Sök
647 träffar, Sökning utan sökord, under avdelningen Dokument & lagar, filtrerat på Betänkanden och utlåtanden, Skriftliga frågor, EU-nämndens skriftliga samråd, Föreskrifter i Riksdagsförvaltningens författningssamling, protutdr, Utskottens kallelser och föredragningslistor, 2018/19, 2016/17, 2005/06, 1918, Konstitutionsutskottet, Trafikutskottet, Utrikesutskottet, sorterat efter relevans
- Dokument & lagar
Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden
Betänkande 2018/19:UU9
Riksdagen har behandlat regeringens skrivelse Strategisk exportkontroll 2018 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden är produkter som har en civil användning, men som också kan nyttjas för militära ändamål. I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken för krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under 2018. Dessutom beskrivs det samarbete som sker inom området i EU och andra internationella forum.
I årets skrivelse har vissa förbättringar gjorts i statistikredovisningen och en annan nyhet är att Inspektionen för strategiska produkter ger sin syn på viktiga tendenser i den svenska och internationella exportkontrollen.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 3
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 23, 72 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-11
- Debatt
- 2019-06-12
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Interparlamentariska unionen (IPU)
Betänkande 2018/19:UU7
Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse om Interparlamentariska unionen (IPU). Redogörelsen går igenom verksamheten inom IPU under 2018 och den svenska delegationens arbete. IPU har bland annat behandlat frågor som rör FN:s globala hållbarhetsmål, särskilt inom området migration och flyktingskydd. Andra frågor man har arbetat med är att öka kvinnors deltagande i politiken, att motverka sexuella trakasserier och övergrepp samt att bekämpa sexuellt våld i FN:s fredsbevarande insatser.
Riksdagen välkomnar att den svenska IPU-delegationen genom sitt arbete verkar för demokrati och mänskliga rättigheter, samt stärker parlamentens roll. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 3, 18 minuter
- Justering
- 2019-04-11
- Bordläggning
- 2019-04-24
- Debatt
- 2019-04-25
- Beslut
- 2019-04-25
- Dokument & lagar
Europarådet
Betänkande 2018/19:UU6
Riksdagen har behandlat en redogörelse från Sveriges delegation vid Europarådets parlamentariska församling, PACE. Den handlar om PACE:s verksamhet under 2018 och de ökade utmaningarna för mänskliga rättigheter i medlemsstaterna.
Europarådet består av 47 medlemsländer och arbetar för att skapa en gemensam värdegrund grundad på krav på mänskliga rättigheter, demokrati och rättsstatens principer. Riksdagen noterar att debatten i den parlamentariska församlingen på senare tid handlat allt mer om att flera medlemsländer inte respekterar grundprinciperna. Riksdagen noterar vidare att den svenska delegationen har deltagit aktivt i verksamheten under året.
Riksdagen välkomnade redogörelsen och lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 52 minuter
- Justering
- 2019-04-04
- Bordläggning
- 2019-05-07
- Debatt
- 2019-05-08
- Beslut
- 2019-05-09
- Dokument & lagar
Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE)
Betänkande 2018/19:UU5
Sveriges delegation till OSSE:s parlamentariska församling har lämnat en redogörelse till riksdagen för arbetet inom OSSE, Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa, under 2018.
Utrikesutskottet framhåller att det är viktigt att Sverige fortsätter att aktivt stödja OSSE och arbeta för att upprätthålla den europeiska säkerhetsordningen. OSSE:s politiska församling genomförde åtta valobservationer under 2018 och utskottet ser positivt på att ledamöter från riksdagens OSSE-delegation deltog i dessa observationer.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 31 minuter
- Justering
- 2019-04-04
- Bordläggning
- 2019-04-10
- Debatt
- 2019-04-11
- Beslut
- 2019-04-24
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 7 Internationellt bistånd
Betänkande 2018/19:UU2
Drygt 44,9 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet internationellt bistånd. Mest pengar går till biståndsverksamhet, knappt 43,5 miljarder kronor. Knappt 1,3 miljarder går till Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete, Sida.
