Sök

Riksdagen sa nej till ett 40-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om organisation och övningsverksamhet inom försvaret och hemvärnet. Riksdagen sa nej bland annat med hänvisning till att det inte finns någon anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet och annat arbete som pågår inom området.

Behandlade dokument

16

Förslagspunkter

6

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

12, 58 minuter

Justering

2020-03-10

Bordläggning

2020-03-17

Debatt

2020-03-18

Beslut

2020-03-18

Riksdagen sa nej till cirka 10 motioner från allmänna motionstiden 2019 om frågor som rör Försvarsmaktens personal.

Motionerna handlar bland annat om personalförsörjning, frivilligorganisationer, mönstring och rekryteringsfrågor inom försvaret.

Behandlade dokument

9

Förslagspunkter

10

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

15, 54 minuter

Justering

2020-02-06

Bordläggning

2020-02-12

Debatt

2020-02-13

Beslut

2020-02-13

Riksdagen sa nej till cirka 120 förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 om civilt försvar och krisberedskap. Anledningen är bland annat att riksdagen redan har behandlat liknande frågor tidigare under mandatperioden.

Motionerna handlar exempelvis om skydd mot olyckor, samhällets fredstida krisberedskap och civilt försvar.

Behandlade dokument

62

Förslagspunkter

31

Reservationer

27 

Anföranden och repliker

12, 74 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-04-15

Debatt

2020-04-16

Beslut

2020-04-22

Riksdagen sa nej till ett trettiotal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om försvarspolitik, bland annat eftersom det inte finns anledning att föregripa det kommande försvarspolitiska inriktningsbeslutet. Motionerna handlar bland annat om totalförsvarets utveckling, övningsverksamhet, krigsorganisationens förmåga, försvarets materielförsörjning, den svenska försvarsindustrin och försvarssamarbete inom EU.

Behandlade dokument

15

Förslagspunkter

13

Reservationer

14 

Anföranden och repliker

12, 63 minuter

Justering

2020-03-26

Bordläggning

2020-03-31

Debatt

2020-04-01

Beslut

2020-04-01

Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse om integritetsskydd vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet. Skrivelsen behandlar bland annat resultatet av den uppföljning och granskning av signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet som Statens inspektion för försvarsunderrättelseverksamhet (Siun) genomförde under 2018. Ingen av granskningarna ledde till någon synpunkt.

Regeringens slutsats är att signalspaning är ett viktigt verktyg inom försvarsunderrättelseverksamhet och en nödvändig del av Sveriges försvar och skydd mot terrorism. Regeringens uppfattning är att systemet för att värna den personliga integriteten vid signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet har fungerat på det sätt som avsetts i lagen. 

Riksdagen delar regeringens uppfattning och la skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till motionerna på området.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

4, 14 minuter

Justering

2020-02-20

Bordläggning

2020-03-04

Debatt

2020-03-05

Beslut

2020-03-05

Riksrevisionen har granskat arbetet med att förebygga och hantera kärntekniska olyckor. I sin rapport konstaterade revisionen att beredskapen i huvudsak är god men att det finns vissa brister. Det handlar bland annat om att ansvarsfördelningen mellan berörda myndigheter behöver bli tydligare och att det behövs en nationell strategi för sanering efter en kärnteknisk olycka. Riksrevisionen riktade därför rekommendationer till regeringen, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) om det.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Regeringen framhåller att beredskapen för kärntekniska olyckor är god, men håller med revisionen om att finns brister som framförallt rör ansvarsfördelning samt en plan för sanering.

Därför avser regeringen att se över förordningarna med en instruktion till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Strålskyddsmyndigheten (SSM) att tydliggöra ansvarsfördelningen inom kärnenergiberedskapen. Regeringen överväger också att ge MSB i uppdrag att utarbeta en nationell strategi för sanering tillsammans med övriga berörda aktörer.

