344 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, Svensk författningssamling, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, Kommittédirektiv, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, Tolgfors, Sten (M), sorterat efter datum
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om 45,3 miljarder kronor i anslag till försvar och samhällets krisberedskap för 2011. Försvarsmaktens förbandsverksamhet får 21,2 miljarder kronor, fredsfrämjande förbandsinsatser får 2,3 miljarder kronor och anskaffning av materiel får 9,1 miljarder kronor. Regeringen får rätt att beställa nytt materiel för 44,8 miljarder kronor och underhåll av befintlig materiel för 15,1 miljarder kronor. Riksdagen godkände också utveckling och uppgradering av JAS 39 C/D och köp av splitterskyddade bandvagnar och lätt torped.
Värnpliktsutbildningen ersätts den 1 juli 2010 med frivillig militär grundutbildning. Försvarets rekrytering av personal bygger i dag huvudsakligen på totalförvarsplikt. Nu ska den i första hand vila på frivillighet. Beslutet innebär följande: En frivillig grundläggande militär utbildning och en frivillig kompletterande militär utbildning. Den som går utbildningarna ska kallas rekryt. Den som vill antas till utbildningen ska testas. Eventuell anställning sker efter utbildningen. Totalförsvarspliktiga, både män och kvinnor, kommer även i fortsättningen att vara skyldiga att lämna uppgifter om sig själva. Uppgifterna kan, som i dag, samlas in genom en enkät via Internet. Totalförsvarsplikten kommer att finnas kvar. Skyldigheten att mönstra och göra värnplikt eller civilplikt ska gälla om försvarsberedskapen kräver det. Skyldigheten ska gälla lika för män och kvinnor. Sverige får dessutom en så kallad veteranpolitik. Det handlar om ansvaret för Försvarsmaktens personal före, under och efter internationella militära insatser. Försvarsmakten får från den 1 januari 2011 ett lagstadgat uppföljningsansvar för veteranerna. I dag kan soldater som skadats till följd av tjänstgöring få stöd av Försvarsmakten i max fem år. Den tidsbegränsningen tas nu bort.
Under nästa år ska drygt 45,5 miljarder kronor satsas på försvar och krisberedskap, enligt budgetramen för 2010. I budgetpropositionen föreslår regeringen hur pengarna ska fördelas. Störst anslag ska gå till Försvarsmaktens förbandsverksamhet och anskaffning av material, 19,9 respektive 10,8 miljarder. Bland övriga anslag märks 700 miljoner kronor till Försvarets radioanstalt. Regeringen vill förbättra JAS 39 Gripen, köpa jaktrobotar till planet och små obemannade spaningsflygplan. Riksdagen sa ja till regeringens förslag
Riksdagen godkände att regeringen ställer en väpnad styrka om högst 855 personer till förfogande för deltagande i den internationella säkerhetsstyrkan i Afghanistan (ISAF) till utgången av december månad 2010. Detta under förutsättning att det även fortsättningsvis finns ett mandat för styrkan enligt beslut av Förenta nationernas säkerhetsråd. Därmed säger riksdagen ja till regeringens förslag.
Riksdagen ställde sig bakom regeringens tilläggsförslag om förstärkt integritetsskydd vid signalspaning. Riksdagen begärde i juni 2008 att regeringen skulle återkomma med kompletteringar vilket man nu har gjort. Det blir enbart regeringen, regeringskansliet och försvaret som efter den första december får rätt att begära signalspaning av Försvarets radioanstalt, FRA. Integritetsskyddet förstärks bland annat genom att en domstol ska tillståndspröva signalspaning, ändamålen för signalspaning blir tydligare i lagen, de personer som varit föremål för spaning ska få veta det och en kontrollmyndighet får i uppgift att på begäran utreda om någon enskild blivit utsatt för otillåten signalspaning. Dessutom vidgas skyldigheten att förstöra information till att också omfatta uppgifter som lämnas vid bikt och själavård.