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ram för biståndet på 1 procent av den beräknade bruttonationalinkomsten, BNI, för år 2019. Riksdagen sa också delvis säger ja till ett förslag i en motion från Moderaterna som innebär att 75 miljoner kronor flyttas inom anslaget från biståndsverksamheten till Sida.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
- Behandlade dokument
- 8
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 1
- Anföranden och repliker
- 58, 131 minuter
- Justering
- 2018-12-13
- Bordläggning
- 2018-12-15
- Debatt
- 2018-12-17
- Beslut
- 2018-12-17
- Dokument & lagar
Norden
Betänkande 2018/19:UU14
Riksdagen har behandlat dels en skrivelse från regeringen om nordiskt samarbete under 2018, dels en redogörelse från Nordiska rådets svenska delegation om verksamheten i Nordiska rådet under 2018. Redogörelsen ger också en övergripande beskrivning av verksamheten i den parlamentariska Östersjökonferensen, den arktiska parlamentarikerkonferensen och den parlamentariska Barentskonferensen.
Enligt riksdagen är det viktigt att Sverige fortsätter att stärka samarbetet med sina nordiska och baltiska grannar. Centrala samarbetsområden är ökad rörlighet, fortsatt integration och säkerhets- och miljöfrågor. Riksdagen tar även upp det arktiska samarbetet och betonar behovet av samarbete och dialog med alla regionala aktörer kring de stora utmaningar som Arktis står inför.
Riksdagen lade skrivelsen och redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena. Riksdagen sa nej till de behandlade motionsförslagen om Norden och det nordiska samarbetet.
- Behandlade dokument
- 16
- Förslagspunkter
- 4
- Reservationer
- 7
- Anföranden och repliker
- 17, 74 minuter
- Justering
- 2019-05-28
- Bordläggning
- 2019-06-03
- Debatt
- 2019-06-04
- Beslut
- 2019-06-04
- Dokument & lagar
Fördjupat partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, å ena sidan, och Republiken Armenien, å andra sidan
Betänkande 2018/19:UU13
Riksdagen godkände ett fördjupat partners- och samarbetsavtal mellan EU, dess medlemsstater och Armenien och sa därmed ja till regeringens förslag.
Syftet med avtalet är att stärka de bilaterala relationerna och den politiska dialogen mellan EU och Armenien. Parterna ska fortsatt samarbeta för att främja handel och investeringar samt stärka den demokratiska och marknadsekonomiska utvecklingen i Armenien.
Det är i år tio år sedan Östliga partnerskapet, det vill säga samarbetet mellan EU och de sex östeuropeiska partnerländerna Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina, etablerades. Målet med partnerskapet är bland annat att arbeta för mänskliga rättigheter, demokrati, rättstyre, antikorruption och jämställdhet och är en del av EU:s grannskapspolitik. Regeringen anser att avtalet är av stor betydelse och att riksdagen därför ska godkänna avtalet.
Riksdagen delar regeringens bedömning. Avtalet ersätter det befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalet från 1999 och börjar gälla ungefär två månader efter att parterna har uppfyllt vissa krav.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 6, 39 minuter
- Justering
- 2019-04-25
- Bordläggning
- 2019-04-30
- Debatt
- 2019-05-02
- Beslut
- 2019-05-02
- Dokument & lagar
Säkerhetspolitik
Betänkande 2018/19:UU12
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om säkerhetspolitik. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår på området
Motionerna handlar exempelvis om svensk säkerhet, medlemskap i Nato och massförstörelsevapen.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 5
- Reservationer
- 14
- Anföranden och repliker
- 35, 117 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-11
- Debatt
- 2019-06-12
- Beslut
- 2019-06-12
- Dokument & lagar
Den parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM)
Betänkande 2018/19:UU11
Riksdagen har behandlat riksdagsstyrelsens redogörelse för verksamheten inom den Parlamentariska församlingen för Unionen för Medelhavet (PA-UfM) och den svenska delegationens arbete under första halvan av 2018. Den parlamentariska församlingen är en mötesplats för parlamentariker från EU och medelhavsländerna. Målet för församlingen är att skapa fred, stabilitet och välstånd runt Medelhavet.
Under första halvan av 2018 har bland annat frågor om bekämpande av terrorism och våldsam extremism och internationellt samarbete inom migration och flyktingfrågor prioriterats i arbetet.
Utskottet noterar att då arbetet i församlingen har skett med låg intensitet under flera år så har talmannen beslutat att inte utse en ny svensk delegation för åren 2018-2022. Riksdagen kommer fortsättningsvis att vara medlem i organisationen men inte delta aktivt i arbetet.