Riksdagen ser positivt på Riksrevisionens granskning och bedömer att rekommendationerna kan bidra till fortsatt utveckling inom området. Riksdagen välkomnar också de åtgärder som regeringen presenterat. Därmed lägger riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

3

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

4, 16 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

En ny lag, totalförsvarsdatalagen, införs för att kunna hantera personuppgifter inom totalförsvaret i Totalförsvarets rekryteringsmyndighets verksamhet. Syftet med lagen är att ge Totalförsvarets rekryteringsmyndighet möjlighet att behandla personuppgifter om totalförsvarspliktiga och annan personal inom totalförsvaret på ett ändamålsenligt sätt och att skydda människor mot kränkningar av deras personliga integritet vid sådan behandling. Lagen införs bland annat för att möta kraven i dataskyddsförordningen.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Den nya lagen börjar gälla den 1 maj 2020.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 10 minuter

Justering

2020-02-20

Bordläggning

2020-03-04

Debatt

2020-03-05

Beslut

2020-03-05

Statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter ska tydliggöras och den myndighet som regeringen bestämmer kommer att få en särskild roll för att fullgöra detta ansvar. Regeringens förslag innebär lagändringar som förtydligar statens ansvar för vissa kärntekniska verksamheter, till exempel slutförvar för kärnavfall och använt kärnbränsle.

Lagändringarna innebär bland annat att ansvaret för säkerheten i en kärnteknisk verksamhet övergår till staten om det inte finns någon som kan fullgöra ansvaret. Vidare ska det ska krävas tillstånd från regeringen för att få slutligt försluta ett geologiskt slutförvar. Det slutliga ansvaret för ett geologiskt slutförvar och det avfall som finns i anläggningen ska vila på staten.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringarna börjar gälla den 1 november 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till förslag i en motion från allmänna motionstiden 2019.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Anföranden och repliker

7, 17 minuter

Justering

2020-05-14

Bordläggning

2020-06-03

Debatt

2020-06-04

Beslut

2020-06-10

Riksdagen sa nej till förslag i motioner från allmänna motionstiden 2019 om olika nedrustningsfrågor. Anledningen till detta är bland annat pågående arbete inom existerande internationella överenskommelser på området.

Behandlade dokument

6

Förslagspunkter

3

Reservationer

2 

Anföranden och repliker

15, 69 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-22

Debatt

2020-04-23

Beslut

2020-04-23

Regeringen har lämnat en skrivelse till riksdagen där man redogör för verksamheten inom OSSE under 2018 och första halvåret 2019. Vidare har Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen för arbetet inom OSSE:s parlamentariska församling under 2019.

Riksdagen framhåller att det är viktigt att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och verkar för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen. Riksdagen välkomnar också att Sverige under OSSE:s ministerrådsmöte i Bratislava i december 2019 enhälligt utsågs till att vara ordförande i organisationen år 2021.

Riksdagen lägger redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutar ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

20, 91 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-14

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Sveriges feministiska utrikespolitik. Skrivelsen ger en lägesbild av situationen för jämställdheten i världen för kvinnor och flickor och ger exempel på vad Sveriges arbete bidragit med på olika områden. Det är första gången som regeringen lämnar en samlad bild av den feministiska utrikespolitiken till riksdagen.

Riksdagen konstaterar bland annat att Sverige ska vara den globalt starkaste rösten för jämställdhet och kvinnors och flickors rättigheter. Inte minst mot bakgrund av det motstånd som finns internationellt mot jämställdhetsarbete och ett krympande demokratiskt utrymme i många länder.
Riksdagen framhåller även att respekten för mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer också i fortsättningen bör vara en av de främsta prioriteringarna i utrikespolitikens samtliga delar och genomsyra alla politikområden.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag i motioner som tar upp de områden som berörs i skrivelsen.

Behandlade dokument

19

Förslagspunkter

7

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

33, 121 minuter

Justering

2019-12-18

Bordläggning

2020-01-21

Debatt

2020-01-22

Beslut

2020-01-22

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om utvecklingssamarbete och humanitärt bistånd genom multilaterala organisationer med tyngdpunkt på åren 2017 och 2018. Mål, verksamhet och resultat redovisas framför allt inom fyra områden: hälsa, utbildning, ekonomisk utveckling och fred.

