpersoner. Motionerna handlar bland annat om skatteskala och grundavdrag, HUS-avdrag, idrottsledare, försvarsanställda, bosparande, expertskatten och uthyrning av bostäder. Några andra områden är personalvårdsförmåner, personaloptioner, bilförmån, reseavdrag, hälsofrämjande åtgärder, pensionssparande samt gåvor till ideella ändamål.
- Behandlade dokument
- 124
- Förslagspunkter
- 16
- Reservationer
- 20
- Anföranden och repliker
- 36, 106 minuter
- Justering
- 2017-03-23
- Bordläggning
- 2017-03-28
- Debatt
- 2017-03-29
- Beslut
- 2017-03-30
- Dokument & lagar
Uppgifter på individnivå i arbetsgivardeklarationen
Betänkande 2016/17:SkU21
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att uppgifter om utbetalda ersättningar för arbete och skatteavdrag på individnivå, det vill säga per betalningsmottagare, ska lämnas löpande till Skatteverket. Enligt dagens regler ska uppgifterna lämnas en gång om året i en kontrolluppgift. De nya reglerna innebär att uppgifterna normalt ska lämnas månadsvis i en arbetsgivardeklaration. Syftet är främst att minska skattefusk och skatteundandragande.
De flesta nya reglerna börjar gälla den 1 juli 2018. De som ska lämna uppgifter från detta datum är uppgiftsskyldiga som ska föra personalliggare och som har fler än 15 anställda när reglerna börjar gälla. Övriga som är skyldiga att lämna uppgifter ska göra detta från den 1 januari 2019.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 11, 49 minuter
- Justering
- 2017-05-04
- Bordläggning
- 2017-05-09
- Debatt
- 2017-05-10
- Beslut
- 2017-05-10
- Dokument & lagar
Vissa ändringar vad gäller automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton
Betänkande 2016/17:SkU20
Regeringen har föreslagit ändringar i de svenska reglerna om den globala standarden för automatiskt utbyte av upplysningar om finansiella konton. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Ändringarna börjar gälla den 1 april 2017. Ändringar om kontrolluppgifter vid försäljning och inlösen av tillgångar på depåkonton ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2016. Övriga lagändringar ska tillämpas första gången i fråga om uppgifter för kalenderåret 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 1, 7 minuter
- Justering
- 2017-02-23
- Bordläggning
- 2017-02-28
- Debatt
- 2017-03-01
- Beslut
- 2017-03-01
- Dokument & lagar
Förstärkt konkurrens på lika villkor i kontantbranschen
Betänkande 2016/17:SkU15
Företag som säljer varor eller tjänster i Sverige men som inte har ett fast försäljningsställe måste framöver använda kassaregister. Utländska företag ska omfattas av samma krav på kassaregister som svenska företag.
Enligt skatteförfarandelagen måste företag registrera all sin försäljning i ett kassaregister. Det gäller när kunden betalar kontant eller med kontokort. Det finns dock i dag flera undantag från den här skyldigheten, bland annat för utländska företag utan fast försäljningsställe i Sverige. Men nu tas alltså det här undantaget bort. De utländska företagen måste framöver använda ett kassaregister som är certifierat i Sverige eller ett kassaregister som godkänts i ett EES-land med liknande krav.
Syftet är att se till att konkurrensen inte blir snedvriden på grund av olika regler för svenska och utländska företag. Det blir också enklare för Skatteverket att granska utländska företag som bedriver verksamhet i Sverige.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 maj 2017.
- Behandlade dokument
- 3
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 14, 43 minuter
- Justering
- 2017-02-23
- Bordläggning
- 2017-02-28
- Debatt
- 2017-03-01
- Beslut
- 2017-03-01
- Dokument & lagar
Dokumentation vid internprissättning och land-för-land-rapportering på skatteområdet
Betänkande 2016/17:SkU14
Uppgifter om multinationella företag, såsom till exempel inkomster och vinster, ska vara tillgängliga för skatteadministrationerna i alla EU-länder. Ett automatiskt utbyte av information mellan medlemsländerna införs därför. Denna form av informationsutbyte kallas för land-för-land-rapportering och syftar bland annat till att öka transparensen och därigenom motverka skatteflykt och skatteundandragande.
Dessutom uppdateras reglerna för hur internprissättning ska gå till, det vill säga hur en internationell koncern ska prissätta transaktioner inom den egna koncernen. Uppdateringen innebär att de svenska reglerna anpassas till OECD:s nya standard.
Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag. Förslagen grundar sig på standarder som tagits fram av organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling, OECD och på EU-regler.