Sverige får fler soldater som snabbare kan användas i Sverige och i internationella fredsfrämjande operationer. Uppdelningen mellan en nationell insatsorganisation och en utlandsstyrka upphör. Alla ska kunna tjänstgöra både i Sverige och utomlands. Säkerhet ska byggas gemensamt för de nordiska länderna och EU. Ett långtgående nordiskt samarbete bör utvecklas men Sverige ska fortfarande ha rätten att bestämma över sin operativa förmåga. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om försvarets nya inriktning. Konkret kommer denna nya inriktning att på sikt innebära det här. Hela insatsorganisationen om cirka 50 000 personer ska kunna användas inom en vecka efter beslut om höjd beredskap. I dag kan bara ungefär en tredjedel av den nationella insatsorganisationen användas för insats inom ett år. Alla insatsförband ska ha samma förmåga till insats, i och utanför Sverige. Enligt Försvarsmaktens förslag ska 28 000 personer finnas i stående och kontrakterade förband. Den grundläggande soldatutbildningen ska vara frivillig. Totalförsvarsplikten ska tillämpas när försvarsberedskapen så kräver. Hemvärnet förstärks och får en viktigare roll i försvaret av Sverige. Hemvärnet kommer totalt att bestå av 22 000 personer och ingå i insatsorganisationen. En ökning sker från tre tillgängliga manöverbataljoner idag, till åtta imorgon. Förmågan till fredsfrämjande insatser fördubblas. 1 700 personer kommer att kunna hållas kontinuerligt insatta i insatser internationellt. Antalet Gripenplan blir 100 stycken, av C/D-modell. Antalet nya helikoptrar ökar successivt. Stridsvagn 122 bibehålls och tillgången till splitterskyddade fordon ökar. Artilleriet och luftvärnet förblir av dagens storlek. Det blir sju korvetter, varav fem av Visbyklass, och antalet ubåtar i insatsorganisationen bibehålls. Fyra mekaniserade bataljoner sätts upp i en förbandsreserv. Ett stridsvagnskompani därifrån kommer att finnas i förråd på Gotland. Riksdagen vill tillägga att när det gäller Försvarsmaktens logistik behöver resurser överföras till kärnverksamheter vid armé-, marin- och flygstridskrafterna. Vidare kommer riksdag och regering inte att besluta om några nedläggningar i fredsorganisationen under mandatperioden.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om anslag till försvar och samhällets krisberedskap för 2009. Utgiftsområdet får sammanlagt 44,7 miljarder kronor: Försvar får 40,4 miljarder kronor, Samhällets krisberedskap 4,0 miljarder kronor, Strålsäkerhet 0,3 miljarder kronor och Elsäkerhet 0,04 miljarder kronor.
Riksdagen beslutade att återförvisa förslaget om en ny lag om signalspaning i försvarsunderrättelseverksamhet till försvarsutskottet. Detta innebär att förslaget skickas tillbaka till försvarsutskottet för ytterligare beredning.
Riksdagen sade ja till regeringens förslag i budgetpropositionen om försvar och beredskap mot sårbarhet. Utgiftsområdet får sammanlagt 43,9 miljarder kronor, varav 39,8 miljarder inom politikområdet Försvar, 0,3 miljarder inom politikområdet Miljöpolitik och 3,8 miljarder inom politikområdet Samhällets krisberedskap. Det avsätts 1,8 miljarder för fredsfrämjande truppinsatser. Regeringen ska dela upp Försvarsmaktens utgifter på fler anslag än vad det är i budgetpropositionen idag. Det bör finnas ett särskilt anslag för internationella truppinsatser. Övriga punkter i beslutet: Regeringen ska i budgetpropositionen för 2009 redovisa hur det går med målet att spara 2 miljarder kronor inom staber och förvaltningar. Regeringen ska fortsätta arbetet med att reformera befälsordningen. Utskottet tycker att det bör införas ett tvåbefälssystem. Regeringen ska under 2008 få besluta om att utveckla och köpa in vissa materielsystem.
Skriftlig fråga 2005/06:1887 av Tolgfors, Sten (m)
den 27 juni
Fråga 2005/06:1887
av Sten Tolgfors m till justitieminister Thomas Bodström s Utstörning av mobiltrafik vid bombhot
Att polisen kan störa ut mobiltelefontrafiken i samband med bombhot eller efter att ett attentat har genomförts är viktigt för allmänhetens och räddningspersonals säkerhet. Likväl kan detta
Skriftlig fråga 2005/06:1629 av Tolgfors, Sten (m)
den 16 maj
Fråga 2005/06:1629
av Sten Tolgfors m till statsrådet Ibrahim Baylan s Utvärdering av åldersblandad undervisning
Vem bär ansvar för att det sker en utvärdering av de pedagogiska effekterna och resultaten av ålderblandad undervisning Skolverket och Utbildningsdepartementet skyller på varandra med resultat
Skriftlig fråga 2005/06:1484 av Tolgfors, Sten (m)
den 27 april
Fråga 2005/06:1484
av Sten Tolgfors m till statsrådet Ulrica Messing s Vägsträckan på E 18/E 20, ÖrebroArboga
Den tidigare sträckningen av vägen mellan Örebro och Arboga var under många år svårt olycksdrabbad. Dessvärre gäller detta också den nya vägsträckningen. Flera mycket allvarliga avkörningsolyckor
Riksdagen har beslutat att skolorna ska få en möjlighet att införa flexibel skolstart. Beslutet innebär att skolstarten ska kunna anpassas efter elevens mognad. En elev ska kunna börja i första klass det år eleven fyller sex eller sju år. Det är föräldrarna som avgör och de ska erbjudas ett skolmognadsprov som underlag för sitt beslut. Riksdagen beslutade också att Skolverket ska kunna bötfälla skolor som missköter sig. Enligt gällande regler finns det inga sanktionsmöjligheter för kommunala skolor. När det gäller friskolor så kan Skolverket tvinga en friskola som missköter sig att lägga ner. Besluten bygger på reservationer från de borgerliga partierna och Miljöpartiet. Riksdagen sade nej till övriga motionsförslag om grundskolan som har lämnats in under den allmänna motionstiden 2006.