Riksdagen noterade att det bistånd som går via multilaterala organisationer har ökat från cirka 49 procent av den svenska biståndsbudgeten år 2011 till cirka 58 procent år 2018. Riksdagen underströk att det multilaterala biståndet, liksom annat bistånd, ska bidra till riksdagens beslutade mål om att skapa förutsättningar för bättre levnadsvillkor för människor som lever i fattigdom och förtryck. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

6 

Anföranden och repliker

36, 118 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-26

Debatt

2020-05-27

Beslut

2020-05-27

Riksdagen sa nej till cirka 50 förslag i motioner om mänskliga rättigheter från allmänna motionstiden 2019. Motionerna handlar bland annat om mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Behandlade dokument

33

Förslagspunkter

7

Reservationer

8 

Anföranden och repliker

12, 75 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-21

Debatt

2020-04-22

Beslut

2020-04-22

Riksrevisionen har granskat om regeringens styrning och Sidas arbetssätt har förenklat för samverkan mellan humanitärt bistånd och långsiktigt utvecklingssamarbete. I sin rapport ger Riksrevisionen rekommendationer till regeringen och till Sida, bland annat att regeringen bör ta fram målformuleringar som är gemensamma för de två områdena och att Sida bör utveckla arbetsformer som underlättar samverkan.

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens rapport. Riksdagen noterar att en hel del arbete har genomförts hos regeringen och Sida sedan Riksrevisionens granskning 2017. Riksdagen utgår också från att regeringen tar hänsyn till revisionens synpunkter i det fortsatta arbetet.

Riksdagen lade därmed ärendet till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

8, 24 minuter

Justering

2020-02-13

Bordläggning

2020-02-14

Debatt

2020-02-18

Beslut

2020-02-19

Riksdagen har behandlat en redogörelse för Interparlamentariska unionens (IPU) verksamhet och den svenska delegationens arbete 2019. Under året har IPU bland annat arbetat med frågor om FN:s globala hållbarhetsmål, speciellt hur fri och rättvis handel, investeringar och digitalisering kan främja utvecklingsarbetet.

Andra viktiga teman har varit hälsa, sjukvård och utbildning och hur arbetet med de områdena kan bidra till fred, säkerhet och rättssäkerhet. Även frågor om terrorism och extremism har funnits på dagordningen. Bland annat framgår i redogörelsen att FN bidragit med 2,1 miljoner dollar till IPU för att stödja nationella parlaments insatser mot internationell terrorism och extremism.

Riksdagen välkomnar att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete verkar för demokrati och mänskliga rättigheter, samt stärker parlamentens roll. Därmed lade riksdagen skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

1

Förslagspunkter

1

Anföranden och repliker

2, 21 minuter

Justering

2020-04-16

Bordläggning

2020-04-22

Debatt

2020-04-23

Beslut

2020-04-29

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om den strategiska exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2019. I skrivelsen beskrivs också samarbetet inom EU och andra internationella forum som rör strategisk exportkontroll av krigsmaterial och produkter med dubbla användningsområden. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat ett antal förslag i följdmotioner och motioner från den allmänna motionstiden 2019 om strategisk exportkontroll. Riksdagen sa nej till motionerna.

Behandlade dokument

4

Förslagspunkter

3

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

19, 67 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-16

Riksdagen har behandlat den årliga skrivelsen från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen, EU. Skrivelsen täcker hela EU:s verksamhet under 2019. Den ger en övergripande beskrivning av EU:s utveckling och förbindelser med omvärlden, av det ekonomiska och sociala samarbetet, av det rättsliga och inrikes samarbetet samt av verksamheten inom EU:s institutioner.

Riksdagen anser att EU-medlemskapet ger Sverige en större möjlighet att vara med och utforma politiken på både en europeisk och på en global nivå. Enligt riksdagen är EU det bästa verktyget för att hantera gränsöverskridande utmaningar och garantera fred, demokrati, säkerhet och tillväxt. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Riksdagen har även behandlat ett sjuttiotal förslag i följdmotioner med anledning av skrivelsen och ett femtiotal förslag i motioner från den allmänna motionstiden 2019 som rör EU-samarbetet.