Förändringarna ska i huvudsak börja gälla den 1 april 2017.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 10 minuter
- Justering
- 2017-02-23
- Bordläggning
- 2017-02-28
- Debatt
- 2017-03-01
- Beslut
- 2017-03-01
- Dokument & lagar
Ändrade bestämmelser om tullsamarbete
Betänkande 2016/17:SkU13
Den som har åtagit sig att transportera en vara genom ett fraktavtal kallas för fraktförare. Enligt tullregler ska fraktförare rapportera containerstatus. Regeringen föreslår att fraktförare som inte följer detta ska kunna dömas till böter. Det gäller även om fraktföraren inte lämnar tillräckliga uppgifter eller lämnar felaktiga uppgifter. Lagändringarna görs för att följa EU-regler om att sanktioner i sådana fall ska fastslås.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Ändringarna ska börja att gälla den 1 april 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-02-23
- Bordläggning
- 2017-02-28
- Debatt
- 2017-03-01
- Beslut
- 2017-03-01
- Dokument & lagar
Ömsesidigt bistånd med indrivning av vissa administrativa sanktionsavgifter
Betänkande 2016/17:SkU12
Det ska bli svårare för företag som utstationerat arbetskraft att undvika sanktionsavgifter. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag som bygger på tvingande EU-regler.
Den fria rörligheten inom EU innebär att ett företag har rätt att använda sin egen arbetskraft för att utföra tjänster i en annan medlemsstat. Om inte företaget följer medlemsstatens regler har landet rätt att ta ut avgifter. Men struntar företaget i att betala avgiften är det ofta svårt för det aktuella landet att driva in pengarna. Därför ska nu nya regler införas i hela EU för att förhindra att företag kan smita från sanktionsavgifter. Samma regler ska även gälla inom EES då dessa länder anslutit sig till samarbetet.
I Sverige blir det Kronofogden som blir ansvarigt för att driva in sanktionsavgifter för de företag som har utstationerat arbetstagare. Det ska ske på ungefär samma sätt som Kronofogden jobbar med indrivningar i Sverige.
Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-12-02
- Debatt
- 2016-12-06
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Ändrade regler för uppskov med kapitalvinst vid avyttring av privatbostad
Betänkande 2016/17:SkU11
Taket för uppskovsbelopp vid försäljning av privatbostäder ska slopas. Det innebär att man vid en försäljning kan begära uppskov med att betala skatt på hela vinsten. Det gäller försäljningar som genomförs under perioden 21 juni 2016 - 30 juni 2020.
Dessutom ska metoden för att beräkna uppskovsbeloppet vid köp av en billigare bostad ändras permanent. Metoden att beräkna beloppet är generösare än den nuvarande och innebär bland annat att uppskov alltid kan ges på någon del av vinsten. Denna beräkningsmetod är en återgång till det system som gällde fram till 2008.
Syftet med förändringen är att öka rörligheten på bostadsmarknaden. När vinsten från en försäljning inte beskattas kan säljaren investera pengarna i en ny bostad.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 8, 50 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-12-06
- Debatt
- 2016-12-07
- Beslut
- 2016-12-08
- Dokument & lagar
Forskning och innovation på energiområdet för ekologisk hållbarhet, konkurrenskraft och försörjningstrygghet
Betänkande 2016/17:NU9
Regeringen föreslår att det övergripande målet för forskning och innovation på energiområdet ska vara att bidra till att uppfylla energi- och klimatmålen, den långsiktiga energi- och klimatpolitiken och energirelaterade miljöpolitiska mål. Insatserna inom energiforskningen ska också vara fokuserade på områden som har förutsättningar för ekonomisk tillväxt och för export. I förslaget redovisar regeringen även riktlinjer för insatserna för forskning och innovation inom energiområdet under perioden 2017-2020.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Riksdagen sa samtidigt nej till motioner om energiforskning. Motionerna handlade bland annat om kärnenergiforskning, övergripande mål för forskning och innovation på energiområdet, samt forskning om förnybar energi.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 6
- Reservationer
- 10
- Anföranden och repliker
- 10, 44 minuter
- Justering
- 2017-02-16
- Bordläggning
- 2017-02-28
- Debatt
- 2017-03-01
- Beslut
- 2017-03-02
- Dokument & lagar
Utbyte av upplysningar om förhandsbesked i gränsöverskridande skattefrågor och förhandsbesked om prissättning
Betänkande 2016/17:SkU10
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till ändringar i lagen om administrativt samarbete inom Europeiska unionen i fråga om beskattning.
Det innebär att behöriga myndigheter i EU-länderna, som till exempel Skatteverket i Sverige, automatiskt ska utbyta information om vissa typer av förhandsbesked utan att behöva göra en formell begäran. Syftet är att möjliggöra ett effektivt utbyte av upplysningar. Det ska öka möjligheten att motverka skatteflykt, aggressiv skatteplanering och skadlig skattekonkurrens inom EU.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 15 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-12-02
- Debatt
- 2016-12-06
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 3 Skatt, tull och exekution
Betänkande 2016/17:SkU1
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om fördelningen av pengar inom utgiftsområdet skatt, tull och exekution för 2017. Sammanlagt går cirka 11 miljarder kronor till det här utgiftsområdet. Skatteverket får drygt 7,3 miljarder kronor, Tullverket drygt 1,7 miljarder och Kronofogdemyndigheten knappt 1,9 miljarder kronor.