Riksdagen lade redogörelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-04-11
- Bordläggning
- 2019-04-24
- Debatt
- 2019-04-25
- Beslut
- 2019-04-25
- Dokument & lagar
Verksamheten i Europeiska unionen under 2018
Betänkande 2018/19:UU10
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om verksamheten i Europeiska unionen under 2018. Skrivelsen är en övergripande beskrivning av EU:s utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner. Den tar även upp beslut och händelser i unionens samarbete och täcker hela EU:s verksamhet.
Riksdagen konstaterar att EU står inför komplexa och långsiktiga politiska utmaningar såsom klimatförändringar, säkerhetspolitiska spänningar i EU:s närområden, internationell migration och ökade sociala och ekonomiska skillnader både inom EU och globalt. Riksdagen anser att i ett osäkert omvärldsläge är det avgörande med ett starkt och enigt EU.
Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet. Riksdagen sa även nej till de behandlade motionsförslagen om EU-frågor.
- Behandlade dokument
- 23
- Förslagspunkter
- 18
- Reservationer
- 38
- Anföranden och repliker
- 39, 147 minuter
- Justering
- 2019-05-09
- Bordläggning
- 2019-05-14
- Debatt
- 2019-05-15
- Beslut
- 2019-05-16
- Dokument & lagar
Utgiftsområde 5 Internationell samverkan
Betänkande 2018/19:UU1
Knappt 2,4 miljarder kronor ur statens budget för 2019 går till utgiftsområdet internationell samverkan. Mest pengar går till avgifter till internationella organisationer, knappt 1,7 miljarder kronor. Drygt 193 miljoner kronor går till freds- och säkerhetsfrämjande verksamhet och drygt 174 miljoner går till samarbete inom Östersjöregionen. Riksdagen sa ja till regeringens förslag om hur pengarna inom utgiftsområdet ska fördelas.
Riksdagen beslutar om statens budget i två steg. Först beslutas om ramarna för de 27 utgiftsområdena i budgeten. Därefter bestämmer riksdagen hur pengarna ska fördelas inom varje utgiftsområde.
- Behandlade dokument
- 7
- Förslagspunkter
- 1
- Anföranden och repliker
- 4, 9 minuter
- Justering
- 2018-12-13
- Bordläggning
- 2018-12-15
- Debatt
- 2018-12-17
- Beslut
- 2018-12-17
- Dokument & lagar
Kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om gränsöverskridande paketleveranstjänster
Betänkande 2018/19:TU9
Riksdagen sa ja till regeringens förslag till en ny lag som ska komplettera EU:s förordning om gränsöverskridande paketleveranstjänster. Syftet med lagen är att göra det lättare att tillämpa EU-förordningen vars syfte är att skapa en bättre pristransparens och därmed främja konkurrensen på paketmarknaden inom EU och göra det lättare för nationella tillsynsmyndigheter att utöva tillsyn.
Eftersom marknaden för paketleveranser till stor del är oreglerad är det idag svårt att få en överblick över vilka företag som är verksamma. Regeringen föreslår därför att de som erbjuder sådana tjänster ska vara skyldiga att anmäla det till Post- och telestyrelsen.
Riksdagen anser att regeringens förslag är välavvägt och kommer att underlätta tillämpningen av EU-förordningen i Sverige. Lagändringarna börjar gälla den 15 maj 2019. Den nya lagen innebär också att det behövs en ändring i marknadsföringslagen. Den ändringen börjar gälla den 2 juli 2019.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-03-12
- Bordläggning
- 2019-03-26
- Debatt
- 2019-03-27
- Beslut
- 2019-03-27
- Dokument & lagar
Kompletterande bestämmelser till EU:s hamntjänstförordning
Betänkande 2018/19:TU8
Riksdagen sa ja till regeringens förslag om en ny lag och en lagändring som ska komplettera bestämmelserna i EU:s nya hamntjänstförordning.
Den nya lagen innehåller bland annat regler om skyldigheter för hamnledningar. Exempelvis är hamnledningen skyldig att ersätta en hamntjänstleverantör om skada har uppkommit för att ledningen inte har följt hamntjänstförordningen.
Syftet med de tvingande EU-reglerna är att förenkla för dem som vill erbjuda hamntjänster och att förbättra kvaliteten och effektiviteten i de tjänster som erbjuds.