Skollagen ändras så att fristående gymnasieskolor kan inrätta individuella program. En elev som lämnar grundskolan utan att ha uppnått gymnasiebehörighet kan komplettera sin utbildning på gymnasieskolans individuella program. Eleven ska läsa in vad han eller hon har har missat i grundskolan för att sedan kunna börja på ett vanligt nationellt program. I dag är det bara kommunala gymnasieskolor som får ha individuella program. Denna regel begränsar valmöjligheterna för elever som inte har uppnått gymnasiebehörighet. Riksdagen ändrade därför skollagen från den 1 juli 2006. Riksdagen beslutade också om lagändringar från den 1 juli 2006 som ger etableringsfrihet för förskolor och fritidshem. Kommunerna ska vara skyldiga att lämna tillstånd för förskolor och fritidshem som uppfyller vissa kvalitetskrav. Kommunerna ska också, om tillstånd finns och verksamheten är öppen för alla barn, lämna bidrag till verksamheten. Riksdagen gjorde dessutom tre uttalanden: Lika villkor ska gälla för skolor oavsett driftsform. Möjligheten för kommunerna att använda plan- och byggregler samt lokalfrågor för att hindra etableringar av fristående skolor ska tas bort. Regeringen bör snarast lägga fram förslag om hur kommunala beslut om bidrag till fristående skolor ska kunna överklagas genom så kallade förvaltningsbesvär av huvudmannen för den fristående skolan. Besluten om etableringsfrihet för förskolor och fritidshem och om de tre uttalandena innebar att reservationer av fem partier i utbildningsutskottet (m, fp, kd, c, mp) fick stöd när riksdagen röstade i kammaren.
Riksrevisionen har granskat de insatser som staten genomför för att undervisningen i skolan ska bedrivas av lärare med rätt utbildning. Riksdagen avslutade ärendet utan att besluta något mer. Riksdagen sade också nej till motioner från främst allmänna motionstiden 2005 om lärarutbildning och lärare. Skälet är tidigare riksdagsbeslut, gällande lagar och regler och att det redan pågår arbete i de frågor som motionerna tar upp. Motionerna handlar om bland annat tillgången på vissa lärarkategorier, lärarutbildningens struktur, utbildning i specialpedagogik, karriärmöjligheter och kompetensutveckling för lärare, lärarauktorisation och utbildningsvetenskaplig forskning.
den 7 februari
Fråga 2005/06:954
av Sten Tolgfors m till statsrådet Ibrahim Baylan s Segregation i svenska skolor
Var du föds och var du bor ska inte tillåtas styra vilken kvalitet på utbildningen du får. Segregationen mellan elever på svenska skolor ökar. Det visar två rapporter i rad. Skolverkets rapport visar
den 2 februari
Fråga 2005/06:926
av Sten Tolgfors m till statsrådet Ulrica Messing s Trafiksäkerhetsinsatser på E 18/E 20 mellan Örebro och Arboga
Den nya motorvägen mellan Örebro och Arboga har inneburit att Örebro läns kommunikationer med Stockholmsregionen förbättrats betydligt. Restiden har kortats och trafiksäkerheten
En ny lag ska förbjuda diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever i förskolan och skolan, till exempel mobbning. Den som ansvarar för en verksamhet som regleras i skollagen - staten, kommunen, landstinget eller en enskild - ska aktivt arbeta för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Bland annat ska en plan för likabehandling upprättas. Rektor eller motsvarande funktion ska utreda trakasserier och annan kränkande behandling och göra allt som rimligen kan krävas för att förebygga sådana handlingar. Rektor eller motsvarande kan bli skadeståndsskyldig om lärare eller personal inte följer lagens bestämmelser. Skolverket, Jämställdhetsombudsmannen, Ombudsmannen mot etnisk diskriminering, Ombudsmannen mot diskriminering på grund av sexuell läggning och Handikappombudsmannen ska se till att lagen följs inom sina områden. Inom Skolverket kommer det att inrättas ett barn- och elevombud för likabehandling. Ombudet ska tillvarata barnens och elevernas rätt i frågor som inte faller på ombudsmännen. Ombudsmännen och Skolverket får rätt att föra barn och elevers talan om skadestånd i domstol. Lagen börjar gälla den 1 april.
den 10 januari
Fråga 2005/06:766
av Sten Tolgfors m till socialminister Berit Andnor s Vård av cancersjuka barn
Den cancersjuke fyraåringen Petters mamma har flera gånger av Försäkringskassan nekats nya föräldradagar, som skulle möjliggöra för henne att vara med under Petters behandling. Det är absurt, en fyraåring
den 3 januari
Fråga 2005/06:743
av Sten Tolgfors m till socialminister Berit Andnor s Ändrade regler för föräldradagar
Nu har den cancersjuke örebrokillen Petters mamma än en gång fått avslag av Försäkringskassan. Hon får inte nya föräldradagar, för att möjliggöra för henne att vara med under pojkens behandling.