I samband med detta riktade riksdagen en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om att den ska arbeta tillsammans med andra EU-länder för att få till stånd en global EU-sanktionslagstiftning för mänskliga rättigheter, så kallade Magnitskijsanktioner.

Riksdagen sa nej till övriga motioner.

Behandlade dokument

27

Förslagspunkter

13

Reservationer

12 

Anföranden och repliker

8, 65 minuter

Justering

2020-06-04

Bordläggning

2020-06-10

Debatt

2020-06-11

Beslut

2020-06-11

Regeringen har i en skrivelse redogjort för verksamheten inom Europarådets ministerkommitté under andra halvåret 2018 och helåret 2019. Dessutom har Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling lämnat en redogörelse till riksdagen.

Europarådets huvuduppgifter är att bevara och främja mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Den redovisade perioden beskrivs som prövande vad gäller just de områdena. Utskottet tycker att det är oroande att debatten sedan några år alltmer har kommit att handla om att flera medlemsländer brister i att värna grundprinciperna. Därför anser utskottet att det är viktigt att Sverige fortsätter att arbeta för att bevara och stärka Europarådets roll inom mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer.

Riksdagen lade redogörelsen och skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

4

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

11, 65 minuter

Justering

2020-05-07

Bordläggning

2020-05-13

Debatt

2020-05-14

Beslut

2020-05-27

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om Sveriges förbindelser med Kina och regeringens förhållningssätt i frågor som rör Kina. Regeringens grundsatser för förhållningssättet är bland annat att alltid utgå från svenska och EU-gemensamma intressen och värderingar i samröret med Kina samt att ta till vara de möjligheter som Kinas utveckling erbjuder och hantera de utmaningar landet ställer oss inför. Förhållningssättet bygger på EU:s Kinastrategi från 2016 och beskriver hur den ska tillämpas i Sverige.

Riksdagen konstaterar att Sverige har ett behov att ompröva sitt förhållningssätt till Kina utifrån en omvärld som genomgår en snabb förändring, delvis på grund av Kinas växande inflytande. För att säkerställa svenska intressen är det avgörande att EU agerar enat och genomdriver en långsiktigt strategisk politik.

Enligt riksdagen bör Sverige ta sig an de möjligheter som Kinas växande ekonomi innebär samtidigt som vi bör säkerställa att våra intressen är skyddade när så behövs. Sverige behöver slå fast en balans där vi drar upp gränser för ageranden som är skadliga för oss samtidigt som vi upprätthåller den öppenhet som överensstämmer med våra värderingar och som har gagnat vår samhälleliga utveckling. Riksdagen vill vidare betona att Sverige i alla relationer med Kina ska verka för att de mänskliga rättigheterna respekteras fullt ut.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

20

Förslagspunkter

6

Anföranden och repliker

29, 122 minuter

Justering

2019-12-05

Bordläggning

2019-12-12

Debatt

2019-12-13

Beslut

2019-12-17

Cirka 46 miljarder kronor ur statens budget för år 2020 ska gå till utgiftsområdet internationellt bistånd. Mest pengar föreslås gå till biståndsverksamhet, drygt 44,2 miljarder kronor. Knappt 1,5 miljarder föreslås gå till Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida.

Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ram för biståndet på 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI, för år 2020. Riksdagen sa samtidigt nej till cirka 50 förslag motioner från allmänna motionstiden 2019 på området.

Budgetpropositionen för 2020 bygger på en politisk överenskommelse mellan Socialdemokraterna, Centerpartiet, Liberalerna och Miljöpartiet.

Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Det beslutade riksdagen den 27 november 2019. Därefter bestämmer riksdagen i ett andra steg hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde. Det här beslutet avser steg två i beslutsprocessen.

Behandlade dokument

74

Förslagspunkter

6

Reservationer

13 

Anföranden och repliker

67, 162 minuter

Justering

2019-12-03

Bordläggning

2019-12-10

Debatt

2019-12-11

Beslut

2019-12-11