Den nya lagen och lagändringarna börjar gälla den 24 mars 2019, samma dag som också EU-förordningen börjar gälla i Sverige.
- Behandlade dokument
- 1
- Förslagspunkter
- 1
- Justering
- 2019-03-07
- Bordläggning
- 2019-03-12
- Debatt
- 2019-03-13
- Beslut
- 2019-03-13
- Dokument & lagar
Trafiksäkerhet
Betänkande 2018/19:TU7
Regeringen bör utreda hur körkortsutbildningssystemet kan bli effektivare och hur illegal övningskörningsverksamhet kan begränsas. Dessutom bör regeringen snarast sätta in vissa åtgärder för att hindra illegala trafikskolor. Det tycker riksdagen som riktade ett tillkännagivande, en uppmaning, till regeringen om detta.
Enligt riksdagen bör körkortsutbildningen anpassas till ny teknik som kan utveckla körandet. Utbildningen behöver också förenklas och bli effektivare. Exempelvis genom att elever som har gjort en mindre miss på körprovet ska kunna få göra om det momentet i stället för att göra om hela provet.
Dessutom bör regeringen redan nu genomföra åtgärder för att motverka illegala körskolor. Det handlar om att en handledare maximalt ska få ha tillstånd för tio elever jämfört med dagens femton. Möjligheten att införa tillståndsplikt för privatpersoner som äger fordon med dubbelkommando bör också ses över.
Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att utskottet behandlade motioner från allmänna motionstiden 2018 om trafiksäkerhet. Riksdagen sa nej till övriga motioner.
- Behandlade dokument
- 60
- Förslagspunkter
- 21
- Reservationer
- 28
- Anföranden och repliker
- 21, 94 minuter
- Justering
- 2019-03-14
- Bordläggning
- 2019-03-27
- Debatt
- 2019-03-28
- Beslut
- 2019-04-03
- Dokument & lagar
Cykelfrågor
Betänkande 2018/19:TU6
Riksdagen sa nej till motioner från allmänna motionstiden 2018/19 om cykelfrågor. Anledningen är främst att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om att ta fram en handlingsplan för ökat cyklande, inrätta ett nationellt cykelkansli, göra ändringar i väglagen för att kunna anlägga cykelvägar och ändra i nuvarande trafikregler för cykling.
- Behandlade dokument
- 15
- Förslagspunkter
- 9
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 30, 83 minuter
- Justering
- 2019-02-05
- Bordläggning
- 2019-02-13
- Debatt
- 2019-02-14
- Beslut
- 2019-02-14
- Dokument & lagar
Infrastrukturfrågor
Betänkande 2018/19:TU5
Regeringen bör arbeta för att lokala, regionala och nationella investeringar i infrastruktur i större utsträckning samordnas och samverkar med varandra för att nyttan av investeringarna blir så stor som möjligt. Det tycker riksdagen som därför riktar en uppmaning, ett tillkännagivande, om det till regeringen.
Beslutet om tillkännagivande kom när riksdagen behandlade cirka 300 motioner om att rusta upp och bygga ut olika vägar och järnvägar runt om i landet. Riksdagen sa nej till övriga motioner. Anledningen är bland annat att arbete redan pågår inom flera av de områden som förslagen handlar om.
Riksdagen har också behandlat tre skrivelser från regeringen. Det är dels regeringens nationella planering för transportinfrastrukturen, och dels regeringens skrivelser om två rapporter från Riksrevisionen. Rapporterna handlar om Trafikverkets stöd till forskning och innovation samt om ett nytt signalsystem för järnvägen. Riksdagen lade skrivelserna till handlingarna, det vill säga avslutade ärendena.
- Behandlade dokument
- 337
- Förslagspunkter
- 24
- Reservationer
- 44
- Anföranden och repliker
- 67, 209 minuter
- Justering
- 2019-03-28
- Bordläggning
- 2019-04-03
- Debatt
- 2019-04-04
- Beslut
- 2019-04-11
- Dokument & lagar
It- och postfrågor
Betänkande 2018/19:TU4
Riksdagen sa nej till motioner om it- och postfrågor från allmänna motionstiden 2018/19. Anledningen är främst att åtgärder är genomförda eller att arbete redan pågår på området.