- Behandlade dokument
- 22
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 4
- Anföranden och repliker
- 15, 54 minuter
- Justering
- 2016-11-24
- Bordläggning
- 2016-11-30
- Debatt
- 2016-12-01
- Beslut
- 2016-12-07
- Dokument & lagar
Anvisade elavtal
Betänkande 2016/17:NU8
Elkunder med så kallade anvisade elavtal ska få sin el levererad på skäliga villkor. Elleverantörer ska framöver dessutom vara tvungna att tydligt informera de kunder som har ett så kallat anvisat elavtal om vad det innebär. Varje kvartal ska också leverantören informera om vilka andra elavtal kunden skulle kunna välja.
Om en kund inte själv väljer ett elavtal anvisas hon eller han ett avtal hos en elleverantör av det bolag som äger elnätet i det aktuella området. Dessa anvisade avtal är oftast mycket dyrare än andra avtal. Regeringen har föreslagit en rad ändringar i ellagen för att försöka minska förekomsten av dessa avtal. Syftet är också att minska prisskillnaden mellan de anvisade avtalen och andra avtal.
Lagändringarna innebär bland annat att ett anvisat avtal inte ska få ha en längre uppsägningstid än 14 dagar. Om en kund har ett anvisat elavtal måste det finnas information om vad det innebär på varje faktura. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska också få utfärda regler för hur mycket anvisade elavtal som mest får kosta under en viss period.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Lagändringarna ska börja gälla den 1 april 2017.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2017-01-19
- Bordläggning
- 2017-01-24
- Debatt
- 2017-01-25
- Beslut
- 2017-01-25
- Dokument & lagar
En samlad torvprövning
Betänkande 2016/17:NU7
Framöver kommer fastighetsägare att kunna bestämma om energitorv får utvinnas på den egna fastigheten. Fastighetsägaren ska också få avgöra vem som ska utvinna torven. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.
Torv används bland annat som bränsle i form av energitorv och till odling i form av odlingstorv. Regeringens förslag innebär också att tillståndsprövningen kring all form av torv samlas i en och samma lagstiftning. Anledningen är att göra tillståndsprövningen mer enhetlig, rättssäker och effektiv.
Lagändringarna börjar gälla den 1 januari 2017.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Justering
- 2016-10-11
- Bordläggning
- 2016-10-25
- Debatt
- 2016-10-26
- Beslut
- 2016-10-26
- Dokument & lagar
Konkurrensskadelag
Betänkande 2016/17:NU6
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om att införa en ny lag, konkurrensskadelagen. Lagen innehåller bland annat regler om att det eller de företag som har begått brott mot konkurrensregler ska ansvara för att ersätta skadan. I den nya lagen framgår också hur denna ersättning ska bestämmas. Ersättning för en skada ska omfatta faktisk skada, utebliven vinst samt ränta. Särskilda regler ska gälla för mikroföretag samt små och medelstora företag. Preskriptionstiden för dessa typer av brott är fem år från och med att brottet har upphört.
Den nya lagen införs för att följa ett EU-direktiv om skadestånd vid konkurrensbrott. Den nya lagen börjar att gälla den 27 december 2016.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2016-10-20
- Bordläggning
- 2016-10-25
- Debatt
- 2016-10-26
- Beslut
- 2016-10-26
- Dokument & lagar
Kollektiv förvaltning av upphovsrätt
Betänkande 2016/17:NU5
Det ska införas ett regelverk för de organisationer som förvaltar upphovsrätt för till exempel musik och annat kreativt innehåll, så kallade kollektiva förvaltningsorganisationer. Riksdagen sa ja till regeringens lagförslag.
Syftet med regelverket är bland annat att garantera att organisationernas medlemmar kan delta i beslut på ett tillfredsställande sätt och att upphovsmän och andra rättighetshavare får insyn i organisationernas verksamhet. Förändringarna bygger på ett EU-direktiv som bland annat har som avsikt att göra EU-ländernas regler mer lika. Den nya lagen börjar gälla den 1 januari 2017.
Riksdagen anser dock att regeringen bör se över den del av förslaget som handlar om hur många medlemmar ett ombud får företräda när beslut tas vid organisationernas stämmor. Enligt regeringens förslag ska en medlem i en kollektiv förvaltningsorganisation ha rätt att delta och rösta vid stämman genom ombud. Medlemmen ska få anlita valfritt ombud och det finns ingen begränsning för hur många medlemmar ett ombud får företräda vid stämman.
Riksdagen anser att detta kan skapa en osäkerhet bland medlemmarna, vilket i sin tur skulle kunna leda till att medlemmar i de svenska organisationerna ansluter sig till en motsvarande organisation i ett annat EU-land. Riksdagen riktar därför ett tillkännagivande om detta till regeringen. I tillkännagivandet ska regeringen uppmanas att se över ombudsfrågan och sedan återkomma med ett nytt lagförslag till riksdagen.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 2, 7 minuter
- Justering
- 2016-10-20
- Bordläggning
- 2016-10-25
- Debatt
- 2016-10-26
- Beslut
- 2016-10-26