Sök

Regeringen har föreslagit att en ny kamerabevakningslag införs. Riksdagen är positiv till regeringens förslag i stort och sa ja till det. De nya reglerna börjar gälla den 1 augusti 2018. Den nya kamerabevakningslagen innebär bland annat att

• kravet på tillstånd begränsas till myndigheter och vissa andra som utför uppgifter av allmänt intresse
• det blir lättare för Polismyndigheten och kommuner att få tillstånd till kamerabevakning på offentliga platser
• Polismyndigheten och Säkerhetspolisen får utökade möjligheter att tillfälligt använda kamerabevakning utan tillstånd när det finns risk för allvarlig brottslighet
• det blir lättare att få tillstånd till kamerabevakning bland annat på tåg och stationer samt inom hälso- och sjukvården.

Samtidigt riktade riksdagen en uppmaning, ett så kallat tillkännagivande, till regeringen om att avskaffa kravet på tillstånd för polisens och andra brottsbekämpande myndigheters kamerabevakning genom att myndigheternas kamerabevakning helt undantas från den nya kamerabevakningslagen.

Behandlade dokument

25

Förslagspunkter

14

Reservationer

10 

Anföranden och repliker

12, 48 minuter

Justering

2018-06-07

Bordläggning

2018-06-12

Debatt

2018-06-13

Beslut

2018-06-13

Riksdagen sa nej till ett 60-tal förslag i motioner från allmänna motionstiden 2017 om processrättsliga frågor. Motionerna tar bland annat upp frågor om hemliga tvångsmedel, snabbare lagföring och vittnen. Riksdagen sa nej till förslagen bland annat eftersom arbete redan pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

40

Förslagspunkter

18

Reservationer

17 

Anföranden och repliker

15, 49 minuter

Justering

2018-04-19

Bordläggning

2018-04-24

Debatt

2018-04-25

Beslut

2018-04-25

I dag är möjligheten begränsad att förhöra barn som kan ha utsatts för brott, utan att berätta det för vårdnadshavarna. Om ett barn är utsatt för till exempel hedersrelaterad brottslighet finns en risk att barnets situation försämras om familjen får reda på förhöret.

Regeringen bör därför överväga att göra det möjligt att skjuta upp eller låta bli att underrätta vårdnadshavare om förhör med barn som misstänks ha utsatts för brott, om det riskerar att försämra för barnet. Riksdagen riktade en uppmaning, ett tillkännagivande, till regeringen om det.

Riksdagens ställningstagande gjordes när riksdagen behandlade motioner från allmänna motionstiden 2017. Riksdagen sa nej till övriga motioner, bland annat eftersom arbete pågår i flera av de frågor som motionerna tar upp.

Behandlade dokument

29

Förslagspunkter

23

Reservationer

15 

Anföranden och repliker

7, 44 minuter

Justering

2018-04-12

Bordläggning

2018-04-18

Debatt

2018-04-19

Beslut

2018-04-19

Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen som handlar om Riksrevisionens granskning av Polismyndighetens forensiska organisation. Det är Nationellt forensiskt centrum, NFC, som ansvarar för Polisens forensiska verksamhet, som bland annat omfattar undersökningar av spår efter brott i samband med brottsutredningar.

Riksrevisionen har gjort sin granskning för att se om den forensiska verksamheten på ett effektivt sätt bidrar till att brott klaras upp. Bland annat gör Riksrevisionen bedömningen att laboratorieverksamheten på NFC och det arbete som utförs av kriminaltekniker och lokala brottsplatsundersökare håller hög kvalitet. Däremot är de långa handläggningstiderna vid NFC ett problem och effektiviteten i Polisens forensiska verksamhet behöver öka.

Riksdagen håller med om den bedömningen och anser liksom regeringen att granskningen och de rekommendationer Riksrevisionen ger till Polismyndigheten och Åklagarmyndigheten är ett värdefullt bidrag till myndigheternas pågående effektiviseringsarbete.

Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.

Behandlade dokument

3

Förslagspunkter

6

Reservationer

5 

Anföranden och repliker

3, 14 minuter

Justering

2018-03-22

Bordläggning

2018-03-26

Debatt

2018-03-27

Beslut

2018-03-28

Ett brottmål ska inte få avgöras när den som misstänks för brottet uteblir från en förhandling som hen inte delgivits en kallelse till. Ändringen innebär att svensk lagstiftning uppfyller EU:s direktiv om oskuldspresumtion och rätten att närvara vid sin egen rättegång.

EU-direktivet sätter upp minimiregler för att garantera brottsmisstänktas rättigheter under den rättsliga processen. Direktivet innebär bland annat att den misstänkte ska delges en kallelse om datum och tid för rättegången och information om varje rättsligt förhandlingstillfälle där skuldfrågan kan avgöras.

Regeringen föreslår att möjligheten att avgöra ett brottmål i den misstänktes frånvaro, trots att hen inte delgivits en kallelse till förhandlingen, tas bort ur rättegångsbalken. Riksdagen sa ja till regeringens förslag. Lagändringen börjar gälla den 1 april 2018.

Behandlade dokument

2

Förslagspunkter

2

Reservationer

1 

Anföranden och repliker

2, 7 minuter

Justering

2018-02-08

Bordläggning

2018-02-14

Debatt

2018-02-15

Beslut

2018-02-28

Utlänningslagen och passlagen ändras. Framöver ska utlänningar vid in- och utresekontroller vara skyldiga att låta sig fotograferas och lämna fingeravtryck för att identitet och resehandlingar ska kunna kontrolleras. Detta gäller redan för svenska medborgare. Riksdagen sa ja till regeringens förslag.

De nya reglerna börjar gälla den 1 mars 2018. Ändringarna är en anpassning till EU-regler som gäller personer som passerar Schengenområdets gränser.

Behandlade dokument

5

Förslagspunkter

5

Reservationer

3 

Anföranden och repliker

1, 3 minuter

Justering

2017-12-14

Bordläggning

2018-01-23

Debatt

2018-01-24

Beslut

2018-01-24