Motionerna handlar bland annat om samhällets digitalisering, digital delaktighet, tillgång till elektroniska kommunikationer och postservice i hela landet.
- Behandlade dokument
- 42
- Förslagspunkter
- 15
- Reservationer
- 23
- Anföranden och repliker
- 15, 64 minuter
- Justering
- 2019-02-14
- Bordläggning
- 2019-02-26
- Debatt
- 2019-02-27
- Beslut
- 2019-02-27
- Dokument & lagar
Ett ändrat prishöjningstak för frimärkta brev
Betänkande 2018/19:TU19
Riksdagen har behandlat en skrivelse från regeringen om ändrat tak för prishöjningar av brev med frimärken. Postnord har uppmärksammat regeringen på att det kraftigt minskade antalet brev har gjort det svårt att hålla igång posttjänsten på ett sätt som är ekonomiskt hållbart. Regeringen bedömer i skrivelsen att det är nödvändigt att ändra det tak för prishöjningar av brev som finns i dag och har också lagt fram förslag om ändringar i postförordningen.
Riksdagen anser att förslaget till ändring av prisregleringen i postförordningen är väl avvägt för att på längre sikt kunna upprätthålla en samhällsomfattande posttjänst i enlighet med riksdagens mål. Riksdagen lade skrivelsen till handlingarna, det vill säga avslutade ärendet.
- Behandlade dokument
- 2
- Förslagspunkter
- 2
- Reservationer
- 2
- Anföranden och repliker
- 2, 9 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-13
- Debatt
- 2019-06-14
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur
Betänkande 2018/19:TU18
Riksdagen riktade ett tillkännagivande till regeringen om tillämpningen av den så kallade fyrstegsprincipen inom planeringen av transportinfrastruktur. Förslaget om tillkännagivande kom i samband med att trafikutskottet behandlade en skrivelse från regeringen om Riksrevisionens granskning av fyrstegsprincipen.
Fyrstegsprincipen innebär att möjliga förbättringar i transportsystemet ska prövas enligt fyra steg. I första steget ska åtgärder som kan påverka transportefterfrågan och val av transportsätt övervägas. Först i fjärde steget ska nyinvesteringar och större ombyggnadsåtgärder övervägas. Att planera enligt fyrstegsprincipen innebär också att man ska ha ett trafikslagsövergripande perspektiv, där alla trafikslag och transportsätt ska prövas förutsättningslöst
Riksrevisionen konstaterar bland annat att regeringens och Trafikverkets styrning inte stödjer ett trafikslagsövergripande arbetssätt. Regeringen behöver i flera avseenden förtydliga hur Trafikverket ska arbeta med fyrstegsprincipen och Trafikverket behöver utveckla sitt arbetssätt för att åstadkomma mer kostnadseffektiva investeringar inom transportsektorn.
Riksdagen välkomnade Riksrevisionens rapport och framhöll att det är av stor vikt att de samhällsekonomiska kalkylmodellerna bakom investeringar i infrastruktur är korrekta, för att kunna generera så stor samhällsnytta som möjligt.
Riksdagen uppmanade därför regeringen att:
- vidta åtgärder för att säkerställa fyrstegsprincipens genomslag
- arbeta för att utveckla de samhällsekonomiska kalkylmodellerna för infrastrukturinvesteringar
- tydligt definiera vad som avses med trafikslagsövergripande anslag i arbetet med den kommande infrastrukturpropositionen.
- Behandlade dokument
- 4
- Förslagspunkter
- 1
- Reservationer
- 3
- Anföranden och repliker
- 19, 53 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-13
- Debatt
- 2019-06-14
- Beslut
- 2019-06-18
- Dokument & lagar
Järnvägsfrågor
Betänkande 2018/19:TU17
Riksdagen sa nej till motioner från den allmänna motionstiden 2018 om järnvägsfrågor. Anledningen är bland annat att utrednings- och utvecklingsarbete redan pågår på området.
Motionerna handlar exempelvis om järnvägsmarknaden, järnvägens tillförlitlighet, längre och tyngre tåg och statistik.
- Behandlade dokument
- 14
- Förslagspunkter
- 10
- Reservationer
- 18
- Anföranden och repliker
- 19, 77 minuter
- Justering
- 2019-06-04
- Bordläggning
- 2019-06-13
- Debatt
- 2019-06-14
- Beslut
- 2019-06-18